Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - svighbughi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svighliughi
5G9
sviklik,i
Svighbuglli (swigbogi), m. [Mnt. swichbogo]
hvalfbåge, hvalf, kyrkian . . . bauer en fag|an liwsan
koor swigbogane äre alle lagdo mz gul RK 1: 1194.
svighna (swikna. -adhe), v. [hl. svigna] böja
sig, gifva efter, ban bleste sa fast mädan Jian soff.
at qwistana alf tränä swiknada for hanum Di 138.
slog konungens son hanum mz sin näffua vtan vppa
hiehnen wid örat sa at hielmcn swignadc for hanum
ib 149.
svik (swiik 00 359. suiik ib 638. swek MB 2:
243, 278, 321, 323; Lg 440, 3 : 299), n. och m.f (MD (S)
247J [/i/, svik) L. 1) svek, förräderi, thr är opta
afkuniin (förr af kumin) suik ok fördiiruilse landa
KS 75 (184, 82). at ey vanliga skulle naghot swek j
färdom wara MB 2: 323. ib 321. at göra marskens
swena swik RK 2: 4913. 2) svek, bedrägeri, swik
ok sqwaldhir är nw landhsins aldir GO 355. ib 933.
Bir 3: 335. guz man forstoþ diäfwlsens swik. oc
sagjio til hans ... o alz swiks faþir .. . hwi aflatir
J>w ey at swika cristna siäla KL 190. Bo 96.
owit-ogbir swikx tliäs ban bar i bryste sino Gr 265. swa
tiikkis romarom thz at haldha vtan swek ällir
fals-het MB 2: 243. swik ok fals sinar sin härra na hals
GO 360. swik ban slaar sin egen herra MD (S) 247.
han thänkir swiik GO 359. MB 2: 278. vtan thu kunne
truldom oc swik FI 1757. aff litin suiik wardhir ffa
man riik GO 638. tliit hierta iir fnit mz swik ok
falsklikhet Ml’ 1: 70. ib 185. hans hiärta iir fult
mz orätuiso ok swikom ok falshet Bir 1: 70. hwaar
sum . . . nokot drägher in till sik mädh suichom
af konunglichum jugiäldum SD 4 : 466 (1335, nyare
afskr. i. Bv 167, 176. haf ey stridh eila delo moto nåkrom
mcdh suik olla flärd KS 23 (56, 25). han wilde . . .
mz swek vnkomma Lg 440. — snarast ss rimfyllnad.
veet iak thz for vtan swik Iv 5449. — svika fulder,
adj. [hl. svikafullr] svekfull, full af svek. MD (S)
249, 256. Jfr svikflllller. — svika kast, n.
skalk-stycke, skälmstycke, forrädilse ok swika kast tho
brwk-as nw j werlden fust MD (S) 265. — Svika siit
(-Säät), f. sviklig förlikning, göra widh them swika
säiit MB 1: 228.
svika (suikia: aaf suikia MD (8’) 232. pres.
-er. impf. svek. swäk: swäks KL i86. pl. sviko.
part. pret. svikin. swekin: swekne MB 2: sio.
part. pret. n. svikit. Swikat Di 36), v. [Isl. svikja]
1) svika, förråda, wilia mz siin klokskap swika
rikit-ok forrad ha landhin Bil 235. ban swok war herra
i tro MB 1: 265. RK 1: 3770, 3813. tha cen wil swika
som annar tror besth MD (S) 261. 2) svika,
lemna i sticket, at thin stalbrodher swikor thik MD
(S) 248. 3) narra, bedraga, the . . . suika
(defrau-dant) siälanna Bir 3: 10. güta konunger . . . beddis
af hanum cristna predikan valens swek them (oe
sände thorn en) arriauum Bil 629. jak hauer swikat
bådo men oc konär, oc jak haffuer swikit tik jomfrv.
jak heter ekke siord jak betor hcrtwg rudolff Di 36.
haarkniiff swikir opta vnga quinno CO 582; jfr Kock,
Medel!idsordspr. 2: 284. Iv 4019. Fr 128. — abs.
skol-om vi fölgbia liöxsta lnästarenom. ther ey vil swika
(fallere) Bo 35. — ledraga, öfverlista, snärja, bringa
på fall. tyswar hawcr han mik swikith oc snart
(supplantavit . . . me en altera rice) MB 1: 216. tha
Ordbok II.
diäfwlin saa thz, at han var swikin j thorn första
stadh, gudz man var jnkomin Bil S49. tha ropadho
diäfullin veo vee thu suekt mik Bir 3: 105. tho thänkto
... at swika ok dara han Bo 149. Bir 1: 250. swek
(decepi) iak hona mz treni symtom ib 48. sidhan
hux-adho the swiklikhetz radli ok swiko (deceperunt) tho
första mannin ib 251. ib 2: 78, 3: 396. niunkin . . . swäks
vär af sik siälfwm. än han war för swikin af diäflenom
KL 186. ib 190, 191. — locka, förföra, jak saa atro
nakra swa faghra som ripsimiam. hulkin swikin af
cristna manna ondzsko forsmadho vart hionalagh Gr
2S8. the hafdho komit them til syndskap oc swikit
them illa MB 1: 418. the swiko them til synd oc
dödli ib 421. the mz syinonc waro swekne aff
pän-inganna giri (cupiditate ducti) ib 2: 310. lian (o:
satli-anas) gaar wlh oc swikor (seducit) folkit ii 365.
diäff-wllon som them swek ib. — förföra, kränka, lägra.
lokkar man iomfrv månne ofästa oc swikor henne
sidhan (dormierit cum ea) MB 1: 338. 4) af nar ra,
frånnarra; tillnarra sig; taga (ngt från ngn), west
thu nokra cristna människin som the hafwa thz
godz-sit orättelika aff swikit ST 491. skat iak swika thina
siel fran thik ib 261. 5) svika, slå fel, icke hålla
profvet, the räddos the bro skulle swika Al 1963. —
ref. svikas, 1) bedragas, taga fel. hiinna fadhir
swekx j (ii. ti. s. missförstod) liänfia ordlium ST 249.
2) låta bedraga sig, bringas på fall. huru liirir iac
andra mäpan iac siälfwir swiks KL 189. vakta, at þw
ey swikis oftir meer älla höghfär]ias ii. 3) svika,
undandraga sig, lemna i sticket, ä swikas the sworno
ok ey the boorno (fal/unt jurati non fallunt carne
creati; den Latinska texten till motsv. ordspråk i den
Danska samlingen lyder: fallunt iurati non eodem
sanguine nati) GO 311. — Jfr af-, be-, fOl’-SVÍka
(-svikia), samt osvikin.
svikaktelikhet (swikaeteligheth), f.
svekfullhet, svek. aldrigh sätte the . . . tro till haanoni för
then swikaeteligheth, han thorn giorde BSII 5: 468
(1511).
Svikare, m. [Isl. svikari] 1) svikare, förrädare.
tw äst wars herra swikaro (drottinsvikare) Di 120.
2) svikare, bedragare, biscopon . . . kalla han
suik-ara ok fulan falsara Bu 27. nionde tliu giwa honum
thz nanipn, at han skul]o swikare heta, eller then
som androm lägger suaro foro foot MB 1: 216. iak Sr
... ey swikare VKR xvi. FI 1761. ban kombir . . .
suasom sötir hugnare än lian iir värste suikare ok
forradharo (est pessimus illaqueator) Bir 2 : 204. ii 3:
10. tholke äru siälanna swikara ii 396. — Jfr
tro-svikare.
svikfnliler (swikfullir. swek- MB 2: 203),
adj. [Isl. svikfullr] = Svika fulder. lian är
gir-ugliir oc swikfullir Bir 3: 332. MB 2: 203. hulkra
tunga twäfald iir ok swikful Bir 3: 304. MP 1: 72.
svikia, se svika.
svikilse, »1. pl. svikande, bedragande, diäfullin . . .
kungör them stundom thera dödz tima til thera . . .
swikilsii (deceptionem) Bir 2: 313.
svik irska, f. bedragerska. Su 43.
sviklika ("liga RK 2: 5903; MB 2: 267. -lige
RK 2: 9160. swekliga MB 2: 268, 324), adv. [Fnor.
svikliga] L. 1) sviklige 11, med svek, på ett för-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
