Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekymrad och skall sannerligen dansa
alldeles förtrollande, om bara hennes
majestät täcktes gifva befallning om hans
fri-gifvande.»
Dessa utgjutelser af den gamle Vestris
blefvo ordagrant meddelade drottningen;
hon skrattade godt åt Florentinarens
an-språksfullhet och sände genast sin page
med ordres om att ofördröj ligen försätta
Vestris den yngre i frihet.
Sedan denne derefter utvecklat hela
behaget i sin konst, gaf drottningen
hög-Ijudt tillkänna sitt bifall, och då hon
beredde sig att lemna teatern, trädde Vestris,
far och son, emot henne vid ingången
till logen för att betyga henne sin
tacksamhet.
»Ah, se hr Vestris», sade drottningen
vändande sig till fadern, »N i har
sannerligen aldrig dansat så väl, som er son
gjort i afton.»
»Ganska naturligt, Ers Majestät»,
svarade Vestris d. ä., »jag hade ej heller
någon Vestris till lärare.»
»Då är verkligen er förtjenst sä
mycket större», återtog drottningen, -lag
erinrar mig ännu med nöje hur Ni och
mademoiselle Guinard dansade menuett
å la cour.»
Vid dessa nådiga ord lyfte den gande
Vestris upp sitt hufvud med den grace,
som så mycket utmärkte honom. Den
gamle mannen hade dock med all sin
löjliga fåfänga mycket af en riddare i sitt
väsen.
Gluek vann med sin »Armida» lysande
framgång, hvilket i hög grad fägnade
drottningen och spred stor modlöshet i det
fientliga lägret bland Piecinis anhängare.
Till våra ärade prenumeranter.
Dä vi taga oss friheten med
tidningen bifoga prenumerationslistor, innebär
detta å vår sida ingalunda någon fordran
eller ens en uppmaning till anskaffande
af nya prenumeranter, hvarför vi Jioppas
att de ärade prenumeranterna ej må
såsom en närgångenhet betrakta sändandet
af dessa listor, dem det ju står fritt att
låta genast hamna i papperskorgen. Då
emellertid ökadt prenumerantantal är
be-höfligt för undgående af ekonomisk
förlust och för tryggad fortvaro åt Sveriges
enda musiktidning, liafva vi ej tvekat
söka bereda tillfälle för dem, som kunna
nitälska för tidningens bestånd och större
spridning, att hos vänner och bekanta
väcka intresse för Svensk Musiktidning
och bland dem yinna prenumeranter å
densamma.
Om vilkoren för prenumeration,
äfvensom för den erbjudna provisionen,
upplyser såväl listorna som annonsen å
tidningens sista sida. Odmjukeligcn
Redaktione n.
Vår Pristäflan.
Obs. annonsen å sista sidan.
Från Scenen
Mars.
Stora Tea tom. 1.
och Konsertsalen.
» »
Ch er il b i ni:
Vattondniga-ren.
» 2. Hallström: Xengn (Frk.
Ek, Pnrasckiva:
Fru AV.
Strandberg).
» -1. » Neaga (Frk.
Grabow,
Para-scliiva: Frk.
Janson).
6. (lounod: Faust (Faust,
Me-fistofeles, Valentin: Ilrr <
>d-niann, AVillman, Forstén;
Margareta, Siebel, Martha:
Frkn. Ek. Karlsohn,
Janson).
>i 8, !•, 11. A uber: Den svarta
Domi-non (Adfele: Frk. V.
Andersson ; Brigitta,
Petronella, Ursula: Fruar
Ed-ling, AV. och Ch.
Strand-lierg; Gertrud: Frk.
Janson; lord Elfort, Juliano,
Horace, Gil Perez: Hrr
Ohlson, Torslow, Odinann,
Jatizon).
Mendelssohn-Ilarth: En
Midsommarnattsdröm.
Mozart: Trollflöjten (Frk.
Spångbergs l:a debut
»Påminn»)-
Snppé: Afrikarcsan.
Bouillard: Ninicbe (Fru
Cysch).
Poise: Godnatt granne.
10.
12.
Nya Teatern. 1,2.5.
» » 12.
Södra » 1 —3,
» » 5—12.
» » 4.
Ladugårds!.kyrk. 4.
Musikal. Akad. 7.
.. » 10.
Ilervé: Lilla Helgonet (lat
akten).
Musikforeningens
Hiindel-Bach-konsert (10:de kons.).
liich. Anderssons konsert.
Filha rnioniska Sällskapets
första konsert (ilir. A.
Hallén).
Hufvudstadens musiklif har under
den-denna månads förra hälft erbjudit ovanligt
mycket af intresse. 1 första rummet må
nämnas Musikföreningens tionde
konsert till firande af 200-ärs-minnet af
Handels och Bachs födelse. Till utförande
komino pastorale, aria och hallelujakören
ur Messias samt första afdelningen ur
Israel i Egypten, allt afHändel; ett
preludium för orgel, trenne nummer ur
li-moll-messan och en aria ur kantaten »Ach
wie fluchtig» voro exponenter för Seb.
Bachs kyrkomusik. Den talrika kören
räknade omkring 160 medlemmar,
orkestern omkring 60. i det omkring
hof-kapellet, som utgjorde kärnan, grupperade
sig amatörer och elever från
konservatoriet; det hela stod under ledning af
förste hofkapellmästaren L. Norman,
hvilken, oaktadthans helsotillstånd under
sena-sle tiden varit allt annat än godt, likvisst
infann sig pä sin post och med vanlig
fasthet sammanhöll denna väldiga kör. —
Vid konserten biträdde fru Edling, hrr
S. Smith och A. Lagergren, hvarförutom
d:r Svedbom ledde Bach-körerna.
Filharmoniska sällskapets första
konsert var älvenledes ett événement inom
vårt musiklif. Äfven denna gaf åt Bach
och Händel en minnesgärd medelst en
präktig choral a capella ur den förres
Matteuspassion och en aria ur den
sist-nämdes opera Rinaldo, hvilken sjöngs af
fröken Spångberg. Ovana vid offentligt
uppträdande och derutaf föranledd rädsla
eller kanske tillfällig indisposition lade
liksom sordin på det eljest om god skola
vittnande föredraget. Hennes röst är
onekligen vacker och sympatisk. Härpå
följde ett instrumentalnummer, Bargiels
pianotrio op. 37, spelad af pianisten hr
Andersson och k. kammarnmsici
Zetter-qvist och Carlson. Den förstnämnde
dominerade stundtals för mycket. Aug.
Södermans båda kompositioner. »Ternernes
Sang» ur Halte Hulda och »I Ungdomen»
mottogos med uthållande applåder.
Ähö-rarne elektriserades af det friska lifvet i
den senare kören. Blott den förstnämda
gafs da capo. Den senares längd förbjöd
detsamma, men torde den vara
välkommen åter framdeles. Brahms vals ur
Liebeslieder för blandad kör sjöngs med
god rytm och nyansering; i öfrigt är
den ett helt anspråkslöst stycke.
Slutligen gals en komposition utaf en berömd
tysk tonsättare, Joseph Rheinberger,
nem-ligen »Toggenburg», Romanzen-Cyclus fur
Soli und Chor; deri förekommande körer
visa tonsättarens stora förmåga att skrifva
effektfullt för rösterna. Trion för 2
sopraner och alt hade en nästan italiensk
kolorit och gjorde så myckel bättre elfekt,
som de uppträdande solisterna, fröken
Spångberg, en musikälskarinna och fru
M. Pettersson, voro i besittning af vackra
röster. Trots den allvarliga, nästan
klassiska hållningen i denna komposition var
ändock den romantiska stämningen väl
träffad. — Vid den starka applåd, som
följde konsertens afslutning framträdde
sällskapets dirigent hr A. Hallén, som
under aftonens lopp visat sig vara en
lyckligt utrustad köranförare. När efter längre
samarbete anförare och körmedlemmar
ännu bättre förstå hvarandra, skola
antagligen mycket vackra resultat framgå ur
det nya Filharmoniska sällskapets
verksamhet, ty redan nu fanns föga alt
anmärka, så t. ex. var sången, om man
undantager den högt uppdrifna och ganska
svåra sopranstämmans parti i Ternernes
Sang, i allmänhet ren och förbunden med
säker ansättning.
Slutligen må nämnas hr Richard
Anderssons konsert hvarvid, nämda
förträffliga pianist utom annat föredrog
Sclmmanns »Faschingsschwank».
Konsertens märkligaste nummer var Brahms
berömda pianoqvintett op. 34, komponerad
1865, med mycken precision spelad af
konsertgifvaren och medlemmar af
hof-kapellet. Äfven Criegs »Foran Sydens
Kloster», soli med damkör, och Jensens
hallad »Edward» må anföras.
Operasångaren Lundqvist återgaf den sistnämda
på ett erkännansvärdt sätt.
Fröken Spångberg gjorde sistl.
torsdag sin första debut såsom Pamina i
operan Trollflöjten och tycktes för att döma
af flera inropningar hafva gjort ett godt
intryck på åhörarne. Begåfvad med en
sympatisk röst, fördelaktig apparition och
der-till på förhand instruerad för scenen skiljde
hon sig lyckligt från sin uppgift. Osäkerhet
röjdes väl understundom, men flerstädes,
såsom t. ex. under arian, voro både mimik,
spel och sång särdeles lyckade. —d—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
