Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lnbyggiare
354
infa
i MBL s. 39. 3) förse med åbyggnader, bebygga,
ena tompt . . . som hon nw inbögdh är i bredli ok
lengdh SJ 2: 176 (l490). 4) inreda (ett hus)f alth
husit offwan til som thet nw jnbögt är STb 2: 364
(1489). Jfr inbygning.
inbyggiare (inbighiare (pl.) Svartb 546 (U83).
ingbygere (pl.) STb 6: 176 (l517)), m. L.
inbyggare, invånare, bebyggare, the siäl som hafwer
christum inbyggiara Skrtüppb 114.
inbyggilse (-bygilse), n. el. /.? boning, jak
sighor tik ... gudh wara kärlekin, hathit dödliin,
thit hiärta gudz mönstir ok bo ällir jnbygilse
(habi-tationem) Sp V 572. Skrtüppb 115. — ’illbyggilsa
bas (-ilse-), n. boning. ... at mit hiärta wari tik
äwärdhelikit inbyggilse hws SvB 83 (si. av 1400-t.).
*inbygning (-bögning),/. [Ä. Nysv. inbyggning.
Á. Dan. indbygniug] inredning (i hus o. d.) samme
huss haffue nw fförminderene opbygt, mwret och
fförbätred mot all inbögning, mwrningh, fenster och
alt thet ther til behörendes wtan bch jnnan STb 4:
360 (1514). item . . . morteu tymberman ... for
jn-bygnyngh i her Per[s] hwss HLG 2: 53 (1516). ib
54 (1516).
*inbyrdheliker (jnbyrdeliken), adj. inbördes,
jnbyrdeliken twädräkth förtakis PMSkr 141.
inbyrdhis (ind-. -byrdis. -bördes.), adv. och
adj. L. A) adv. 1) inombords, ombord, hoo ther
annan inbyrdis dräper j saadan resa Arnell Brask
Bil 20. 2) inbördes, ömsesidigt, sinsemellan, mutuo
. . . indbyrdis oc ymse GU C 20 (hand 2) s. 169. B)
adj. inbördes, ömsesidig, jnbördes gudliga samtalan
J Buddes b 75.
inbära (pres. sing. inbär FMU 4 : 207 (1463,
avskr.). konj. jlibäre ib. jnbere STb 4: 55 (1505). impf.
sing. jnbar STb 4: 103 (i506). pl. inbare(jn-) STb
3: 210 (1495); SSkb 354 (l510) o. s. v.), v. L. 1)
inbära, införa. . . . ath the jnbare her bennctz kopper
rneesse vtj hans holste [skip?] jn pa stekit STb 3:
210 (l495). — inleverera, inlämna (penningsumma). .. .
at ban aldrig mer elle mynne opbnr aff then
mans-both än som han ther forelägger oc jnbär at betnle
them mot FMU 4: 207 (l468, avskr.). ib. hwad
sölf-wer iag hafwer opburit, thet skal hon efter lagen med
swornom ed inbära ib 5: 90 (1484, avskr.). STb 4:
55 (l505). sama pcninge swmma ijc mark jnbar for:de
erick jngemwndsson j rettin ib 103 (1506). SSkb 354
(l510). ffredagin nest effter helge kors jnuentionis
inbare skotherrena . . . stadzins skot, som the j thette
för:tie aar wpborit hade j skothusit Stock Skb 34
(1517). ib 71 (1518). — Jfr bära in samt iuborin.
*inböghia (-böghia. -bögdhe), v. inböja, böja
inåt. hanen wthwälyes , . . haffwandis . . . hwitasta
öron. oc wndher kynningana hängiande hwith rödhe.
swa som jnbögdhe vidher PMSkr 251. — b il dl. tliätta
offwirgar människio naturs måtto, thy inböghis tliätta
almänuelika ordhith, aff sanno widhertörfft til
enkan-nelikit kön (se ad speciem inflectit) SpV 327.
*illdoppa (-duppa), v. doppa (ngt) ned i (ngt).
conficio . . . induppa ok sacrera then hälga likarna
GU C 20 s. 136. jnficio . . . skämma bort driffua
induppa oc forgiffua ib (hand 2) s. 26.
indragha (-draghe. -dragher. -drogh. -dra-
ghin. imper. -dragh SrB 482 (börj. av 1500 Í.J), v.
1) indraga. — bildl. alla sins mandoms gärninglia . . .
hwilka fadhren swa indrogh (intraxit) i sik . . . som
han haffdhe thz alt lidliit j sinne eghno persona
Mecht 95. först manadhe hon warfru wm the
ana-milse j hwilka hon . . . affladhe sin son oc honom j
sik indrogh (intraxit) aff hans konungjlikom siithom
ib 172, ib 253. o söte ihesu, jak antwardha thinom
kärlek mit hiärta, at thu thät in dragh i tliit hiärta
SvB 4S2 (börj. av 1500 t.), ib 234 (si. av liOQ-t.). —
införliva, tha indrngher han sik swa siälena (sibi
animam . . . incorporat) Mecht 240. eth syndokt
samwith . . . som syndenna träkkir är langhligha
jn-draghin ib 320. — med prep. i. tliänna hälgha siälen,
allaledhis indraghin (transiens) j gud|i Mecht 202.
2) intåga, draga in. thes mera vaade sathen j edhan
stad vtj om fianda indragha Saml 6: 175 (1495). tattere
som indrage i rijkitt PMSkr 699. i) föranstalta att
(ngn) blir invecklad el. inblandad (i ngt). — indragha
mädh sik, draga (ngn) med in i sina egna intressen
o. d. . . . wiliom wi ther vppa a badha sidhor
tro-lica mana, oc wiliom ther til indragha medh oss
herra oc weuer, the wii kunnom ther til formagha,
mot then delen som owertrædhande wardher Bydberg
Tr 3: 164 (1436, avskr.). är thet sa, at ther äre nagra
inkompne met ar ff, köp eller schiffte, tha skule the
dragé effter tlieris andel oc engen fremede ther met
sik inloffua eller indrage FMU 4: 267 (1466). 4)
insupa, inandas, bildl. mz thän fförsta jngangen
jndra-gher (intrahit) thz til sik mjn gudhelika anda,
hwa-dhan aff thz liffuer Mecht 253.
indre (indhre: -a <SpF 28, 399. ». inra SJ 2:
114 (1488). adr. ynnare J Buddes b 172), adj. komp.,
och innarster, superi. Se Sdw 2: 1244. A) komp.
1) inre. tha jak lifdhe äpte kytino . . . var jak
dödher j indra mnnnenom Prosadikter (Barl) 48.
jntro-neus a um indre GU C 20 (hand 2) s. 39. skulum
wi atenast opwäkkias til wart eghit gangn, aff thässom
indhra (inferioribus, läst ss interioribus) krafftomen
SpV 28. ban gi|fwer swiktena ällir flyktena, them
indhra mannenom (qui inlus est) sik opnyande ok
for-bätrande dagh widh dagh ib 399. jndre mannen som
är sieleu SvKyrkobr (Lucid B) 145. twå vpbögda
träboder offuan flintan ligge innan tet inra quarteredh
SJ 2: 114 (1488). Skrtüppb 66. Hel män 223. 2) ss
adv. uttryckande riktning: längre in, mera inåt. ä thfts
lengre ok ynnare jak mik dragher til myns hiertes
lBnkamare J Buddes b 172. B) superi, innerst. — n.
adv. Se Sdw 2: 1244. iunarst i warom hiärtom
SkrlUppb 92. — best. n. ss subst, them thingom som
sannelika äru stoor, hallir hoon sins hiärta jnnersta
(intima) altidh öpith SpV 161.
indrikka (imper. jndrik), v. 2) låta indricka
el. uppsuga, mal samman alth thet j kareno är pa
stenenom, oc jndrik thär til mädh aff oleonne PMSkr
414. — Jfr drikka 1.
indriva (indh-), v. driva in, tvinga in. GU C 20
(hand 2) s. 14. jmpulsus a um indhdriffwin ib s. 17.
illfa (impf. infek), v. Se Sdw 2: 1345. 1) få in,
bekomma. — få i sin makt . . . thet (0: Tynnelsö hus)
han med them pa ändalykten infek IISH 17:93 (1523?
Magnus Sommar). — Jfr fa in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
