Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill.lll
N:o 14,
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Olofsgatan 1 (Hötorget 6,) t tr. upp öfv. gård.
Stockholm den 15 September 1891.
Pris: Helt år 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Annonspris: 10 öre petitraden (15 öre uti.).
Arg. 11.
Giacomo Meyerbeer.
f undrade årsdagen af denne
verlds-bekante tondiktares födelse
inträffade d. 5 d:s och har festligt firats
flerstädes i utlandet med uppförande
af någon bland hans mest betydande
operor. Afven på vår operascen
kommer med anledning häraf operan
»Profeten» att uppföras till firande af hans
minne, ehuru senare, då den ej hann
att bli fva inöfvad till den rätta
festdagen. Samma opera uppfördes på
jubileumdagen i Wien, och publiken
visade sig vid detta tillfälle lika
hänryckt som då operan för 41 år
sedan der gafs första gången;
föreställningen der, heter det, var
en glänsande hyllning åt den
döde tonsättaren.
Man ser sålunda, att ännu i
vår tid den af Wagner och hans
efterföljare så förkättrade
Meyerbeer kan vinna erkännande, och
hans snille förtjenar hyllning, om
ock det tagit uttryck i former
som passade för hans tid mer än
för vår. Man må med skäl
klandra effektsökeriet i hans
tondiktning, men man kan ej underlåta
att erkänna hans melodiska
uppfinningsförmåga, hans
stor-lag-na ideer och mästerkapet i
musikkomposition och
instrumentation. Det är i synnerhet
Wag-ners fädernesland, som velat
rycka ifrån Meyerbeer all den
lager hans samtida skänkt
honom, men äfven här höjer sig
någon gång en röst till hans
försvar. Det kan vara intressant
nog att lyssna till en sådan vid
detta tillfälle och vi anföra här
hvad den bar att säga om
jubilaren.
»Hundra år ha förgått sedan
åt en bankir Beer i Berlin
föddes en son, hvars musikaliska
talang tidigt blef känd och sorgfälligt
vårdad. Och då denne konstnär, en
sjuttiotreårig gubbe, d. 2 maj 1864 slöt
sina ögon tillsamman, då hölls vid
Seinen en dödsfest och derefter i Berlin
en begrafning så lysande och praktfull,
som om en stor landsberskare gått ur
tiden.
Herskaren öfver ett idealt land,
sådant som operascenen, har ju också
Meyerbeer varit under en lång följd af
år. Den som tillhör vår tid har svårt
att tro det, då han låser om hvilka
stormar af bifall på sin tid »Robert»
och »Hngenotterna» framkallat. Har
väl nu en oberättigad reaktion emot
Giacomo Meyerbeer.
Meyerbeer inträdt, såsom ofta är fallet
med en under lifstiden mycket firad,
efter hans bortgång ? Knappast!
Långsamt och i all stillhet har
förändringen försiggått. Då vid Mc yerbeers död
en bekant musikkritiker skref: »med
honom dog detta århundrades störste
dramatiske komponist», så finna vi det
förklarligt men ej motsvarande
verk-I ligheten. Meyerbeer hör visserligen
| icke till de första, banbrytande
snillena på operans område; för Tyskland
kan man räkna dem på sina fem
fingrar: Gluck, Mozart på höjdpunkten af
sin utveckling (Beethoven med sin enda
opera »Fidelio» kommer ej i
betraktande), Weber och slutligen
den siste: Richard Wagner,
hvarmed dock ej möjligheten
är utesluten att af dennes operor
150 — 200 år härefter ingen
mer uppföres. I sådan mening
var Meyerbeer ingen
reformator eller ledande ande, dock
kan man utan att öfverdrifva
hans betydenhet ställa
skaparen af »Robert» och
»Huge-notterna», »Profeten» och
»A-frikanskan» i bredd med en
Rossini, Verdi, Auber, så län
ge det talas och skrifves om
operamusik.
Under det Mendelssohns mu
sik uteslutande vuxit fram ur
tyskt känslolif, finna vi hos
Meyerbeer, ehuru han också är
en tysk, att hans musik har
en helt och hållet kosmopolitisk
karaktär, när vi tänka på hans
förnämsta verk. Och med
af-seende på Meyerbeers tid och
konstnärsnaturen hos honom,
som sträfvade efter sceniska
framgångar, är det lätt
förklarligt. Som tysk grundligt
utrustad med kunskap om alla
instrumentalhemligheter, skrifver
han först italienska operor och
utvecklar hos sig sinnet för
det rent melodiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
