- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 5 (1885) /
135

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sångerskan fröken Paulsen, som liir ega
cu vacker sopran och goda sceniska
anlag, samt herr Fahlström, som ock skall
vara utrustad med god röst. Operan
öppnades med »Trubaduren», som mottogs
med .mycket bifall.

—+—

Kristina Nilsson sjöng den 1!) okt.
för första gången sedan flera år tillbaka
i Hamburg. Konserten egdo rum i
Con-ventträdgårdens stora sal. Likasom i
Köpenhamn intogo de talrika åhörarnc
att börja med en reserverad hållning,
men efter juvelarian ur »Faust» steg
entusiasmen till samma höjd som
öfver-allt på andra ställen. Hr Björksten var
hes och gjorde föga lycka, men hr Fischers
delikata violoncellspel framkallade stort
bifall.

Kristina Kilsson i förening med de
nämnda artisterna konsorterade den 23
okt. i Köln och den 26 i Frankfurt a. M.,
i båda städerna med samma resultat som
i Hamburg: först en viss ljumhot, sedan
jublande entusiasm.

Den ryska sångerskan fröken Olga
Berghi, som efter att ha låtit höra sig
å Stora Teatern härstädes konserterat i
Petersburg, ämnar, innan hon tillträder
engagement i Paris, gifva ett par
konserter här i Stockholm mot slutet af
november.

I danska »Musikbladet» anmäles af
den bekante violinisten Anton Svendsen
en Elementar-violinskola, af Thorvald
Madsen. Madsen är elev af violinisten
Wald. Tofte och hans violinskola
beröm-mes såsom mycket grundlig och
fullständig. Den är utgifveu på W. Hansens
forlag.

––f-—

Programmen till Kuhinsteivs sju
konserter, hvilka han under denna säsong
ämnar gifva i Berlin, Wien, Petersburg,
Moskva, Paris och London, Uro nu
bekanta. De komma att representera hela
klavcrlittcraturen från William Byrd 1538
—1623 ända till Liszt och don nyryska
skolan. Då dessa program såväl liafva
ett historiskt intresse som karakterisera
den berömde konstnärens mångsidiga
förmåga, vilja vi här redogöra för desamma.

1 konserten. Byrd: The carmous

whistlo. Buli, J: The kings hunting jig.
Coupcrin: La tenebreuse, Le reveil

matin, La favorite, Le bavolct flottant,
La bandolinc. Ramcau: Le rappel des
oiseaux, La poule, Gavotte et variations.
Scarlatti: Katzenfuga, Sonat A-dur.

Bach, J. S.: Fantaisie cromatique,
Prc-ludcs et fugues. Sarabande, Gavotte. 11
än-dcl: Fuge E-moll, Variationer: tbc
harmo-nious blacksmith, Sarabande, Passacaille,
Gigue, Airs et variations. Bach, Ph. Fl.:
Rondo, La Xenophone, Sibylle, Les
lan-gueurs tendres, La complaisante. Ilaydn:
Théuic et Variations. Mozart: Fantaisie
C-moll, Rondo A-moll, Gigue, Alla turca.

2 konserten. L. v. Boet hoven:
Sonaterna Ciss-moll op. 27, D-moll op.
31, C-dur op. 53, F-moll op. 57, E-moll

op. 90, A-dur op. 101, K-dur op. 109,
C-moll op. 111.

H konserten. Schubcrt, F:
Watidcr-fantasic, Moments rausicales (1—6),
Menuet H-moll, Impromtus (C-moll, Ess-dur).
Weber, C. M. v.: Sonat Ass-dur,
Momento capriccioso, Invitation å la valso,
Polacca E-dur. Mendclssolin: Varia- j
tions sérieuses, Capriccio E-moll, 11 Lie- !
der ohne worte, Presto capriccio.

4 konserten. Rob. Se hum an n :
Fantasia C-dur op. 17, Krcisleriana (1—8),
Etudes symphnniques, Sonat Fiss-moll,
Fantasicstilcke (Abends. Naclits,
Traumes-wirren, WarumV), Vogel als prophet,
Romance D-moll, Carnaval.

5 konserten. Clementi: Sonat B- j
dur. Field: Nocturncs Ess-dur, A-dur, j
B-dur. Humrael: Rondo H-moll.
Mo-scheles: 3 Etudes caractéristiqucs
(Re-conciliation, Junon, Conte d’enfant).
Hcn-selt: Pohme d amour, Berceuse,
Liebes-lied, La fontaine, Schmerz im Gliick, Si
oiseau j étais. T hal ber g: Etude A-moll,
»Don Juan» fantasie. Liszt:
Dess-dur-etudc, Valse-Caprice, Consolations (E-dur,
Dess-dur), Au bord d une source,
Rhap-sodies hongroises (N:is 6 o. 12), Soirées |
musicales Rossini (La gita in gondola, |
La regata venessiana, La serenata, La j
danza), Lieder von Schubcrt transcr. (Auf !
dem Wasser zu singen, Ständchen,
Erlkö-nig), Soirées de Vienne A-dur, Fantaisie
Rober., le diable.

6 konserten. Fr. Chopin: Fantaisie
F-moll, Preludcs (E-moll. A-dur, Ass-dur,
B-uioll. Dess-dur, l)-moll), Barcarolle,
Valses (Ass-dur, A-dur, Ass-dur),Impromp- |
tus (Fiss, Gess), Scherzo H-moll,
Nocturncs (Dess, G-dur, H-moll), Mazurkas (H- t
moll, Fiss-moll, C-dur, B-moll), Ballades
(G-moll, F-dur, Ass-dur, F-moll), Sonate
B-moll, Berceuse, Polonaises (Fiss-moll, |
C-moll, Ass-dur).

7 konserten. Chopin: Etudes
(Ass-dur, E-dur, C-moll, Ess-moll, Ess-dur,
II-moll, Ass-dur, A-moll, Cis-moll, C-moll).
Rubinstein, A.: Sonate F-dur, Thcmc
et variations, Scherzo (Sonat A-moll). ’
G lin k a: Tarantelle, Barcarolle, Souvenir
de Mazourka. Balakireff: Scherzo,
Mazurka, Islamé (fantaisie orientale). Cui,
Cesar: Scherzo, Polonaise.
Tschaikow-sky, P: Chant sans paroles, Valse,
Romance, Scherzo ä la russe.
Rimsky-Kor-sakoff: Etude, Novellette, Valse.
Lia-doff: Etude, Intermezzo. Rubinstein,
Nicol: Feuillot d’Album, Valse.

Faris. G o un ods nya oratorium »Mors
et vita» kommer innan kort att
uppföras i Paris under komponistens eget
anförande. Edw. Lloyd, för hvilken
hufvud-partiet är skrifvet och som utförde detta
i Birmingham, kommer äfven i Paris
att sjunga detta.

— Sorpettes nya operette i 3
akter »llödkappan» har d. 10 okt. gifvits
första gången på Nouveautés-tcatorn och
rönt god framgång.

— Den bekante impresarion B.
Ullman, född i Budapest, bar aflidit bär
omkring 70 år gammal.

Frankfurt a. M. Don Juan har
gifvits här för 400:de gången.

–––-

Wien. Johann Stranss nya operett
»Zigenarbaroncn» uppfördes första gången
d. 24 okt. å Theater an der Wien och
anses vara ett af komponistens bäst
lyckade verk. Bland sängnummer, som i
synnerhet gjorde furore, nämnas en
ma-troskör, en af Zuspan, gammal riddare,
styckets komiska figur, sjungen kuplett,
en qvartett mellan de tvä älskande paren,
en täck duett och en präktig final i
första akten.

— Hofoperan gaf den 4 oktober
Glucks Alccste, hvilken ej på 75 år här
varit uppförd. Operan, som komponerades
för Wien, gick första gängen öfver sceuen
d. 26 dec. 1767. Det bifall, hvarmed
publiken nu mottog operan, visar att
densamma väcker intresse än i dag.

— Undervisningsministern har
inbjudit utländska regeringar till deltagande
i en internationell konferens i Wien
unde sista dagarnc af oktober, hvarvid
öf-verläggning om vinnande af en allmän
musikalisk normalton skulle ega rum.

–-^——

Leipzig. Kapellmästaren D:r
Rei-necke firade d. 8 okt. sitt
25-års-jubi-leum som dirigent för
Gewaudhauskonser-terna och var dervid naturligtvis föremal
för stor hyllning. Talrika deputationer
uppvaktade jubilaren, och adresser samt
rika skänker sändes honom från flera

håll.

—+––-

Danzig. Rubinsteins första opera
»Die Kinder der Haido» gafs på
Stadtthe-atern d. 4 okt. för första gången i denna
stad. Publiken visade sitt intresse för
operan genom bifallsyttringar som
stegrades för livarje akt. Det bar nu
förflutit två decennier sedan denna opera sist
gafs i Wien och Weimar.

Berlin. I Berlins
tonkonstnärsförening framvisades d. 9 okt. af D:r Otto
Lessmann tre af amerikanskt balsamträ
(Abies balsamea) förfärdigade violiner, af
hvilka Teresina Tua begagnade en jemte
sin amati på sin sista konsert härstädes.
Instrumenten profvades, och fackmännen
förklarade att dessa instrument stå främst
af alla nutidens violiner, ja till och med
kunde uthärda konkurrens med de gamla
mönsterviolinerna. Bland dem som
af-profvade desamma nämnas hrr Saurct,
Aulin och de Ahna.

Kemjork. Madame Judic uppträdde
här första gängen d. 1 okt. i »Lilla
Helgonet» och tog naturligtvis publiken med
storm. Hon skall i Förenta staterna gifva
209 föreställningar och erhåller derför en
•summa af 650,000 fres.

Rio Janeiro. Ponchiellis »Gioconda»
har gifvits å kejserliga teatern med stort
bifall. De förnämsta rolinnehafvarne voro
damerna Stahl I och II och
Borghi-Mamo samt herrarna Brogi, Tamburlini
och Marconi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1885/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free