Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blyghliet 70 bliindiuger
(sponsi pudici sponsæ pudicæ) ib 15. hwario handa,
som sant är, blykt (pudica), rätwist, hälaght. . .
bö|ös göra «6 383. ib 498. — Jfr skamblyglier.
blyglllict (blyyheet SkrtUppb 437 (daniserande).
blillghet. blyughet),/. 1) blygsel (för att göra
el. visa ngt), paris afflagde al) bliwghetz skyggeliga
mörker oc steg åstad oc satthe siig j thz säthe som
näst war drotning helene (paris omni pudoris omissa
caligine sessiotii helene vicinius appropinquat) Troj 63.
— blygsel (över ngt), nian skal storlighe blyghe segh
for gudh af syn syiidzons fwlbedh blyyheet är een stoor
bood for synden SkrtUppb 437. — blygsel, skamkänsla;
blygsamhet, ärbarhet. maiinin blygbis eukte vtan glädz
oc rosa sik thär af: at han giordhe illa, tliät är än
nakur bliiighet i quinnone, än j mannenom är engin,
ytan hällir swa oppenbar ilzska, at thän haalz for en
dare som ekke kan öwa sik i thoJko Hel män 135.
— kyskhet, renhet, hol hiilagh joinfru . . . som . . ■
hälghadhe okränkta oc osmittadha thina mandoms tokth
oc blingheth SvD 369 (början av 1500-i.). j blandh
dygdher, är renlekin främsta dygdhen . .. thy findhir
jak enkte lustoligharen, ällir ganghlighareu, än thala
mz thik om blyghetena (pudicitia) Sp V il. 3) skam,
vanära, skymf, lydhir . . . nokor uokra skam ällir
blyughet, tha brännir iak allir jnnan, swa illa tykkir
mik thet wara SIP S: 23. ther (i det övre helvetet)
är ... til sielena stygget (0: stygghet) fasan
red-doge skam ok blyghet SvKyrlcobr 212. — Jfr
oblygll-het.
*blyghin, v. — *blyg]lia sik, blygas, med prep.
af. man skal storlighe blyghe segh for gudh af syn
syndzens fwlhedh SkrtUppb 437 (daniserande). — reß.
blygliias (blyggiaa SvB 50 (slutet av 1400-t.).
blighias: bligx SkrtUppb 118. bligdhis ib 34.
blyias SkrtUppb 150. blyas: blyandis SkrtUppb
358. blias Iroj 48. ib 118), 1) blygas, känna
blygsel, med prep. af. blygliiandis aff sinom syndom
SkrtUppb 22. Troj 48. — med inf. ulan at. blyggias
nakot thänkia, tala älla göra, thät mote tik är SvB
50 (slutet av 1400-iJ. — abs. minz af hwario thu
äst af kornen, ok bligx SkrtUppb 118. ib 150, 358. —
opers. med inf. utan at. thz är störstha högfärdogha
manna lastir, at them skämmis älla blyghis, aff thera
fall näpsas (piget corrigi) SpV 428. 2) blygas för
att göra (ngt), hysa betänkligheter mot att göra (ngt),
draga sig för (ngt), gudena lyckan wnnande, nngot
blias ollir rädas böör ey (fauentibus dijs vereri
ali-quid non oportet) Troj 118. 3) i yttre åthävor visa
att man blyges över eller skämmes för ngt, ge sin
blygsel el. skamkänsla eller sitt förakt till känna? ban
war sputtadhir j sith änlite swa som han käre i
scriff-tinne, the blygdhos j mitli änlite SkrtUppb 325.
blygbilse (bligilsse), n.pl. el.f.t skam, vanära.
thetta är mik wuder ögonen kommid meth stor
bligilsse oc wardom ther foro ganska mikit forsmade i
war orden SvSkr 1: 41 (1507).
*blyghleker, m. blyghet, hwi atherhiölth thik ekke
jomfrulikin blyghleker, ey qwinzlikin räddoghie Skrt
Uppb 58.
*blyglllikliet, /. kyskhet, renhet, wthan thu
älskar, tho haffwer thin renlekir hwadzske ward ällir
forskullilse hwat göth haffwer hlyghlikhetin, om hon
ekke wardhir liwlpin mz enom fwlbordoghom kärlek
SpV 236.
blyghsamber (bliug- Hel män 146), adj.
blygsam. war nu atirhalloghir til kropsins födbo, sniäilir,
bliugsambir, millir härbärghare Hel män 146.
blyhvit (blyhwitt), n. blyvitt. bly skiffwor hengde
i ett kar thor etikio är i göre på sigh blyhwitt PM
Skr 615 (senare avskr,). ib 616.
*blylodll, n. blylod, blykula. Inv cur Tynnelsö 4
(1443). viij (8) stor bly lodh gotten BSH 5: 506 (1512).
*blyiliakare, m. blyarbetare, blygjutare,
blysla-gare. ther bode bygninges män . . . här smeder oc
ther blymakara Troj 38.
blyiuiistare (-mestare), m. blygjutare t
blytäc-karet niclis olaffson, kallandis blymestare SD NS 3:
222 (1417). ib 270, 282, 283.
*blyskiva, f. blyskiva, bly skiffwor hengde i ett
kar ther etikio är i göre på sigh blyhwitt PMSkr
615 (senare avskr.). ib 505.
*blytakka, f. blytacka, bly tackan eller annor
tingh aff bly, bliffwe swartt, tå the ähro gamull PM
Skr 607 (senare avskr.).
*bliidhi}, n. tygstycket finnas the (bina) j nokro
trä, tha saghes trädh aff försth affwan oc sidhan
nä-dhan oc swepes stokken mädh nokro reno blädhy
(re-cisus vtraque parte mundo vestimento contegitur) PM
Skr 299. (Sannolikt fel för kliidlie).
blädhia (bleydie), v. — *bliidliia af, avblada,
plocka bladen av (en växt); bildl. efter hand taga
(av en penningsumma), så småningom (för)bruka (en
penningsumma), vntes forscriffne pelle persson samma
iij° (soo) marek tha ath ban schulle bleydie aff ärlige
samma fatiga barn aff rentan hwadh thöm behoff
giordes STb 2: 302 (1488, stycket senare infört).
bliidhra, /. Jfr gallabliidhra. — *blädhro
sten, m. blåssten. ydrinus . . . drwkken bryther
blädro sten PMSkr 493.
*blägdlie (best. ack. sing. bläydan), m. och
*bliigdlia (best. ack. sing. bleydana),[Isl. blegiti.
Sv. dial. blii(j)de, blä(j)e] kil. qwistana som tw wilt
jnsätia äffther bläydan PMSkr 326. wthdragh
bley-dana oc jnsäth qwistana mällen trädh oc barken ib
326. ib 327. — Jfr iärn bliigdhe.
bläidlie, m. och bliiidha, f. se bliigdlie.
bläk (blek), >1. bläck, skrivblåck. encaustum vel
jncaustum blek GU C 20 s. 218.
»bliik (blääk), n. [Mnt. ble(c)k] bleck, bleckplåt,
metallplåt, köpthe jach xxx stykchen slageth bliiäk
for ix mark HLG 2: 60 (1517).
*bliikhom, n. bläckhorn, calomarium (fel för
cala-maritini) bläkhorn GU C 20 s. 66.
*bläkpänninger (blech-), m. brakteat, mynt med
prägel endast å ena sidan, tomas nielsson . . .
wider-kendi8 haffue myntith j marek blech peninga STb 3:
192 (1494).
*blnkskiva (bleck skyffua SSkb 31 (1501-02)),
f. metallskiva, bösse mestaren fore ena bleck skyffua j
(’/,) öre SSkb 31 (1501-02). bläkskiffuanar, som kommo
in i liktonar HLG 2: 20 (1510).
*bländinger? (blendhninger), m. [Isl.
blen-dingr. Sv. dial. bläning], bastard, bigamia . . .
tvegip-ningh wlgariter blendhningher (sannolikt av misstag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
