Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 7.
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expeditiou: Klara V. Kyrkog. 11).
Stockholm den 1 April 1886.
Pris: Helt år 6 kr. Lösn:r 30 öre.
Anuonspris 10 öre petitrad.
Chopin såsom komponist.
gör Ivå år sedan d. 1 Mars inträfTade
«n5<2> 75-ärsdagen af Chopins födelse (lian
dog i Paris d. l7/,0 1S49), oeli denna
tidning lenmade då en kort biografi öfver
den berömde tonsättaren. Förut ha vi
talat om Chopins förhållande till George
Sand (n:o 1 årg. 1884) samt om hans
metod och föredrag (1881 n:is 8 och 9)
och liafva nu en ny anledning att
återkomma till honom.
Snart nog är nämligen alt förvänta
en svensk öfversättning af Moritz
Kara-sowskis bekanta Chopin-biografi, och den
som öfverflyttar detta intressanta verk till
vårt språk, har ställ till vårt förfogande
en del af denna öfversättning, det
kapitel som bär ofvanstående öfverskrift och
som här nedanför meddelas.
* *
*
Chopin intar såsom skapande
konstnär en alldeles säregen ställning.
Begränsande sig till ett enda
instruments trånga område har han, enligt
sakkunnige mäns intyg, egt det
särskilda företrädet att vara på samma
gång en fulländad, vetenskapligt
ge-noinbildad musiker och en verklig
poet, hvars skapelser utöfvat det
vidsträcktaste inflytande på alla
moderna klaverkomponister. Alldeles som
Heine inom poesiens område. Begge
ha förstått att i den minsta form gifva
fulländade stämningsbilder — med
den skilnad likväl, att Heines
tvif-landc själ inverkade splittrande, men
Chopins harmoniska natur
befruktande på dessa deras miniaturbilder.
Huru orubbligt genomträngd måtte
ej Chopin ha varit af den
öfvertygel-sen, att just han vore danad och
ut-korad till att rikta piano-literaturen
då han kunde motstå frestelsen att
taga den skenbart mera tacksamma,
i alla fall i det yttre mera verkande
orkesterapparaten till hjelp och
frivilligt inskränka sig till detta enda
instrument, för hvilket han för visso
skapat mästerverk som i sitt slag ännu
äro och säkert länge skola förblifva
oupp-hunna.
»1 våra dagar», säger Liszt alldeles
riktigt, »äro vi blott allt för mycket vana
vid att såsom komponister med rättighet
till stort rykte erkänna endast dem, som
lemna efter sig minst ett halft dussin
operor och lika många oratorier samt
några symfonier; man fordrar af en
framstående konstnär att han skall frambringa
allt, ja, om möjligt, litet derutöfver.
Huru allmän denna åsigt nu må vara,
så är dess befogenhet dock ganska
tvif-velaktig. Det är ingalunda min afsigt att
bestrida den med stor svårighet vunna
berömmelsen och den verkliga
öfverläg-senheten, som utvecklar sina glänsande
skapelser efter en viss plan. Men det
synes mig, som borde vid bedömandet af
musik brukas samma måttstock, som
till-erkännes de materiela förhållandena inom
andra områden för skön konst. Efter
denna måttstock räknar man l. ex. i fråga
Fredrik Chopin.
om måleri en tafla af omkring 2.0
qva-drattums genomsnitt (såsom »Hesekiels
Syn», eller »Kyrkogården» af Ruys-Dael)
till de mästerverk, som uppskattas högre
än mången målning af vida större
dimensioner, till och med om den vore gjord
af en Rubens eller en Tintoretto.
Eller är väl inom literaturen B
oranger en mindre stor skald, derför att han
sluter sina tankar inom visans trånga
gränser? Har icke Petrarka sina
sonetter att tacka för sin triumf? Huru få
af dem, som med förtjusning läsa dessa
hans älskliga rimdikter, veta ens om
tillvaron af hans stora dikt om Afrika?
Den fördom, som på sin tid gjorde
Frans Schubert företrädet såsom
komponist stridigt framför många andra, som
satt i partitur några populära melodier i
operor, hvilka knapt förtjena nämnas —
denna fördom måste efter hand försvinna;
äfven i fråga om musik skall man
omsider komma derhän, att i afseende på de
olikartade kompositionerna fästa sig
vid det anslående och talangfulla sätt
hvarpå tankar och känslor blifvit
fram-stälda utan att taga i betraktande det
rum och de medel som medverka vid
framställandet.
Det skulle föra mig allt för långt
att här skärskåda Chopins samtliga
arbeten. * Detta skulle kräfva en
särskild bok; jag måste alltså låta det
bero vid att gifva en allmän
öfver-blick öfver hans verk, samt att belysa
i synnerhet de piano-kompositioner,
hvilkas uppkomst och resp. fulländande
vi ha hans genius att tacka för.
Tvänne slags inflytelser, inre och
yttre, påverka menniskans ande. De
inre härröra ur sinnets egen,
inneboende makt, de yttre bero af
minnena från den familj och kärleken till
det land, i hvars sköte en menniska
efter hand utvecklat sig. Utur bägge
dessa inflytelser i förening uppstår
menniskans individualitet, underdånig
och känslig för deras ständiga på-
s I slutet af Karasowskis bok tinnes en
förteckning på dessa, ordnade efter opnstalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:54 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1886/0051.html
