Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
musikaliskt-dramatiska konst så vigtiga
anstalten. Hvem skulle väl, efter alla
de ekonomiska svårigheter, hvarmed
den haft att kämpa, våga försöket att
hålla den uppe och dermed rädda från
ekonomiskt betryck hela den stora
personal, som haft sin utkomst vid de
kungl. teatrarne? Mannen fans dock,
och det var operans hofkapellmästare
Conrad Nordquist, som nu tog operan
på entrepenad 1888—90 och detta
med lika oväntad som lysande finansiel
framgång; operan öfverläts sedan på
association åt truppen med hittills godt
ekonomiskt resultat. Frågan om det
otidsenliga, eldfarliga operahusets
ombyggnad har emellertid länge varit på
tal, och den stora ypperligt belägna
tomten skulle, det insågs allmänt, kunna
med en ny lämplig operabyggnad å
densamma, blifva för sjelfva
operainstitutionen så inbringande, att dennas
ekonomi för framtiden vore betryggad
genom de medel, som uthyrda
lägenheter i ett nytt operahus på platsen
komme att lemna. Hur denna fråga
1889 löstes genom ett af framstående
personer bildadt »teaterkonsortium» är
allmänt bekant.
Detta erhöll riksdagens medgifvande
att utsläppa ett premieobligationslån
å 10 mill. kr., afsedt att utlottas
årligen inom 57 år, samt för inkomsten
deraf uppföra å operans gamla tomt
en ny teaterbyggnad, som färdig
öfver-lemnas till statsverket med full
egan-derätt, hvarjemte Stockholm stad
förband sig att med 600,000 kr. bidraga
till byggnaden. Lånet öfvertogs af
af ett bankkonsortium, som af den
beräknade vinsten på detsamma
utbetalade till teaterbyggnadskonsortiet 3 mill.
kr., hvaraf 27ä mill. till byggningen,
500,000 till en reservfond för
teaterverksamheten. Ritningar af arkitekten
A. Anderberg till den nya byggnaden
äro antagna. Dess salong får tre
rader och skall rymma 1,240 personer.
Den tredje raden blir betydligt
fördjupad, en omständighet, som säkert skall
menligt inverka på salongens akustik,
hvarjemte säkerheten för publiken,
samlad i större mängd på en rad, ej blir
densamma, som om en fjerde rad med
sina särskilda utgångar funnes. Det
gamla operahusets salong är i akustiskt
hänseende mönstergill. Salongen i detta
med 5 logerader och parkett ansågs
rymma 940 personer. Scenen är i detta
belägen åt strömmen, kg] logen med
sin foyer åt Arsenalsgatan. Så som dess
stora förstuga åt Gustaf Adolfs torg
ser ut med sina släta hvitrappade
väggar och tak tedde sig äfven yttre och
inre förstugan åt Arsenalsgatan, till dess
för några år sedan operakällarens in
nehafvare, Bengt Carlsson, lät i ganska
prydligt skick försätta entréen till
salongens korridorer på denna sida
äfven-sora den närliggande förstuga,
bvar-ifrån leder en trappa till öfre våningen,
ingången till schweitzeriet och
korridoren med trappuppgång till 4:e och
öde raderna. Huru trångt utrymmet
i de salongen omgifvande korridorerna
måste ha varit, kan man finna deraf |
att venstra parkettens korridor endast
var 220 centim. hög och 170 bred,
trappuppgången till l:a raden (venster)
hade en bredd af 150 cent. och höjd
af 155. Tredje och fjerde radernas
korridorer vore något bredare och högre.
Parkettens korridorer hade längst bort
dörrar, som ledde till orkesterns små
tamburer, och på en trappa om några
steg kom man derifrån upp på scenen.
Straxt till venster på sidan om scenen
(venster från salongen) svängde en
stentrappa upp till klädlogerna i olika
våningar, å samma sida var ingång till
materialförrådet; å högra sidan
svängde på samma sätt en trappa upp till
artistfoyern med sångrummet och den
intill denna belägna foyern för
publiken, som från l:a raden hade ingång
till densamma; dessa rum belägna åt
Gustaf Adolfs torg.
För en mera detaljerad beskrifning
öfver det gamla operahusets lokaler
sakna vi nu utrymme. Den nya teater
-byggnaden, hvarora vi få tillfälle att
framdeles yttra oss, beräknas lemna i
hyresafkastning 100,000 kronor och
riksdagen är sinnad förnya sitt anslag
å 60,000 kr., sedan farhågan för dettas
växande lyckligt undanröjts.
Innan vi afsluta denna uppsats vilja
vi redogöra för den gamla operans högsta
styresmän och orkestercheferna. Förste
direktörer vid k. teatern hafva varit:
frih. G. J. Ehrensvärd 1773’—76, frih.
A. F. Barnekow 1776—80, grefve
Karl v. Fersen 1780—86, frih. G. M.
Armfelt 17S6—92, frih. Kl. Rålamb
1792-98, frih. J. H Hamilton 1798
— 1804, A. N. Edelcrantz 1804—10,
A. F. Skjöldebraud 1810—12, grefve
G. K. F. Löwenhjelm 1812—18,
kronprinsen Oscar 4—23 nov. 1818, frih.
G. F. Åkerhjelm 1818 — 23, grefve G.
Lagerbjelke 1823—27, grefve J. K.
Puke 1827—31, Bernh. v. Beskow
1831—32, J, P. Törner april—juli
1832, Per Westerstrand 1832—40
(efter 1840 till 1844 var Alexis
Backman direktör för den sceniska
förvaltningen; den ekonomiska sköttes af en
särskild direktör) frih. H. A. Hamilton
1844 —48, S. G. Schyberg 1848—52,
frih. Knut Bonde 1852—56, G. O.
Hyltén-Cavallius 1858—60, frih. Eug.
v. Stediugk 1861—66, E. af Edholm
1866—81’, H. Vestin 1881—83, And.
Yillman 1883—88, hvarefter Conrad
Nordqvist blef operans direktör. Såsom
hofkapellmästare hafva fungerat; Franc.
Uttini 1773—88, Jos. Krauss 1788—
92, G. J. Vogler 1786—1799, J. Chr.
Fr. Hæffner 1799—1808, J. N. Eggert
1808—10, J. H. Kuster 1810—12,
Edv. Du Puy 1812—22, J. F.
Ber-nald 1822—49, Jacopo Foroni 1849
— 58, Ignaz Lachner 1858 —1861,
Ludv. Norman 1861—79, Joseph Dente
1879—85, hvilken efterträddes af
j Conrad Nordquist.
Såsom dekorationsmålare vid operan
hatva efter Desprez utmärkt sig G. A.
Muller, Emil Roberg och Fritz
Ahl-grensson m. fl.
––––-
Musikpressen.
På Abrah. Hirsch’s förlag har
utkommit:
För piano 2 händ:
Sitt, Hans: Liten serenad. Pr.
60 öre.
Åkerberg, Erik: Sarabande,
Menuett, Gavott, op. 27, tillegn. fröken
Esther Sidner. Pr. 1 kr.
Teil man, Chr.: Två norska
folkmelodier : op. 167: Stabbelaaten, op.
182: Friervise, å 75 öre,
Meissner, Aug.: Det glada
Stockholm, några musikbetraktelser med
belysande teckningar af V. Andrén.
Pr. 2,50;
Operareportoire: N:o 1. Weber:
Friskytten, N:o 2 Wagner: Lohengrin,
N:o 3 Mozart: Figaros bröllop, å 40
öre,
Bayer, Josef: Dockvals ur
balletten »Die Puppenfee». Pr. kr. 1.
— La dame de Coeur (Hjerterdam) vals
ur balleten »Rouge et noir». Pr.
kr. 1.
För violin och piano:
7 melodiösa stycken, arrangerade
(Bibliotek för violinister, 3:e häft.) Pr.
kr. 1,50.
För en röst med piano:
B. Halidén; Visa om råttan ur
feeri-lustspelet »Fru Hin» (Kuplett-re
pertoire N:o 38) Pr. 30 öre;
Sångduetter med piano:
Wennerberg, Gunnar:
Duettalbum, Sångduetter. Pr. kr. 3,50.
På Elkan & Schildknechts förlag
har utkommit:
För piano 2 händ:
Carman M.: Petite Mignonne,
Blu-ette, å mon editeur et ami Pierre
Schott. Pr. 75 öre.
Schytte, Ludvig: Ungdomsmin-
nen, 12 lätta och karakteristiska
stycken. Op. 69. Häft. 1 : Postillonen, På
Ferievandring, I galopp, Fågelqvitter,
Sjöjungfrun, Vid qvarndammen; Häft. 2:
i Regementet tågar förbi, Zigenarläger,
Farmor berättar, Kring Majstången,
Saga, Sof i ro; ä 1 kr. häftet;
För orgel:
Lund, Aug. L.: Organistens
Prelu-diebok, 100 Preludier och
Modulationer från och till de brukligaste
tonarterna. l:a Bandet: Preludier (100).
Pr. 3 kr.;(
För en röst med piano:
Adelsköld, Cl.: 3 Sånger (En
sista önskan (d—f.), Det vet ingen (a—
f), Dulgt Kjærlighed (ettstr. ciss—
—tvåstr. a). Pr. 1 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
