Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
proppa
622
prydhilse
äfter han. oc prophete män wtt göra Saml 34: 2 7 9.
JMÖ 61. — ♦proplietn födder, p adj. i födelsen
begåvad med profetisk anda? Se Sdw 2: 1281.
♦proppa (proppaa GU C 20 s. 253), v. [Ä. Dan.
proppc] proppa, fylla (helt och hållet), defertire
vpp fölla commvniter proppa ok toma GU C 20
s. 169. tfarcio ... korffwa göra oc proppaa ib s.
25 3. jnfertio ... proppa ib (hand 2) s. 26. Jfr atcr-,
samau-proppa.
♦prosteri (proosteri), n. prosteri, kontrakt, the
svenske foot gongere som liggia uti edert proosteri
HSH 14: 31 (1525, Magnus Sommar).
♦protestation (-tacion), f. [Lat. protestatio. Jfr
Mnt. protestacie] protest, bestridande, än moth
häffdh (a: då motparten åberopar hävd) skwlle
klostersens ämbetis men altid haffwa til sidz at
göra protestacion auctenticam wnder myndogh
jnsigle PMBref 317 (1512).
♦provastbref, n. prosts ämbetsskrivelse, item
skal han biskop bref och provastbref föra til nästa
klockare Reuterdahl Stat syn 213 (si. av 1400-/.,
nyare avskr.).
provaster (prowasther: pl. prowastha Svartb 405
(1457). prowest SD NS 3: 472 (1419). prouster ib
233 (1417); -ustens Gadolin Pants Bil 283 (1394).
prouister SD NS 3:234 (1417). prowst ib 328 (1418).
prooster GU C 20 s. 480. proster: prosten HLG
1: 125 (1482); prostin UpplLagmansdomb 15 (1490);
pl. med art. prostane Vårfrup 138 (1458); dat.
-anom ib. Se Sdw 2: 1281 och jfr S. Gustafson,
Hemming Gadhsspråk 1:66), m.L. 2) domprost, biscopane
eller theris prowastha eller andra klärka mogho
tingh met almoghanum halla Svartb 465 (1457).
pre-positus ...prooster GU C 20 s. 480 (kan även föras
till 3). 3) förman för prästerna och biskopens ombud
inom en viss del av ett biskopsdöme, prost,
kontraktsprost. herra niclissa proustens j närike ... incigle
Gadolin Pants Bil 283 (1394). knut prouster oc
kir-kioherra i quillinge SD NS 3: 233 (1417). ib 234
(1417), 328 (141 8). prowest ower alt wermäland ib
47 2 (1419). tha skal fornämpde peninger aff
kirkio-härromen saman thakas och aff them framdelis
prostanom antwardhas Vårfrup 1 38 (145 8). Uppl
Lagmansdomb 15 (1490). 4) till ett gille knuten präst,
gilleskaplan. oldermannen, bisitiare och prosten j
helge lichame gilde j stokholm HLG 1: 125 (148 2).
— Jfr lands provaster. — provastar gipt, f. Se
Sdw 2: 1347. — provastil pänninger (pl.
proghasta-päninga), m. avgift i penningar till domprosten SD
NS 3: 27 6 (1417). — ♦provasta sak (prosta-), /. en
prost tillkommande böter? jtem taghe til wara paa
alla konungxsaker ... oc inthe sigh befatta medh
prostasaker, clerchesaker Arnell Brask B fl 21. —
♦provasta skäppa (prowosta-), f. domprowosten i
scarum hafuir ena wissa ränto aff somlighom
häradhom i vestragötlande, som kallas prowosta
skäppa SD NS 3: 404 (1419). — ♦provasta tliing
(proasta- SD NS 3: 329 (1418). prowesta-
Gummerus Syn-stat 42, 4 4 (1425 vidim. 1440)), n.
prostting, ling som hålles av en prost, tha jak (o:
prosten Knut i Kvillinge) proastathingh hiolt meth
sancta olaffs kirkiosoknamannom i nörcöpunge
SD NS 3: 329 (1418). Gummerus Syn-stat 45 (1440).
biscopane eller theris prowastha eller andra
klärka mogho tingh met almoghanum halla, som
kallas biscopstingh eller prowasthatingh ... Svartb
465 (1457). — ♦provasta vürdlioghet (proosta
verdoghet), f. prostvärdighet, prostämbete,
preposi-tura ... proosta verdoghet GU C 20 s. 480.
proventa, /. 1) daglig portion av livsmedel som
utdelas i ett kloster, hwad tha vptax aff bordheno
badhe sudh oc prowentor medh brödzstyckiomen
som minne är en halfft brödh giffuis ... fatigho
folkeno SVklE 165 (1443). — i allm. daglig portion
av livsmedel, dagligt underhåll, rath prowentha til
hwarya höno ärw . . fira skala mädh korn til dagx
kosth PMSkr 253. — bildl. throfaste gudh ...
städhir idher ey frestas owir idhra makt, wthan
han gör ok jämwäl prouentona mz frestilsom, at
j skulin githa lidhit (faciet cum temptatione etiam
proventam ut possitis sustinere) SpV 461. 2)
underhåll el. underhållskostnad i ett kloster, avgift som
erlägges vid någons inträde i elt kloster för att täcka
kostnaden för framtida underhåll, for mina
prowen-to giwir jak ... min godz NMU 1: 66 (1381). ib.
ath iak ... haffver giffvit till risabcrgha klosther
fore anna olaffzdotter proventho eth torp ib i4l
(1480). ib 160 (1512). VKU 18 (l54l), 25 (1542), 80
(1555). 3) underhåll anslaget åt en kanik, prebende.
Se Sdw 2: 1281. iac haffuer honom oc hans
prouen-to oplatit i reetto byto mino prouenta aker SD NS
3: 340 (1418.) ib. — Jfr prebenda. — ♦provento
aker (prouenta- SD NS 3: 340 (1418)), m. åker
tillhörande ett prebende. SD NS 3: 341 (1418). —
♦provento ingipt (-ingift), /. = proventa 2. SD NS
3: 443 (1419). — ♦provento qvarn, f. kvarn
tillhörande ett prebende. SD NS 2: 5S5 (1413).
prudher, adj. ståtlig, präktig, vacker. Jfr Sdw
2: 1281.
♦prusta, v. [Mnt. prusten, nysa] — ♦prusta in,
draga in genom näsan, tak win oc prwsta jn j
näsoborona PMSkr 214.
prydha (pryda, pridha: pres. konj. pridhe SvB
306 (b. av 1500-/.). impf. priddhe JMPs 437. part.
pret. f. pridh ib 296. pl. f. priddha ib 276, 30l),
v. pryda, sira, smycka, insignio ... pryda ophöya
oc tiil äro fremmya GU C 20 (hand 2) s. 31. MP
4: 217. han göme mina siäl ... pridhe mina sidhi
SvB 306 (b. av 1500-/.). thäslikis waro oc hännas
x jomffrur, priddha mädh rödhbrynom klädhom
JMPs 276. thy synthis edher tronas dygdh j
ffägärsta drotningx liknilse, pridh mädh osigelike
ära ib 296. — hedra, hålla i ära. bör man friihet
prydha MD 392. — ♦prydha sik, smycka sig.
nar hon opstodh om morgonen, kläddhe hon sigh
oc priddhe, mera än en helan klokko thlma at
minstha JMPs 437. — Jfr ivirprydha samt dyr-,
o-, stiärno-pryddcr samt välprydder Sdw 2: 1033.
♦prydliare, m. Jfr boka prydliarc.
prydliclika (prydeliga), adv. prydligt, vackert.
eth dyrt täkin, uppå huilko besänkt var sanctä
catharinä beläte myckit prydeliga giort Ser. rer.
svec. Ill 1: 269. ib 270, 273. Jfr beprydhelika.
prydlieliker (n. pryderlikit MP 4: 217. supin.
prydihelikaster: -asta JMÖ 40), adj. härlig, ståtlig,
präktig, prydlig, här gör ängilen prydhelikasta
sermonem JMÖ 40.
prydhilse (prydilse. pridilse JMPs 470), n. pl.
och f.? 1) prydnader, jomfrunar plägha haffwa
speghla, fore sin öghon, at the skulu wndhirstanda,
hwru thera prydilse (ornamentus) är, wäl ällir illa
skipat SpV 5. — prydnad, skönhet. SpV 205. saa
ok eena godha qwinno faghra omgängilse ok
sidoghet är prydilse i hänna hws ib 418. — pry-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
