- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
224

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - pänninger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

piinninger

224

piinniiiger

inga sua at tho fira tydor om arit göra x artiger til
hopa aarit om kryngh SO 33. ib 3, 5, 51. SGGK 106,
107. SEG 113, 114 o. s. v. hadet kwnnit finnes, at han
aff nogen rigesins inwonare hado latiid tagit j fra til
en peningis, tha wilde han wedergelle x peninge for
huar en FM 521 (1511). gifwa oc vtgöra . . . hwitan
swenskan piinning fore ena ortugh, hwitan thyskan
pänning fore siiix pänninga swenska oc gotniskan
pänning foro fem swenska pänninga ib 23 (1389, nyare
afskr.). SD NS X: 443 (1405). söiffmynth skal han slaa
helä örtoger halffva örtoger och smaa liolä penningä
HSII 19: 14 (1497). skal wägien mark alf for:ne smaa
holä penningä hollä fem lodli sylffwer ib 15; se vidare
under lllll, adj. ther alf fa ti ey meer än fyra
pän-inga giordha aff oor Iv 4276. at ey komo en piiniugir
til bygninginna hulkin som ey är wäl ok rätuislika
afladhir Bir 1: 54. aff vårfru päning som kallas
vaz-stena pänning ib 2 : 336. gifwe en päning thz mynt
som gänkt är ib. then som är j hionalagh gifwe twå
päniuga ib. gifwo for huart thera (af barnen) en
päning ib. ib 4: 94. — pl. i förening med ett
omedelbart föregående mark, öre el. örtogh, för att beteckna
att det if rågavarande beloppet erlägges i myntade
penningar (i allmh. silfrermyntstycken a en pennings
valör). Jfr Schlyter, Ordb. s. 431 f; Nordström,
V All 19: 195 /., 200, 205 /., 214/. tolff mark
pän-inga ST 489. hundraþa mark pänningä SD 6: 565
(1346). tolfhundraþa mark swcnscä pänningä ib 564.
tw hwndrattä mark redo penningä ib NS 1: 5 (1401).
xiiij marc redho swenscha päuinga ib 2 : 86 (1109).
betala . . . alla the sculd han (innehafvaren af Abo
slottslän) jnnan kornen är . . . swasom äru atta
tusanda marker penningä oc thiughu thusauda marker
swenska penuingä BSII 1: 194 (1387). hundradha mark
swenska päniuga stokholmst mint SJ 78 (1136). böte
ena halffua mark penning TS 20. xx marc redha
piin-inga . . . swa göth minth at sox marc göra ena
lödh-ogha marc SD NS 1: 11 (1401). for x marker abosko
peninga swa dana mynt at x marker gör en lodögh
mark sylff FII 3: 130 (1448). ffore twå marker oc
fämtigi aboska päniuga ib 17 (1442). ii öra päninga
MEG (red. A) 54. ib (red. B) 59. SEG 113, 114, 115,
116. TS 22, 23, 25, 26. x artiger peninga SO 33. attä
march ok 1 orä swänsliä pänningä SD 6: 149 (1349).
hänno ena marek swenska pänninga gifwa oc vtgöra ...
i redhom pänuiugom . . . älla oc i thässom köpmanna
warom FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 (1405).
Jfr mark, Öre, Örtogh. — penning, ss öfversättning
af Lat. denarius. swa som iudha saldho war herra
for xxx päninga. swa lät titus sälia xxx iudha for en
päning Bil 317. ey mer aff huario frö än som än
pän-ingh wägher (pondere denarii) LB 5: 80. 3) =
piillllings laild. euum päninge minna en cetli halfs
öris landh jordh SD NS 1: 12 (1401). tu örisland jordh,
ij päninga minna ib 24 (1401). ib 35 (1401), 52 (1401). ij
päningh ib 297 (1403). vij päning ib. 4) koll. (och i
mera abstr. användning) penning, penningar, päningen
raþar hanom ok han raþar eigli pänigenom Bu 153.
budhu wt osigheliken mykyn pänigh för them Lg 8:
646. — kassa, ther bör klokkaren i öro före aff gilles
peningh SGG 132. — pl. penningar, hanum swaris
hwarte mädh laghum eller pänningum SD 4: 466 (1335,

nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). hwar man
agher fridh a sino godze ok pänningum hawä ib 4: 466
(1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). leghia
mz päniggom tua män Bu 30. alla fera päniga ib 170.
til thes han sina päningha faar SD NS 1: 20 (1401).
päninga fikt är diäwls heþar Bu 153. for päninga saka
FI 277. liänne ena marek sweuska pänninga gifwa oc
vtgöra ... i redhom pänningom . . . älla os i thässom
käpmanna warom FM 23 (1389, nyare afskr.). redha
päniga ST 488. Jfr 1. — i allmh. det som gifves i
betalning. om metall, thet iec laghlica salt hawer . . .
thetta mit epterscrcffna godz ... for sex pund
mässing, oc ena sylffskeedh om fyra lodh, hulka pängar iec
kennis mik hawa op boret SD NS 1: 6 (1401). 5) pl.
(lös) egendom, liuus, jordh, vatn eller vatnwerk . . .
eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.).
ib 5: 377 (1344, nyare afskr.), NS 1: 611 (1407), 2: 86
(1409). alla mina rörandes penningä ib 1: 110 (1402,
nyare afskr.). — Jfr (lagli-, er-, fäste-, guds-,
gul-, half-, hovndh-, hvit-, legho-, provasta-,
silf-, skat-, skiinal-, sina-, tol-pänniiiger; aho-,
atliiiga-, afrads-, barna-, ho-, bol-, bolags-,
boskaps-, brut-, brnta-, domara-, drykkia-,
drykkis-, en-, forhuds-, gängs-, gengiirdli-,
halda-, haruiska-, hiiradshöfdkings-, ingångs-,
ingipta-, inlags-, kirkio-, laghmnuz-, lagli
-nöts-, landreds-, liusa-, mässo-, mäts-, paska-,
skot-, sniikkio-, stokholins-, styremanz-, täro-,
vapna-, väpnarn-, öl-, örtogli-piiniiingar. —
piillllinga allillg (päninga-), /. penningförvärf,
det som inbringar penningar, vm synina är ouinnin van
at koma . . . föraude mz sik . . . fiske sioa skoglia
ok vingardlia ok mykla andra päninga afling (alia
quæcunque multarum pecuniarum lucrativa) Bir 3:
245. — pänninga böter, /. pl. L. — pänninga
giri (päninga-, peninga- MB l: 463. päninga
gyri L.), f. L. begär efter penningar, girighet, the
som . . . forsnia mwtor, oc alla päninga giri MB 1:
327. ib 463. Bir 1: 48, 2: 156. — pänninga
girugh-er (päninga girogher), adj. begärlig efter
penningar, girig, en liker päninga girogher man och
nidzs-ker JP 85. — piinniiiga giiilil (päninga giäldh),
n. L. gäld el. skuld i penningar, penningskuld. Bil
276. — pänninga klinter (peninga-), m.
tillknuten penningpung. marger stor peninga knwter ward
tha löster ok giffuen them RK 1: 108. — pänninga
land (peninge-), n. = piinnings land. x
pon-inge landz jord SD 5: 494 (tjfvers. fr. medlet af
1400-talet). Jfr siiixpiiiininga land samt piiniiiiiglaiid.
— piillllinga löll (päninga-), n. pl. ersättning el.
vedergällning i penningar. Bil 289. — piillllinga 1ÖS
(päninga- MB 1: 203, 221, 356. päniga- Bu 513),
adj. saknande penningar, utan penningar, nw ärom wi
päninga löso MB 1: 256. — n. adv. utan att taga
penningar, för intet, allom siukom büto Jie . . . päniga
löst Bu 513. MB 1: 203, 221. — pänninga
riikill-skaper (päninge-) 2 m. penningräkenskap, hwre
min fogotthe olof pedersson wnflydde tiil danmarcli
medh min peninge och räkenskap, och nw i jwlas for
och en min fogotthe sa sin wäg til danmarcli mcdh
min päniuge-räkenskap (för päninge och räkenskap?)
BSH 5: 389 (1510). — pänninga sak (penningä-),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free