- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 6 (1886) /
46

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Min älskling är en nätt polkamazurka
af G. Fr. Ringvall för piano 2-händ.
Pris 50 öre. Af samme komponist är
utkommen:

Formering till bataljon, marsch för
piano 2-liänd. 50 öre.

Af sånger hafva på detta förlag nyss
utkommit:

Werners afskedssång ur Nesslers
»Trumpetaren från Säkkingen», den
be-kai da vackra romansen, utgifven soin N:o
02 i samlingen »Barvtonisten».

Alexanders romans ur Hallströms
»Aristoteles»; denna vackra romans, bekant
från Nya teatern, är en värdefull
tillökning i vår romansliteratur. Den är
utgifven för mezzosopran eller tenor (d-liss)
i samlingen »Valda Sånger». Pr. 75 öre. —
Denna samling liar ytterligare tillökats med

Längtan, rumänisk sång; melodios
och stämningsfull. (Oinf. fr. Ii eller e
till liösa g.) Pr. 50 öre.

Från in- och utlandet.

Hofintendenten Oscar Wijkander liar,
enligt tyska tidningar, blifvit kallad till
medlem af »Dramatiska författares och
tonsättares förening» i Leipzig, livarmed
följt uppdraget att bevaka föreningens j
intressen i Sverige.

—.+—

Musikaliska akademien. Läraren i
pianostämning C. Sillen liar anhållit om
afsked med pension.

-I- -

Konserter annonseras af fröken Maria
tVieck till d. 23 Mars i
Vetenskapsakademiens hörsal (Schumann-afton, med
biträde af flera artister) och af Ilr
Ham-rin till d. 25 (Maria Bebådelsedag)
ma-tind i Berns’ salong med biträde af fru
Edling, fröken V. Andersson, hrr
Lund-qvist, Lundmark m. fl.

Fröken Maria Laurin förbereder
äf-venledes till Söndagen den 28 dennes en
matine i Berns" salong med biträde af
fru Edling, fröknarna Ek, Wellander,
Hélene Munktell, en musikälskarinna samt
operasångarne Forsten, Lundmark,
Söderman, premieraktör Palme, hrr Oscar
Lejd-ström, Edvin Sjöberg och Erik Åkerberg.

Nanon, II. Genées komiska opera, är
under inöfning vid Nya Teatern med
fröken Hilda Sjöberg i titelpartiet.

–-♦–-

Hr Theodor Björksten skulle den 1
Mars afresa till Barcelona, der han
under 6 veckors tid blifvit engagerad för
att bland annat för första gången på
italienska språket sjunga Berlioz »Dara-

nation de Faust».

_—+—

Fröken Almati-Fich kommer troligen
att denna vecka uppträda som Carmen
å Stora teatern. En knäskada förhindrade
första uppträdandet, som var annonseradt
till den 15 d:s. — Fröken Almati
uppträdde d. 11 d:s pä Stadtteatern i Altona
och d. 15r samt 21 på Stadtteatern i
Hamburg. Vid alla tre tillfällena, men i
synnerhet i Hamburg, skördade hon, enligt

livad tidningarna meddela, rikligt bifall.
Hon sjöng alla tre gångerna Carmen.
Kritiken framhåller icke endast den sköna
rösten samt den ypperlig skolan, utan i
lika hög grad spelet.

Fröken Almati-Fich har af
Stadttea-terns i Hamburg direktör Pollini
engagerats att uppträda å nämde teater i
Do-nizettis opera »Favoriten» efter slutadt

gästspel härstädes.

–––-

Fröken Viola (Lavinia) Swahn hade
d. 6 d:s uti Bergamo, hvarest finnes en
af Italiens mest betydande teatrar, med
stor framgäng debuterat i Donizettis opera
»Linda di Chamounix» uti savojarden
Picrottos maktpåliggande rol, här senast
utförd af madame Trebclli. Som bekant
torde vara för musikvänncr härstädes, är
fröken Swahn elev af vår framstående
tonsättare hr Siegfried Saloman.

–-1- -

Fru IMorman-Neruda skall nu enligt
Nationaltidende ha bestämt sig för att
gifva efter för de talrika uppmaningar
som ingått till henne om att uppträda
i Sverige, och lär hon i påskveckan
komma att ge några konserter i vår
hnf-vudstad.

——

Up’ala den 1 Mars.

Eugéne Ysayes till den ,s/ä
uppskjutna konsert hade en publik så
mycket mer animerad som det nu var ganska
länge sedan Upsalas musikvänliga publik
var i tillfälle att åhöra en mera
framstående violinist. En sådan visade sig
den unge belgiern vara, om man också
måste i sanningens intresse göra den
reservationen, att till de absolut främsta
inom violinspelct hör ännu icke Eugene
Ysaye. Detta märktes i all synnerhet
i några nummer, der mäktiga
föregångare ännu voro i friskt minne, såsom
Joseph Joachim (Bach) och Henri
AVie-niawski (Tarantella, Airs russes).
Der-emot erhöll denne senares Legend en
tolkning, så förtjusande fin och rörande
vacker, att den tryggt kan sättas vid
sidan af den saknade mästarens egen.
Det var ock konsertens glanspunkt.
In-lcdningsnumret, Griegs konsert, spelades
visserligen mycket tillfredsställande, men
knappast med någon vidare utmärkelse.
Intrycket skadades något af det allt för
försenade ackompagnementet, utförd t af hr
T. Ysaye, hvars soloprestationer ej voro
af natur att väcka något synnerligt
intresse, trots ett redigt föredrag och en
rätt avancerad teknik. — Hr Smiths
malmfylda stämma är här se n gammalt
känd och uppskattad, och hans föredrag
— särdeles i oratorisk stil — förtjenar
att sättas ganska högt, ehuru väl ännu
ett och annat i röst och säng kan vara
att fullända.

En sannskyldig upptagare af
Wieni-awskis konstnärsmantel presenterade sig
några dagar derefter i Emile Sauret, en
bländande virtuos på samma gäng som
en intressant konstnärsindividualitct. Det
torde vara svårt att — så att säga —
cattsera ledigare på violin än hr Sauret,

med denna fransmannens egendomliga
blandning af fladdrande lätthet, kokett
sentiment och gnistrande esprit. Men
äf-ven för djupare affekt saknar hr S. alls
icke uttrycksförmåga, ehuru denna icke
är af så direkt gripande art som de store
tyske mästarnes. I afseende på Saurets
tonbildning höra vi ej till dem som sätta
konstnären öfver t. ex. Sarasate, hvars
fulla, smältande rika ton S. ieko eger,
trots det präktiga instrumentet. .Mindre
varm än Ysaye, är Sauret mera
detalj-fulländad, beherskad, absolut otadlig, men
kan dock — hur underligt det än låter

— ej frånkännas en viss värme, om än
j af mer ytlig natur. Då Ysayes
temperament mer öfveronsstämmer med vårt
nordiska, bör man taga sig i akt att ej
begå någon orättvisa vid ett sant
konstbedömande — d. v. s. ett objektivt.
Som de flesta jemforelser, haltar också
den inan här gjort om desse rivaler: att
A’saye skulle vara för mer som konstnär,
Sauret som virtuos — det vill säga
att ur en sträng estetisk synpunkt Ysaye
bör få palmen. Mot detta kan ju mycket
invändas, såsom Saurets Beethovenspel
och — Ysayes konsert för violin, en
komposition som uteslutande offrar åt
virtuositeten. M inst anslog Sjögrens sonat
trots den enskilda drömmande skönheten,
som dock snarare lämpade sig för Ysayes
än Saurets skaplynne. Ernsts
virtuos-messigt präktiga konsert, framförd med
blixtrande elegans, uppväckte deremot
stormar af applåder, likasom också bl. a.
AA ieniawskis ryska visor, föredragna med
ett mästerskap, som rent af erinrar om
kompositörens egen förtjusande tolkning.
Framför Ysaye egde Sauret fördelen af
ett bättre instrument och — framför allt

— af en bättre ackompagnatör, hr
Drey-schock, hvilken i denna egenskap kan
siigas vara fulländad. Fulländad kan den
unge pianisten väl näppeligen ännu
kallas som solist, men han synes vara på
god väg till ett första rangens
konstnärskap. Bevis derpå voro Mendelssohns
med utsökt genomskinlighet spelade fuga,
pianistens egen vackra Gavotte, Griegs
fina, litet länga ballad, hvaremot
Chopin-och Liszt-numren är mindre att säga om.

Sällskapet O. D:s konsert i nya
universitetshuset var utan alla anspråk och
sä godt som uteslutande afsedd att profva
akustiken, ett prof som lyckades.

Berndtska operasällskapet har en tid
bortåt uppträdt å Upsala teater, dervid
början gjordes med »Barberaren». Som
principen att i musikaliskt hänseende
bjuda landsortspubliken på något bättre
än operetternas lösa mat är riktig och
aktningsvärd, bör detta företag med dess
icke få svårigheter bedömas med billighet
och välvilja.

Truppens primadonna, fru Hög fel
dt-Åb er g, debuterade för publiken som
Kosina. Som alltid med våra nordiska
Hosinor togs rolen för mycket ingenue,
den spanska pepparn saknades, men det
som presterades gjordes täckt och
älsk-värdt. Ilösten är närmast mezzo-sopran
med några goda toner i bröstregistret,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1886/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free