Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
usulhet
1009
ut
ne maa the andra kennas, oc kallas hon vsnee j
läkes böker PMSkr 5 59.
usulhet (wsalhet(h) GU C 20 s. si; SpV 90; -hetz
ib 475; vsolhet: -hetz STb 3: 58 (1492). wsolhet
Troj 181. ysalhet SpV 271, 403, 451. -hetinne ib
210. ysaldhet ib 494, 556. ysällheth BSH 5: 175
(1507). osollz GU C 20 s. 115 no/1), f. uselhet, elände,
olycka, alternante sepe bonitate [.’] et miseria
xpo-ne sic ymse komo salughe ok vsalheth GU C 20
s. 51. clades dis soth ok smittha osollet (hskr.
osollz) ok waade ib s. 115. thy at thu kom j första
foräldromen wt j thänna wärldinna wsalhet (in
mundanam ... miseriam), for thän skuld at the j
sinne olydhno misto rätwisona SpV 90. än han
(o: evangelisten Johannes) ändadhe sit liff mz
rolik-het ok fridh, gangande wth aff ysalhetinne til sin
konungh ib 210. ib 271, 403, 451, 475, 494, 556.
och hauer jesper giort hanom stor vreth, toch fore
jespers fatigdom och vselhetz schul fordrogx
jesper rcttcn STb 3: 58 (1492). hwadh armoth oc
ysällheth mene riketh lideth haffwer i konwng
hans regeringh, i oaarom och frömdhe siwkdom
BSH 5: 175 (1507). Troj 181.
usulika, adv. Se Sdw 2: 1325.
ut (vdhLiber eccl Vallentunensis 63 (1506)), adv.
och prep.? L. A) adv. 1) jör att beteckna en rörelse
från ett instängt rum el. dyl.: ut. at si then hans
husfru ... war nydöth wardh henna son liuandäs
vt taken aff henna lifue SD 8: 36 (1361). —
elliptiskt om utsläppande ur låst rum o. d tha
stande wijdh stocken pa torgit ... och mester
mannen schall haffue iiij peninga fore han leser
hanom jn och vth aff hans egna peninga ij peninga
vth och ij peninga in STb 4: 79 (1505). 2) jör
att beteckna en riktning: ut. war han aatspordher
hurw langht oc wijt, som fiskerijt oc notadrätenär
liggia wt fran öne SD NS 3: 198 (1416). bade
all-menningx wegana then ena vth fran stadz porten
reth vpp SJ 2: 124 (1488). item tiil boxsiö ligger
1 fiskebäk, thär soghin stodh fordhom, ok sa lonkt
wth, som thet swarttha vatncth wthräcker VKJ
171. the ther uthen varet hafve, vele ingelunde uth
(på krigståg) igen Hist Tidskr 1: 398 (1508). —
elliptiskt om utresa el. bortresa, fförtärdes til tet
herre möte borgemester oc flere aff menigheten,
som stod sist j fästen j wpsale, wt och hem, xiij
% iij ore Stock Skb 193 (1521). — bildl. wij wardhe
jw nagor stadz wth medh thetta folk (vi måste pä
något sätt finna en utväg) BSH 5: 249 (1508, H.
Gadh). 3) för alt beteckna att man ger ngt från sig el.
att ngt kommer från ngn: ut. Jfr Sdw 2: 1325. at
thw taker tolf men medh thik ok viyrdher vt af
the men ... firätighä markä SD 8: 72 (1361). sither
man qwar wm gengerdh epter stempnodagh ...
böthe iii öra ok wt gengerdena SD NS 2: 830 (1414,
gammal avskr.). lithit ther effter togh han panten
vdh Liber eccl Vallentunensis 63 (1506). 4) ut, till
slut, till ända. swa thiänto änglana systromen mz
största wyrdhning wt alla mässona (per lotam
mis-sam) Mecht 142. them gör thu oss lykagodha j
lönomyn, som haffwom tolt storan heta, ole buridh
stora byrdhir allan thenna daghin wt MP 5: 15 8.
byriadhe en aff them gamblom mannomen
ottosangen ... ok sungo swa wt han Hel män 265. the
andra erligha herrer (av kung Hans besättning på
Stockholms slott) ... skolo och magha aff ghaa medh
liiff och swndh til eth wytterligith fengilse i ändha
Ordbok
wth hollendes til vor herre och höffuitzman och
sweriges rikes crona Rydberg Tr 3: 491 (1502).
tha stande wijdh stocken pa torgit dagin vth STb
4: 79 (1505). — alt ut till, ända till. raadeth blcff
besctiandes ath ransaka ... sakarna alt wt til
mörkeret Hisl Tidskr 38:119 (1523?) B) prep.?
[Mnt. ut] ut ur, ut från. om än han (o: minister
i clostred) will giffua loff till ath tagha bödhelin
vth closter hägnadh STb 1: 205 (1479). ath han ey
lenger vthmwrar än twå alna vt sama grvndwal,
ther som sýllen lagh ib 3: 306 (1496); jfr SJ 2:
304 (1496). (/ samtliga fall kan det tänkas, att
en prep., fran el. ur, har överhoppats efter ut.)
— Jfr hvart-, längs-, sudher-, thär-ut. — ut a,
prep. med ack. 1) ute på. en lithen dwärgh war
öff-rit stark / hiogh hans hoffwdh aff wt a thän mark
Fredrik ed Noreen 705 f. — Jfr ut pa. — ut af,
se denna artikel. — ut at (-aath), prep. och adv. A)
prep. 3) utmed; fram på. han ... kröp alth vth aath
gatwne effter them STb 1: 396 (1482). B) adv. 2)
utåt. ... swa al almennige vägen uthat ok i lille
bolabroon Bergqvara 92 (omkr. 1490). — ut for
(-för), prep. I med dat. el. i dess ställe ack. utanför.
for sadan tiende haffue wij nw ... giort nogrc wore
skep oc ffolk til rede wtför skeren j theris farwaten
STb 5: 328 (1521, Kop). II med ack. 1) utanför,
utom. the andra hans stalbröder wrok han oc sköff
wtfor wyndebrona oc neder j groperna Troj 308.
III i uttr. ut for bords, över bord. han
nöddes wräka thz wt for bordzs Troj 298. — *utfran,
prep. 1) från. min almoghc ganghin mith wtfran
them (exite populus meus de medio eorum) SpV 7 5.
swa som han här mz wille andra gaffwor wtfran
thässom (ab his) skilia ib 541. ib 550. 2) alltifrån,
ända ifrån, the ... halfwa ana i rödha wi fran sion
wätur oc sidhan swa långt vp at aanne, som ...
SD NS 2: 664 (1413). — ut 1 (vtthe HLG 3: 83
(1525)), prep. L. I med dat., vanligen utbytt mot ack.
1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande
i el. inom ngt: i, uti. pawen wti room SD NS 3:
166 (1416). — abs. i, uti. then garden, som hans
hustrv fader vtj satli S Tb 3: 247 (1495). item
belta-re, som sitther j thet hwssct, som jogan
kannegu-tare vtthe sath HLG 3: 8 3 (1525). 3) för att uttrycka
tidpunkt inom ett tidsavsnitt: i, uti. aff then lut oc
arfuedeel, swasom ... jöns erikson oc jac kiöptom
aff ywar ... vti hans liffuendis liiff SD NS 3:
68 (1415). 4) för alt uttrycka sätt. uti sva mato,
på så sätt, sålunda, jach hafuer giort et ret oc
win-lict skipta ... först vti swa mato ... at forma jöns
erikson ... scule hafuc fyra garthe SD NS 3: 68
(1415). II med ack. 2) för att uttrycka ett utbytande:
mot, emot. iak ... kännis ... mik hafwa skypth min
gardh, sum kallas green ... vidh risaberghä
clos-ther vt j een gard, som kallas sydhre fröstarydh
NMU 1: 118 (1443). — Jfr in uli. — *ut i fran,
prep. från, ifrån, then garden ... huilken nw
ko-men är vtj fran hänncs fader och j fierde mantz
hender STb 3: 247 (1495). — utinnan (wd- STb
5: 76 (1515). -inan. -innen), prep. I med dat. el. i
dess ställe ack. vid rumsbestämningar för att uttrycka
ett varande inom el. i ngt: i, uti. til wapn och
hielm-tekn een swart swalä vtinnen ith röt fiäld SvSkr 1:
36 (1482). ij (2) treboder ... ligger vtjnnan tet jnra
qwartere STb 2: 264 (1488). — abs. bildl. ther
skulle finnes skcl wth inan ath han äy haffde sa
loff-wet A Tb 1: 22 (1454). II med ack. för att uttrycka en
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
