- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:2. Þ(TH)-Ö /
869

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - utafsätia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utafciitia

869

ntan

liws ... oc vnderstanda somo at liwart thera war op
aff andro än thz thykker flästom likare sanno, at
liwart thera thriggia war wt aff andro ib (Cod. A) 168.
11) för att beteckna den el. det hvarifrån en verkan
utgår: af, från. swa at thöm enkte argt tyma eller
heuda skal wt aff stocholms hws eller stadliinoin i
stocholme BSH 1: 132 (1511). 12) för att beteckna
medlet: med. sighiandis alle iänisamt swa som wt af
enom mun Cr 295. 13) för att beteckna det hela
hvaraf något framhålles ss del: utaf, af. tha tog
ysung et stycko taaff en spiwtskafft l i (Cod. B) 334.
14) om, angående, wtaff mig han alzinthct wiste HK
3: (sista forts.) 46S0. B) adv. af. borta, man kyssir
opta the hand man saghe gärna vth aff ware GO 82.
— Jfr hiir-, tliür-utaf.

utafsiitia, v. 1) aflägsna, utesluta, än þan saken
gifs, jäfwer oc räfis uoknn af þöni tolf vrättä vild
hawa med sik ... oc gitär (lätt märkelikä pröwätt
oe fulkoinpnatt in till eens twcggiii eller friggiä, þa.
skulu Jie oc egli flere vtt afsätiäs SI) 5: 377 (13)4,
nyare afskr.). 2) underlåta, afstå från. ati
swa-daut wtaff säthie BSH 4: 220 (1497).

utafväria, v. afvärja, ati . . . swadano skade och
förder|f niedh liiff och götz wele trolige wtaff wiirie
BSH 4: 220 (1497). FM 125 "(1501). Jfr viil ia utaf.

utan (wttan MD is. vttän SD 6: 149 0 349).
vta ST 279 (jfr 550; md (S) 301. wtha (i rim
med nywtha.) MD no; de båda sistnämda ställena
äro dock måhända att föra till ute), adv., prep. och
konj. fIsl. Utan]

A) adv. 1) utifrån, then som vtan komber til
HK 1: 466. alf them som vtan til komo KL 127. Al
9725. 2) utanför, the vtan waro glädj fingo HK
2: 8847. han mötte staa wtha MD 170. han kom ey i
stadhen in thy laa han vta j thetta sin ib (S) 301.
3) utantill, på utsidan, thu skal göra i arcliiune doré
rim, oc brädlia mz thy biki innan oc vtan MB 1:
168. Su 181. thz bordh var innan ok vtan rik Fr 436. —
utantill, i det yttre, utvärtes, mz andelikom liknilse, ey
vtan teknadhom mz ilghom eller örom . . . vnderstanda
the hwar annan MB 1: 56. swa rörþe diäwliu hans
hugh innan, ok skapaþe hiinna lit ok lat sva vän
vtan. (at) aldro gingo biscops öghon af hänne Bu
144-then utan är skenfaghr KS 45 (115, 49). thz skiin
wtan (foris) hwar innan krystir GO 428. vtan är kiif
ok innnntil räddoghe Su 425. draghande them innantil
oc vtan Bo 57. jak’ar vndi vtan (extra) ok owan oc
jnnan Bir 3: 54.

B) prep. med gen., ack. el. dat. 1) utanför,
utom. stånden vtan kyrkiu SD 5: 378 (t344, nyare
afskr.). wara swa länge vtan landz MB 1: 187 (kanske
att föra till lltanlamls). mit goz . . . nni|i alin þy
þer til ligger, aker ok äng, skogh ok al annor
tillyþ-ände, innän garz ok vttäu SD 6: 149 (1349). a
nempd-um dagh kom mykyt folk vtan rom at see symoncni
flygha til hinipna Bil 105. wtan bordhz kasta ... lik
ib 268. gudz discipuli wondo han nidher vtan niurin
ib 898. petrus war a sinuni biiuom lönlika vtan
stiulli-in ib 352. the skulo taglia aff laniba blodhinn oc smita
badhe innarmeer oc vtan (Cod. B vtarmerj sin
thrysk-ula (sument de sanguine ejus, ac ponent super
utrum-que postem, el in superliminaribus domorum) MB 1:

307 ; möjl. böra innarmeer oc vtan fattas ss adv., det
sistnämda i bem. 3, i hvilken händelse thryskula vore
att fatta ss obj. till smita; jfr ntarnier. at ingen
myn owen forma fördöma mik, ey i wägh, ey vtan
wägh, ey i hws, ey wtan hws VNB 14. Bo 20. Bir 1: 293,
392, 5: 30. ST 271. Di 250. HK 1: 4270. taghar ban kom
vtan then renneboom ib 1588. vtan adbalport skal wara
port luka (ante hujusmodiporlam ponenda est cataracta)
järnadh KS 85 (209, 94). för mycket träng skuld, som
var tha utan grindena TK 272. — utomkring, gudh han
är jnnan all tingh, owan altingh, wndher all ting oc
wtan all tingh Lf K 30. 2) för att beteckna ngn
el. ngt ss icke tillhörande en samling, ett antal, en
klass el. en kategori: utom, utom kretsen af. riddäre
vtan vart raþ SD 5: 479 (1345, nyare afskr.).
drengh-cn (näml. vare) vtan ämbetet SO 146. ware nakot
förswmat oppa mina wägna i ämbetom, ältar wtan
ämbetom Lf K 139. 3) utom (det lagliga, normala
el. vanliga), med öfverskridande af. ii talaþen vtan
tima (extra ho ram) mången hiigoma Bu 23. 4)
utom, förutom, förutan, prœter. þe hejmo kiinugane
liafþo siaxtighi (lusand riddara vtan allan alinoghan
Bu 177. cristnaþo^iillevo [lusand män utan barn ok
quinno ib 185. vtan annur flere skäl äru än þássen
som fät. pröua skälict ok trolect ib 15. vtan alla andra
dygdher som ban giordhe tha reste han vp af dödha
siäxtighi dödha män Pa 3. Gr 317. Su 425. S)
utom, med undantag af, undantagandes, all sancti
pauli ben ok limi funno cristne män. vtan hans howþ.
pät var kastat diupt i en dal Bu 129. the godz här
äpter niimpnas, först berghabodha, alt vtan en öre
skipan ... i born alt vtan en fiärdhung SD NS 1:
446 (1405). äller skadhe war mellom them qwit vten
then scbada the suensca fingo tha the lybescha
gregers magnussou j öresunde fa oc vtan then rekenscap
konungen kräfde af hans fogda hans län förre häfde
HK 2: 1706, 1708. Jfr C 1. 6) utan, förutan, någon
gång stäldt efter det styrda ordet, äiigin päpling nonie
book än lian hafdhe ey naken mästarn, eller oc äugin
man nakra gerning vtan nakar hafdhe först känt bonum
thz, eller vtan nndbudh MB 1: 93; jfr C 2. han kunne
vtan böker (d. v. s. utantill) alla iwdha bibliam ib
26. til eth widherkännilsa tekii skulu the haffua
skapl-ara wtau hätto Bir 5: 30. waktaren vndradlie huru
hon matte vtan mat swa länge lifwa ST 279. thz må ey
wara vtan myklo ok vitre förhuxan KS 28 (69, 30). hvarn
thera (af dygderna) bauer nokot samband medli andra,
sua at ängin thera må vtan andra wara ib 18 (46, 20).
vm witur man är dyghdalös ok liuer vtan godha
giirn-inga ib 45 (115, 49). vax bära bii ok göra vtan sinna
natura bland ok spiiil Bu 11. föde maria . . . iliesum
christum vt 111 kiötlikan fa[iur ib. sidhan lifwir jac
vtan ända Bil 126. ey älskadhe han thässa dygdhena
swa mykyt vtan sak Bo 33. vtan tliänna grundunlin
vardhir bygningin fanyt ib. the thiänen sinom systrom
wtan genkorran Bir 5: 11. hängde, brände och
hnls-hugne . . . wthcn lag och allo rätwiso FM 125 (150l).
han skipthe lagen wthen wildh MD 435, wäri i statli
sinuin vtan vfrägliS oc konongx wretlie SlJ 1: 669
(1285, gammal afskr.). latis vr lians fiänist vtän
dwaiu ib. fari ey af vtan þerra orlof ib 5: 477 (1345,
nyare afskr.). ib 374 (1344, nyare afskr.). takar nokor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/3/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free