- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
220

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - prövan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

provan

220

1)1111(1

etli aff thwcni (de te statui in animo meo unum esse
de duobus) at thu äst antiggia gudh siälfuir . . .
älla guzsou Bil 231. tha the svvensko pröfto oc
for-stodho thera ouda mening OB 213. fik pröfwa thera
akt Al 2327. ä hwar han kunne sin fordeel pröffua RK
2 : 7243. Iv 4778, 5049. Lg 3 : 509. pröuaþe han hungar
mäj (hos) hanom Bu 206. 15) anse, tro. prijfwin i
(putatis) at cristne män scu]u halda idher for martyres
Bil 598. then samma pröffte han oc trodhe vara st.
jo-hannes baptistam Ans<j 179. hulkit diiifwllin pröfwas
hafwa giort VKR XII. han pröffuade at han torlfte
ey mera RK 1: 673. ib 4321. ST 351. HB 2: 194. Su
288. mz tliit gulkar pröfwar iak swa Al 1319. hava
wijse mäu prövat (ansett vara; el. bevisat, visat?)
thriggia (sc. lianda) manna liwerne KS 13 (31, 14).

— anse (som), hålla (för)? then nw wil mz
ret-wiscnne fara han pröffues raskest til ein dare MD
120. — pröva äter, vederlägga, thz pröwas ater mz
rönto maale MB 1: 286. Jfr ater pröva. — Jfr
be-, ful-, lim-pröva, äfvensom genom-, o-,
san-prövadlier.

prövail, f. [Jfr Isl. profan] erfarenhet, mattan
läris mz pröffuan Bir 4: 37.

prövare, m. prQfvare, som sätter på prof.
diäf-wllin är swasom rätuisa manna stupogrefwe ok
pröf-ware Bir 2: 318.

pröyllse (-else Bu 144, 145), n., vanl. pl., samt
f. 1) bevis, hulkom han tedhe sik liffuande äptir
sina pino j niangom prövilsom KL 131. pröuadhe sin
opstandilse mz oppinharom pröuilsom Bir 3: 163. thz
til pröuilsa. at swa är Bil 461. 2) pröfning,
undersökning. han (den spetälske) innelykkia ti) mere
pröwilse MB 1: 362. ib 363. 3) spörsmål, fråga.
suara tel cloka pröuelse Bu 144. disputera mz gäste
pröuolse ib 145. lösa ena pröuelse ib. 4) prof,
försök, pröfwilsins aar som heeter annus probacionis
VKR 63. — pröfning, pröiiilsinua stadliir som är
wärldin j hulko mannin sätz at han sk 11 li pröuas vm
han älska gudh iillas ey Bir 1: 387. allom mannom
äru godho ängla gifne til gömo ok onde ängla til
pröuilse ib 24. ib 22, 66, 260, 291, 2: 278. tronna
prö-uilse ib 122. ib 316. tholomodz pröuilse ib 220. thetta
är dröffuilsinna stridh oc pröffwilsinna pwncter
(punctum adversitatis) Su 198. 5) erfarenhet? skalt thu
i thässo fölghia tronna. ok äkke thin pröuilse. thy at
tron är san oc pröuilsin äru falsk Bo 103. — Jfr
aterprövilse. — prövilsa ar (-aar), n. prqfår,
novisår (inom kloster). VKR 6, 8, 10. Bir 4: 65, 66.

— prövilsa tillie, m. proftid, pröfningstid. nw war
thin pröuilsa time VKR xx.

psaflrsten, se safirsten.

psaliuber, se salmber.

psaltare, se saltare.

puder, n. ? [Mnt. puder. Franska poudro] puder,
pulver, stöth henne sma som pwdor LB 7: 47.

puke, m. [/i/, piiki] djäfvul, det andeväsende som
utgör det ondas princip, pukans ängil Bo 136. aff
pukans ville MD 29. pukcn gaff thcin ther til trösth ib
33. ib 38, 39. — djäfvul, demon, ond ande. wngcr ängil
ok gamal puke (ändradt från (binden) Lg 321. hälga
gudz tiänirska skodhandis (liäfflannas ilhärdzsko oc
stora dirffwe, gat oy längher witith pukannas orolik-

het »4 3: 414. — ss tillnamn, rangwaldus puke SD 2:
525 (1308, ngare afskr.). ib 6: 180 (1350).

pulpete? m.? pulpet, the häfde . . . foro sik
pulpeta eller book stola Lf K 246 (trol. bör dock
piil-peta fattas ss p/ur. af Lat. pulpetum för pulpitunij.

pilis, m.? [Mnt. puls. Lat. pulsus] puls. frammaii
före hans arma öffuir hans pwlss LB 7 : 290. oppa
pulsin ib 3: 105.

pulsamber, adj. [Sr. dial. pulsaili] svår,
besvärlig. thz är ganska pulsamth koma naghcn ther alf
Gers Frest 15.

pulver (polffwer LB 3: 108. polfwir ST 257),
». [Mnt. pulver. Mlat. pulver. Lat. pulvis] 1) stoft.
knusadhe gullit sniath som pulfwir ST 9. ib 257
(dessa båda ställen skulle dock kunna föras till 2).
2) pulver, pwlwer til at göra hwita tänder PM xlvi.
ib l. LB 1: 97 , 2 : 31, 3: 62, 108, 7 : 3, 4, 99 o. s. v.
— särsk. exploderande pulver, krut. cnua handa
pulwir är aff elde sua brännande at tha thz
jnne-lukt iir j na k 1*0 tliingo tha giuir thz aff sik sua stort
liudh aff pulwers makt ok rörilsoin swa at allo tho
thz höra giuas vidhir aff viidro Bir 2: 263. the
(kärrebössorna) foldo sidan ther 110st mz puluor oc
stena som ther til höre RK 2: 8599. ib 3 : 245, 322S,
3501, 3516. FM 77 (1483). PM 6 O. S. V. — Jfr bySSO-,

rosa-, pestilentio-pulver.

pulverisera (-izera), v. [Mnt. pulverisërcn]
pulverisera. gw]lith pwlwerizeres LB 9: 102.

pulvcriuakare (-makere. polffwermakere),

m. krutmakare, krutbrännare. PM 4. sende hiid noghet
saltpeythcr ok swagel ok ön puluerinakere FM 440
(1509). — ss tillnamn, mickil polffwermakero BSII 5:
158 (1507).

pulverstampa (poluer-), /. krutqvarn. jach
hawer latith göra en poluer stampo BSH 5: 131 (1506).

pulver tunna (-tynna), f. kruttunna,
krutfjär-ding. PM 12, 13.

puiupomakare (pumpemakere.
pumpomak-er. pumpo maker), m. pumpmakare. ss tillnamn.
jap pumpomakare SJ 255 (1457). jap pumpomaker ib
225 (1453). jap pumpo makor ib 224. fore jacob
pumpemakere ib 352 (1469).

pund, n. [Isl. pund. Mnt. punt, -des. Lat. pondus]
L. 1) pund, lispund. Jfr Falkman, Om mått och
vigt 1: 382 f. 11 pund butyri SD 3 : 256 (1316). ij
(l’/i) pund butiri iii pund lardi i pund salis pro ii
oris BSH 1: 85 (1366). ib 62 (1365), 63, 64, 65, 66, 67,
68 (1366) 0. s. v. hwariom vtspisärä (näml. skall man
gifva) ... et lispund smör. et lispund fläsk, vm
somarstämnonä. oc samolunil vm vintren. är äi fläsk
til. fia skal han haua i fas sta]i halft annät pund
salt nötäkyot rökt. jtom halft firipiä pund salt vm
somaren. oc samulunþ vm vintren SD 5: 637 (1347).
huar som ärwpä firi en man skal haua . . . þry
lispund fläsk, tu lispund smör. þre väli silþ. et pund
salt ib. siiliä . . . salt i helom pundum allr halwni.
humblä samuleþ. smör oc fläsk, helom skippundum
allr halwm ib 639. ii pund köth ii pund fläsk ii pund
fiisk ii pund smör RK 3: 4179. eth pund osta BD 3:
227 (1489, orig.). flor xn pund hwnibla (pro xn
ta-lentis humuli) SD 3: 644 (öfvers, fr. slutet af
1400-talel). vnum pund cere SD 4 : 385 (1334). ib 5: 686 (1347).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free