Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kättare
436
köp
kättare (kettare), m. L. 2) om person som
gjort sig skyldig till vissa slag av sexuell förvillelse,
särsk. blodskam. Se E. Noreen, Meijerbergs ark.f. sv.
ordforskn. 3: 21 ff. och jfr kätteri, thu vest ath thu
haffuir ligath när por knwtsons hustrv och thu är
henna frände oc ty är iw thu een kättare ATb 2: 116
(1478). — ss skymford. thet lögh tw mik öffuir som
een fätidas kättare ATb 2: 33 (1474). — ss tillnamn.
symon ffulmyndig på erich kettares wegna STb 5: 109
(i5i6). —i’fr hovudh kättare. — "kättarn bref,
re. bannlysningsbulla över kättare. Se Sdw 2: 1255. —
"kättara llöfdhillge, m. ledare för kättare. GU
C 20 s. 189. heresearca . .. kättara höfdiiigo ib s. 331.
kätteri (kättari SpV 316), n. L. 1) kätteri.
i tässe ympno nidherslas oc atherdriffuas fira kätteri
JMÖ 47. ib 182. 2) om vissa slag av sexuell
förvillelse, särsk. blodskam, thet kiätteri, som henne
war tillaght, swa ath hon ok hennis dotter skuldo
badhin haffua ligath medh en man STb 1: 111 (1477).
fik han mz sinne sona qwärn twå söner, hwilkit näst
war kätteri (incestui) SpV 309. ib 316.
"kiittersker, adj. kättersk. ... at monge
ut-lendzsche men ... komma här in i stiktet med förde
kfitterska böker oc läror USII 13: 53 (1524? Brask).
*kiittirska (ketterska. kiätterska), /. L. om
kvinna som gjort sig skyldig till vissa slag av sexuell
förvillelse, särsk. blodskam, hon hade kallath ragnilde
graagaas kiätterska, swa ath hon ok hennis dotter
skuldo baaden haffua legat medh en nian STb 1: 111
(1477). ib 112 (1477). ... ath thu haffuir ligath när
per knwtsons hustrv och thu är henna frände oc ty
är iw thu een kättare ... tesse vitnade ath audirs
skrädare sagde ath per kuwtsons hustrv var een
käthtirska ATb 2: 116 (l478).
käxe, n. L. krok, hake, båtshake. ATb 1: 85 (1458).
Jfr hunda käxe samt käppe.
*kögel (kög(h)il. köwel), m.f el. «.? och
kög-ler (kiölar), m.? el. n.f [Mnt. kogeler. Fdan.
køg-lor, n.] ett slags tyg av linne, säther köghil oc garn
Kumla kyrkas rb 14 (1442). ib 43 (1473). jtem xij öre
fore kiölar til standarene Skotteb 477 (1472—73, Kämn).
iij liöre för j andra alin bloth köwel IJLG 2: 142
(1527).
kök (kyök. kiok), n. [Fdan. køg. Jfr Sv. Dial.
kökä, käuk, köuk o. s. v., ropa, hojta (särsk. på [-kreatur)]-] {+krea-
tur)]+} prat, skämt. Se E. Lidén, Ark. f. nord. filol.
42 : 301 ff. huaris äre nw, all theres, löösä kiok
J Buddes b 166. j kyök kalz ok löghe framleder jak
myna dagha ib 172.
kökeiltygh, n. köksredskap, alt wort dagliga
kö-kentygh som wij pläge färdas medh vm somaren Hist.
Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). Arfstv 63
(1474—75).
kökomästare (köke-. köohe- STb 3: so (1493).
kögo- ATb 1: 82 (1458); GU C 20 s. 164.
köge-MP 4: 216; SSkb 360 (l510); Arnell Brask Bi1 7, 36.
köye- Stock Skb 11 (1516—17). köie- Stock Skb 199
(1522—23). köyi- HLG 3: lo (i5i9), 27 (i5i7).
köije-Stock Skb 250 (1525—26). kö- GPM 2: 335 (1509).
-mestare. -mestere. -mester. -meistere.
-meyster), m. L. 1) köksmästare, den som har
inseendet över förplägnad och servering o. s. v. vid ett hov
el. i ett större hus el. dyl., hovmästare, architriclinus
... hoffmestare eller kökemostare GU C 20 s. 33. jap
torstinsson, som war kökemestare pa bardzssone STb
1: 32 (1475). tha badh han sin kögemesfare gaa til
kötbodena ok köpa sik färst köt MP 4: 216. her [-er-kabiskope[n]-] {+er-
kabiskope[n]+} kömester GPM 2: 335 (l509). per scriffuer
som kögemestare war för folkit SSkb 360 (1510). engen
liaffuer cocchen sware vthen kögemesteren Arnell
Brask Bfl 36. ib. — rikskökmästare, innehavare av
ett av de höga hov- och riksämbetena, dapifer
kögo-mester ... commvniter dicitur drosäthe GU C 20
s. 164. 2) person, som framsätter el. betjänar med
mat och dryck (vid mer el. mindre festliga tillfällen).
... at larins sade magnus skak hafwir warid min
kögomästare ij resor är han the tridia tha skal han
faa eth fallendöfwil ällir ok mik ATb 1: 82 (1458). —
ss tillnamn (möjl. att föra till i), clauus kökemeistere
STb 2: 243 (1487). ib 272 (l488), 3: 80 (1493). ATb
3: 225 (1509). Stock Skb 11 (1516—17) o. s. v.
köla, v. kyla, svalka. — läska, sänt mik hit
laza-rum vppa thät ath han matte ... köla mina twngo
MP 4: 86.
"kolare (kiölare STb 2: 43 (i4S4)), m. [Mnt.
koler] kolare, jtem v (5) öre fore’ arbeites lön til
kölaren STb 2: 44 (1484). — ss tillnamn, hanis kölare
STb 2: 23 (1483). ib 41, 43 (1484). — Jfr kolare.
köllia (kiölnä STb 1: 4U (l483)), /. L. kölna,
ugn för torkning av mall m. m. engin skal haffua
kölna i trähws eller i stalla STb 1: 433 (1459, Burspr).
... at ewert pancermakere ... schulle liaffue ... then
hwalffda stenboden ... ok ther medh en liwelffdh
kölne offuau pa stenhusit ib 3: 405 (1498). ib. baro
tigel vtaEf köllian, som var y stegerhusset IILG 2:
lo (1509). STb 4: 346 (i5i4). Jfr träkölna. —
kölno hus (kölna-), n. L. kölna, torkhus. STb
1: 474 (1478, Burspr). — "kölno mur (kölna-),
m. el. f.t mur till en kölna. STb 1: 227 (1480). —
kölno stova, /. L. = kölno hus. SD NrS 3: 66
(1415).
köluare (kölnere. kölnärä. kiölnare
Tunberg, Sv. medeltidsreg. 28 (i434). kylnare: -ans
IILG 1: 59 (l453)), m. mältare, malltorkaret ss
tillnamn. per iohanneni kölnärä, ciuem aboensem Svartb
150 (1374). STb 2: 421, 441 (1490).
"kölpo dl’ykkia, /. [Jfr Ä. Dan. kulpe, sluka,
ävensom Sv. Dial. kolpa, pilka, "pimpla" ?] häftigt el.
våldsamt drickande? versus filum filare debes et 11011
ocreare tu skal spinna Hin ok ey stöffla her mz
mär-kis kölpodrykkia GU C 20 s. 273.
"kölsot, /. Se kylsot.
köp (kööp. köpp. köb STb 5: 320 (1521, Kop)),
n. L. 1) handel, köp, skifte el. annat kontrakt om
egendom. Se Sdw 2: 1255. jap jenson ... kerdhe thel
... lårens basse ath han saldlie honom eth fath järn
ok gik sidhen til en annan ok sthaddhet en annan til
köps ATb 1: 27 (1454). jtem hawer jak talad til köps
met her jöns böst om hans deel, helfftena, som ban
hawer j sama godzet FMU 4: 90 (omkr. 1455). rauidh
... bödh hanom stufwone til köpz ATb 1: 216 (1465).
ib 233 (1465), 257 (i467). for:ne frederik giorde köp medh
honom om klede STb 1: 86 (1477). ib 2: 285 (1488). desse
ware offuer köpit tha tet stadfestes i mellen huitru guu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
