Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forklaglian
185
forlata
ewiigh ffreJh oc endrekt, tha haffue wij oss [m]ed
them . . . g[i]lfuit wdj en köpmans selskaps handel
then ene med tlieu andre redelige at förkere oc
för-hanle wdj al troskap oc redelige handel STb 5: 310
(1520, Kcp.). 2) Irans, handla med, driva
köpenskap med. alt tet gofz thesse] for:ne fyre factores
fforhandle oc förkere skal wáre me[nige selskapet til
winning oc for]lust STb 5: 311 (1520, Kop.).
*forklagliail (för-), /. en persons anklagelse av
sig själv före domen el. sträf et. almoghen skuli . . .
bethe sik bittidha gudz änlite mz synda angher, för
än herran gudh til hwggher, mz wredhennas swärdh,
.. . thy at förklaghan är altidh rikast JMÖ 16.
förklara, v. 2) lämna upplysning, iak stadder
war aa fornempda ägom i närwara hederliga oc erliga
manna ... at wtskelia oc forclara om fornempda äga
Brasks Kopieb 30 (l51l). 4) förklara, göra lysande,
härliggöra. — part. pret. lysande, strålande, o tlio
hälglia trefalloghet, o i forklar(adh)e anda,
wälsigua-dhe, oc gudhi käre SvB 353. bandhin ällir repen
fiollo til miu i tho forklaradha (funes ceciderunt michi
in preclaris) Sp V 41.
»forknugflia (part. pret. -adher), v. [Dan. [-for-knuge]-] {+for-
knuge]+} förtrycka, at hans moder oc bada tyna söner
forga ey aff beskom död, heller bliffwa wtläninga
oc forknwgade mz wsolhet, oc mykin fatigdom til
my-kyu forsmädelse Troj 181.
förkofra (för ), v. — *forkofra sik, förkovra
sig, göra framsteg, ha framgång, ther fore vpa thet
at rector fornempde universitatis, doctores, mestere,
studentes och theris folk moge thes roligare bliffwa
och liffwa, studera oc i theris lerdom sigh forkoffra,
anama wij alle fornenipde ... i rikesens och wor
besynnerlige friid Annerstedt Vps Univ hist Bih 1: 4
(l477). thänna härrans ordli j lians tiänista möö
Bkulu sik swa förkofra ällir forhöghia (conualescunt)
SpV 173.
forkoiua, v. L. — »forkomas bort, komma
bort, gå förlorad, tha lagdhe wii honom fore, ath
han skulle gorä en xii manna edli, ath thz for:de gull
forkomhx ecky borth mz hans wilie JTb 91 (1511).
forkriinkia (för-), r. 1) fördärva, skämma,
kränka, förkränkth ärw swa natwreniias lagh PMSkr
119. 2) träda (ngn) för nära, kränka (ngn) med
avseende på rättighet el. privilegium, at nokor wilde
tildyrfuis honom j nokra måtto här wti at förhindra
ällir forkränkia motli tlietta wart wpna breff oc löffto
FMU 3: 225 (1441, ividim. från 144S). 3) kränka,
bryta, upphäva, thy bidiom wij alle epterkomanda
konunga . . . tesseu forlenilsse och vunilse i jngen
mathe j gon sigia öller forkrenkia Mon Dipl Sv 18
(1482). — Jfr oforkränkter.
förkunna (för-, for konna: -in Prosadikter
Sll), v. misstycka, taga illa upp. for konnin thz ey
iak er ey lidhugher Prosadikter (Sju vise mäst B) 211.
thy skal thet jngen förkwnna äller wndra, oc ey tak.i
til widherwilya thet gudz hodher ökes oc klostersens
teslikis PMBref 332.
*forkjmbra (part. pret. -adher), v. oroa,
bekymra. hwadan komber meg thz at myn hog saa
forkymbras ath jac skal then jomffrw elska oc
begära Troj 197. — part. pret. ansatt, gripen, jac wetli
Ordbok.
ämwäll tiig oc alla the ypersta oc myndoga herrar
aff grescha bären wara forkymbrade aff en stor
gäl-nesko Troj 166.
»forkära (för-), v. 1) klaga, som thy wer
alt für myket her til sket är, gud se förkert STb 5:
319 (1521, Kop.) (jfr: som gudh see fore kiärtt STb
1: 213 (1479)). 2) framföra (klagomål), tyckes them
medt sadane saker oc klagoniall omake them bit til
stocholm, them her förkere, tha wi| jag gerne . . .
förhanle thorn STb 5: 318 (1521, Kop.).
forköp, n. L. 1) förköp, köp till förfång för
någon annan. ATb 58 (1456). STb 2: 194 (1487).
*forköpare (forkiöpare STb i: 144 (1478).
för-köpere. förköper Skotteb 130 (i463 64) förkopere
ib 13 (1460-61)), m. [Mnt. vorkoper] uppköpare? ss
tillnamn. jab forköpare StÄmb 7 (l42l). jöns förkopere
Skotteb 13 (1460-61). ib 65 (1461-62), 94 (1462-63), 130
(1463-64). STb 1: 144 (1478).
»forlagha (impf. -adhe), v. laga, reparera, lasse
smidh ... forlagadhe iij gambla skoor och en ný skoo
IILG 2: 17 (l510). hisse smidh . . . ladhe en ny skoo
och the andhra forlagadhe ib (1510). han . . .
brod-dadhe och forlagadhe gambla skoor ib (l510).
förlama (part. pret. n. -lammat
UpplLagmans-domb 114 (1493)), v. förlama, försvaga, skada, alf
tessom twem fornempda bythoni bleff kronan
oswi-kin, hwariens til akthers, kränkt, forlammat äller i
nokra handa maatto förminskat i synom skat äller
andhrom hennes iugäldom UpplLagmansdomb 114 (1493).
*forlail(l, n. [Mnt. vorlant] framför ett ammat
(huvudlandet, fasta landet) beläget land. han lag
fore forland ok reedh foro ankkare STb 1: 104 (1474).
»förlängning;,/. [Jfr Mnt. vorlangen, k.]
plågsam-hett swa myklo mer dröffwis ban (för hon?) aff
thässo närwarande liffsins forlangningh (torquetur
do-lore præsentium) som hon hetheleknren brindher i
äwär-delika thingauna astwndan ok kärlek SpV 408.
»forlat ("laat ATb 258 (1467)), m. förlåt, förhänge.
tesse skattadhe . . . een forlaat for j mark JTb 258
(1476).
forlat, n. [Mnt. vorlät] 2) bestämmande, beslut.
. . . mödelikom aldri, som the liaffdo halft, hwilkiu
honum war stekkottir ok vtan mödho medh gudz
an-delico skypan, ok forlathe MP 5,- 156.
forlata (för-, fore- J Buddes b 82. STb 3: 207
(1495). firi- SvB 3 (senare hälften av 1300-talet), ib.
follatha (för forlata) GU C 20 s. 360. imperat.
-laat SvB 3 (senare hälften av 1300-talet), impf.
-loth STb 5: 53 (l515). ib 234 (l519). -lat STb 5:
24 (1514). ib 142 (1517). part. pret. n. -ladit STb
3: 454 (1499)), v. L. 1) övergiva, lämna i sticket, at
tu ey sculi oss fynna aff hanom forelathna J
Buddes b 82. per gudmwndsson skýpperen gaff jnga
skýl-ling sine frachtmen . . . fore ath tho hade hanom
for-ladit j nager matte STb 3: 454 (1499). 5) förlåta,
tillgiva. hrilaat os warä misgärningä. swa som wi
firilaatum them sum brutlikir äru wider os SvB 3
(senare hälften av 1300-talet), är thz saa at wi
for-lathom, tha forlatoms wi (si dimillimus demittimur)
SpV 570. tha hade the dandesuena hanom alle theris
schada tilgilfuit och forelatit STb 3 : 207 (1495). 6)
fritaga (ngn) från käromål el. ansvar för (ngt).
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
