Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifaktogha
458
liggia
ning STb 1: 335 (U82). SJ 2: 163 (1489). Hel Män 257.
JMPs 566. — lifs dagher (liffs-. liffues-), m. L.
1) pl. livsdagar, livslid. STb 2: 469 (1490). 2)
levnadsdag. a mins ythersta liffs dagb war mik til
hiälp oc hugnat SvB 236 (b. av 1500 i.). — Jfr liya
daghar. — »lifs fara (lyffs faara), /. livsfara.
är mych annet til forfangh ath iacli eyther j lyffs
faaro medh thenno almoge GPM 2: 15 (1505, A.
Sig-gesson). — »lifs friist (liffs frest),/. el. m.
lies-frist, tid som ngn har (kvar) alt leva. gi|f oss
syndogom mänuiskiom liffs frest, at vi mattorn väl liffua
SvB 133 {omkr. i5oo). — ’lifs friistilse (-frestilse),
re. pl. el. f. — lifs fräst, gudh wil ey bradhlika
fnrtapa them. vtan wil häldir gifwa them lifsfrestilse
at the bätra sik SvKyrkobr (Lucid A) ill. — lifs
föd ha (liffs-. lyffa-. -föde), /. 1)
livstids-underhåll. ath the skule hanom ok hans hustru holla
lyffs föde til dödhra daga STb 2 : 229 (1487). 2)
livgivandeföda. o huru mykiu sötma hon (o: sorifftinna
känna) fly ther til thera hogha, som liffs födhona bedhas
Sp V 497. — »lifs helsa (liiffs-),/. hälsa. SD NS
3 : 287 (l417). — »lifs hop, n. hopp om livet. Hel
Män 207. — lifs livande (liffz-), p. adj. livslevande,
i livstiden. ATb 1: 377 (1472). STb 5: 23 (1514). —
lifs Ilödh (liiffs-), f. L. nöd el. trångmål för livet.
hwa som rädd’r en lappa j hans liiffs nödh mz mat
... hafui han lappan j thrij aar Beckman Stud 44
(omkr. 1450). — »lifs skadlii (liffs skade), m.
skada till livet. STb 5: 352 (1521, Kop). — lifs tidll
(lyffa-, liiffs-. -tiidh),/. livstid, liv. SJ 2: 44 (1478).
STb 3: 318 (1496). — "lifs uppehälde (lýffs-.
-vppehelle. -oppehelle), re. livsuppehälle, hon
scal haffua sith lýffs vppehelle, öll och math, klede
ok föde j sin lýffs tidh STb 3: 318 (1496). SJ 2: 309
(1496). STb 3 : 462 (1499), 4: 110 (1506). — lifs van
(liiffs won), f. kopp om livet. Se Sdw 2: 1259.
STb 1: 405 (1483). — "lifs vauing (lyffs
waa-ningk), /. = lifs van. STb 4: 84 (1505). — liva
daghar (liffue-), m. pl. livsdagar, livstid, jach
formode mik aldrich onth aff eder, marten, eller nager
myn herres suen j myna liffiiedagha STb 2: 250 (1488).
»lifaktogha (liff-. impf. -ade), v. göra levande.
nar dödhen slaghill war, liffaktoghade (viuificat) os
christus JMÖ 117.
lifaktogher (liff-. -aktogher), adj. 1)
levande. thänne dödhin kallas j thänne wärldhinne
mors vitalis, thz är liffaktoghe dödhin SpV3S2. ti 491.
wt.giffuaiidis sik j beskan dödh, wppa thät at han wilde
os liffaktoga göra SvB 244 [si. av 1400-«.). ib 328 (4.
av 1500-/.). JMÖ 178. JMPs 297, 531, 549, 567. 2)
livlig, livskraftig, the (höns) som ärw hwithe äller
draglia mykith til hwitan lith ärw ey frwktsamme
äller liffaktoghe PMSkr 251.
lifaktoghet, /. livaktighet, livlighet, jntelligencia
är nä[r]warande thinga staatli ok skipilse owirwägha
mz sniälle lifaktoghet (viracitate) SpV 144.
»lifaude (liff ånde), m. livsande. han gaff syn
ytersta liff anda op Troj 125.
"lifarst (lýff-), m. [Mnt. llfarste] livläkare. STb
3: 427 (1499).
»lifgiva (liffgiffua), v. göra levande, uppliva.
animare liffgiffua ok trösta GU C 20 s. 25.
"livgöra (liff-), v. göra levande, uppliva, junan
til skal iak wara liffgörandis (vivificans) tik Mecht 206.
»liftat, n. L. livets förlust. Se Sdw 2: 1259.
»liflika, adv. i livstiden. Se Sdw 2: 1259.
lifliker (lifflighen), adj. till livet hörande, livs-.
lian skop mannin af oreno iordhene oc gaff hanom
lifflighen anda Prosadikter (Barl) 61.
»liflikhet (lijffligheett), /. livlighet, liv.
hier-tatt ... aff hwilko alltt blodli och lijffligheett komber
i alla lemmarna PMSkr 679.
lifliilldare (liiff-), m. livländare. STb 1: 114 (1477).
lifna (lefna. lempna. -ar. -adhe), v. L.
A) intr. 1) lämnas kvar, bli kvar. ey eeth haar
aff mandzsens hoffde bort glömes eller lempnar
SvKyrkobr (Lucid B) 226. lempnade ey mera aff j™ än
fyra hwndrad Troj 260. 2) komma till liv igen, få
nytt liv. hedllir wari tliic min iomfru maria, fore at
thin licame saa oc kände tha han äpte dödhin lif—
fuadhe (för liffnadho) SvB 223 (b. av 1500-/.). B) träns.
4) lämna, överlämna, j vithen ikke hwom i lefnen
thz Saml 6: 175. — Jfr i gen lifna.
lifnadher, m. Jfr samlifnadher.
lifra (leffra), t>. — part. pret. levrad, tjocknad,
stelnad, haffwis tynth lim so[m] swdith är aff reuo
pärman, öc kal th warandis som eth galre leffrath
PMSkr 533.
"lifsak (liifsaak), f. livssak, brottmål som
gäller livet. Arnell Brask Bi1 17.
lifspund (lis-. lys-, lixpunt HLG 1:37 (i438)),
n. L. lispund. vuum lyspund cere HLG 1: 8 (före 1421).
ath enga lösa borgara skulo halda oppeu wyudoga i
bakgrendher ok ecke sälia ther alna tal och
lispun-dom STb 1: 282 (I48i). j (l) stycke koppar, wogli
vj (6) lyspundh ib 2: 192 (1487). SSkb 30 (1502).
»lifspundgryta (lis-), /. gryta vägande ett
lispund. kämmenärane skulo ecke dyrare anama lispund
gry tar än xiiij (14) öre STb 1: 234 (l480).
liggia (liggie STb 4: 148 (1507). ligga GU C20
(hand 2) s. 2. pass. liggis PMSkr 468. pres.
ligger. liggher VKJ 50, 56. ligher SD NS 3: 96
(1416); ATb 1: 2 (1451). pl. 3 p. lyggia MPh: 124.
iyggie STb 4: 7 (1504). impf. la iredrik ed
Noreen 2842. laa ATb 1: 259 (1467). lagh ATb 2: 154
(1480), STb 4: 51 (1505); Kumla kyrkas rb 95 (1512).
part. pres. liggiande. liggiende STb 3: 394 (1498).
lýgiailde STb 4: 163 (1507). liggindis ATb 1: 25
(1454). lyggendis ib. supin. lighat JTb 23 (rno).
ligat(h) ATb 1: 53 (1456), 2: 135 (1479). lighet
SD NS 3: 342 (1418). ligit STb 5: 77 (1515). lighiät
SD NS 3: 89 (l415). ligodh Neuman Vokbal 78 (1452).
leghat(h) SD NS 3: 96 (1416); STb 1: 73 (1476).
legat Prosadikter (Sju vise m C) 225. läghath
ATb 2: 266 (1485). Se Sdw 2: 1259), v. L. 1) ligga.
saa maatthe han wara myn son likuist som han häfde
legat wid mit hiärta Prosadikter (Sju vise m C) 225.
GU C 20 (hand 2) s. 2. — bildl. pi thett att unge
karle finge understundom och någett annett att giöre
än altijd ligge i öölstopet Linkbiblh 1: 195 (1526,
Brask). — liggia mädh el. när, ligga hos, hava
samlag med. ATb 1: 53 (1456). ath ban hafdlie lighat
när hans hustru JTb 23 (l460). hustrv kadbrin skylte
hustrv margitte for sänga raan oc bozdräth oc sagde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
