Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t’iírillia
233
färsker
liggieude grviid pa fferdom wore lier i staden STb
5: 10 (1514). ib 77 (1515), 209 (1519). hor i . . .
stoc-hof in är noghen bröst paa tetalie och spisningh, effter
sådane legligheter her paa Herde warit haffuer ib
345 (1521, Kop). — hava a färdhom, förehava. tha
kom mattis i boo in o spordis fore hwat the hado
a fitrdom ATb 1: 121 (1460). ib 120—121. — koma a
färdhom (pa fierdom), inträffa, ville vii oc gemä
skilfte med ider oförswraendes huat her pa fierdom kan
komo STb 5: 339 (1521, Kop). — (färden i heluete
MD 454 för fäiiden i heluete enl. Hjelmqvist, Stud.
i Nord. Fil. IV. 3, s. 26). — Jfr at-, fraill-,
fran-, hem-, liügh-, in-, iordha-, mädh-,
nidher-, o-, skiut-, tvii-, Hin-, np-, nt-, vatn-,
viil-, iiptir-fiirdh. — »fiirdha bar (-baar),/.
bdr varpå någon färdas, iomffru maria wärdogasta
christi lärdhabaar älfar slädhi JMÖ 39. — färdha
boin, p. adj. L. resfärdig. barlam som nw var
fär-dhaboiu Prosadikter (Barl) 53. — »färdha ringer,
m. ring avsedd att användas under resor (ss
legitimation)? item för B smaa fiiigergnl 39 (mark) til minnis:
thät ena war than litle Tärda-ringen VKU 101 (l56l).
färdha (impf. -adhe), v. göra färdig till
begagnande, göra i ordning, sätta i stånd, laga, reparera.
andhers jänisson j mark för ta han skulle färdha
b ro ii a JTb 56 (1466). SSkb 76 (l503), 118 (1504).
IILG 2: 44 (1515), 48 (1516), 57, 58 (1517). Stock Skb
36 (1517), 72 (1518). HLG 2 : 69 (1520). gaffz her erich
jensson iij marc för it fat jern, som bössan färdades
mod, som skötz swnder paa helgans holman Stock Skb
159 (l520). palamides laath böt||a oc färda all tho
skip grccomen tiilhördo Troj 203. — böta, göra frisk.
vare thet sswa ad änders kwnde tän fforda hästen äkke
ffärda tha ville han äkke bedas en pänig tär foro
ATb 1: 30 (1454). — Jfr up-, ut-fäl’dlia.
fiirdhas, v. refl. 1) färdas, fara, resa. STb
1: 86 (1477). jach wil ferdas aff by til skoo c]oster
ib 3: 4o (1492). 2) framhärda, sträva, färdhins
(pergite) thy gudz hälgho män, piltha ok pighor,
män ok qwinnor, hälglia ok ogypta, standhin stadoghe
til ändan SpV 338. hwilka ekke städhia sin hiärta
j cnhetenna radh bliffwa, the färdhas til enkte (ad
nihilum tendwd) ib 513. — Jfr ater-, tvä-fiirdhas.
*färdhinger, m. Se fliirdhunger.
*färdhinger, m. Jfr tväfiirdhinger.
fiirdhogher (färduger FMU 3: si (1435, avskr)
o. s. v. pl. färdige Arnell Brask Bi1 31), adj. L.
1) helbrägda, frisk, han ville göre tera häst ffärdogan
flor ij mark ATb 1: 30 (1454). ther for jnnan bliffwe
achilles färdog Troj 190. 5) i ordning, rustad,
redo, färdig, och skall reedher wara, nälir ban
warder till sagdt, såå färduger som lagbooken wttwijsar
och som frollssesman böör att wara FMU 3: 84 (1435,
avskr). ib. the smaswene, ther färdige äre mz hest
oc harnisk Arnell Brask Bi1 31. 6) som är i sitt
rätta skick, i gott stånd, thätta kännomps vi visseleka
oos hafwa höiirt . . . oc seetli iiisighlin wäl bowaradh
oc färdogh SD NS 3: 107 (1416, avskr). en
brygge-pauna ferdugh oc en gamul oc synder Inv eur
Tynnelsö 7. VKJ 98 (1447), mölnaron skall halla qwärnena
färdogha meth järn och stena ib 240 (1447). ib. Neuman
Vokbal 82 (1467). PMSkr 53. — Jfr llögll-, O-, rät-,
Ordbok.
sakt-, san-, spak-, tvä-, thiänist-,
viil-färdho-ger, ävensom san-, spak-färdhogliet.
fiirgha (fargha), f. 1) färg. swa som
målåren först vndhi leggor swarta farglio at the hwithä
ellor rödliä färghan ther ouer lagdh sculi synäs thes
ädläro ok v&näre. SvKyrkobr 133. ib 174. grön lither
äller färgha PMSkr 555. 3) färg, färgämne, laat
sylta kyrsebär. item förwara ath minste 1 tunna
färga til kirsedrank Brasks Cal 270. — Jfr hilllils-,
laznru-, purpura-fiirghn. — *fiirgho linia
(-linea), f. rubrik, rubrica co p c färga oc färgo
linea GU C 20 s. 530.
fiirgha (färga. impf. -adhe), v. färga,
bombi-cinare färga wll GU C 20 s. 59. then samma bloduga
swetten, som färgade al tiin ledamoth SkrtUppb 144.
PMSkr 553.
*fiirghan, /. Jfr gul-, säterrärkis-fiirghan.
*fiirghilse, >1. pl. el. f. färg. Se Sdw 2: 1224.
färia, /. L. — *fiirio bro (färiebroo),/.
tilläggsbrygga för färja. RP 2: 182 (1390). — färio
karl (ferie- SSkb 255 (1507—08) o. ». ». fierie- ib
217 (1506—07). feria- ib 178 (1505—06)), m. färjekarl,
färjeman, jacob feriakarl SSkb 178 (1505—06), ib 217
(1506—07), 255 (1507—08), Stock Skb 19 (1516—17), 141
(1519—20), 204 (1522—23). — *färiO ränta,/,
vederlag för hållande av färja, theres embetzmeen kunne
ey sökia tingh medh hwar man i foriiempdom horedom
om färiorentena Hedqvist Kärleksv 146 (1442, vidim.
av i47i). — *fiirio stadher (färie-), m. [i’. Dan.
færjested] färjestad, färjställe. ban wille siälff stiga
vpp wid färjestaden oc in i skipen igen Reulerdahl
Kyrkohist III 2: 545 (1471?).
*fiiriker (fää-), adj. [Ä. Dan. fierig] rik på
nötboskap, pecorosus a um färiker GU C 20 s. 421.
ib s. 422.
*färinger, »». Jfr siofäringer.
*fäl"la, /. [i’. Dan. ferie. Lat. ferula] färla, spö.
ffervla le enahandha yrtli ok färla GU C 20 s. 263.
fiirma (part. pret. -der), v. L. konfirmera, bör
smaswena halla handcledz, ther som färmes Arnell
Brask Bi1 32. bör smaswena . . . forbindo the, som
färmde äre ib.
fiirillilse, n. pl. och f. konfirmation, annath
sa-cramentum är färuiilse. oc heter a latino confirmacio.
ok är swa mykit som stadhfästilse. oc menas thär
mz. at mädlian barn kunne i döpilse ey loffwa at
halda gudz tro. oc widhorsighia diäwlsins
mädh-färdhom. tha skal thz tha thz komber til siin aar
koma vnder biskops hand. oc stad Ii fästa mz sinom
eghnom mwn the tro. som gudhfadher fore thz
loff-wadhe i döpilse SvKyrkobr 10. MP 4: 141.
färnissa (färnysa PMSkr 546. med art.
fär-nisan ib 540. färnytzan ib 545), /. fernissa, eth
pundh färnissa och lynolia IILG 2: 31 (1512).
fiirran, färre, se flärran, fiärre.
färsker (n. färst. forsk HLG 3: 96 (1528). ack.
sing. m. forskan, förskan ib 1U (1528)), adj. L.
re-cens, färsk, frisk, icke förändrad genom tidens verkan
el. genom konserverande behandling ss saltning el.
rökning. färst köt MP 4: 216. tak färskth koo skarn oc
törka thät j solenne PMSkr 392. JMPs 438. item j
öre förskan fisk HLG 3: 114 (l52S). — färsk, söt (om
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
