Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma tiljor rolbesättningen i operan
varit följande: Agamemnon: hrr
Arlberg, Lundqvist; Achilles: hrr
Ar-noldson, Odmann; Kalkas: hrr
Sandström och Håkanson; Arkas: hrr
Hå-kanson och Sevon; Klytemnestra: fru
Michaeli och frök. Hebbe; Iphigeuia:
fruarna Stenhammar och W.
Strandberg ; Artemis: frk Söhrling (nu fru
W. Strandberg), Harling och Ek.
Operan, som gafs i Wagners
bearbetning — ett arbete som verkligen
länder honom till ära — utfördes i det
hela tillfredsställande. I titelrolen
debuterade för fjerde gången den unga
sångerskan frk Thulin, hvars vackra
stämma och sångföredrag i första
rummet beredde henne stor framgång.
Dessutom förtjenar hon erkännande för
den dramatiska framställningen, hvari
endast rörligare ansigtsuttryck
erfordra-drats. Fru Linden var en ståtlig och
särdeles dramatiskt förträfflig
Klytemnestra. Bland de manliga
rolinnehaf-varne tog hr Lundqvist priset med sin
präktiga stämma och framställning,
särdeles i andra aktens stora slutaria.
Hr Bratbost fylde sin plats rätt väl
hnfvudsakligen i dramatiskt hänseende
liksom Kalkas-Söderman, och hr
Lejd-ström gaf Arkas’ parti berömvärdt. I
»Romeo och Julia» har hr Nygren
efter snabb inöfning sjungit paterns
parti med anledning af hr Sellergrens
inträffade opasslighet. Några
opera-nybeter ha för öfrigt icke förekommit,
såsom repertoarlistan utvisar; 4:e
symfonikonserten hade deremot 2 här nya
musikverk på sitt program. Det första,
Lalos Suite, innehåller en fin,
melodiskt underhållande och briljant
in-strumenterad musik, hvars karaktär
bäst förstås om man känner till sjelfva
baletten; för dennes innehåll r dogöres
på ett annat ställe i detta nummer,
hvari Smdings symfoni äfven omnämnts
i komponistens biografi. Det storslagna
verket, hvars stämning är något tung
sint, har sina musikaliskt njutbaraste
partier i de första satserna, af hvilka
den andras begynnelsemotiv liknar
början af koralen till psalmen 153 i vår
psalmbok. För närmare betraktelse af
verkets särskilda delar saknas här
utrymme.
På Södra teatern har Millöckers
»Profkyssen» med fru Emma Berg som
gäst haft god framgång. Musiken
innehåller åtskilliga godbitar och
handlingar är liflig om än något osannolik.
Debutanten hr Barklind har en rätt
bra röst, som dock ännu saknar
jemn-het i styrka och utbildning, samt god
teaterfigur. Fru Berg och hr Ander
prestera i vokalt afseende det bästa;
frk Lindzén sköter sig ock väl med
sin lilla dockröst. Ett par roliga
figurer äro hrr Wagners och Warbergs
öfverste och diplomat. Uppsättning
och sceneri äro i förhållande till den
lilla scenen värda allt erkännande.
Konserternas stora antal de senaste
veckorna medgifver endast helt kort
omnämnande af dem, hvilket här följer
kronologiskt. Smith-Nerud a
-konserten hörde till första ordningen. Sällan
har hr Smith sjungit bättre eller prof.
Neruda bjudit på finare och
konstnärligare violoncellspel, ypperligt
ackom-panjeradt af hans fru; vid god
disposition var äfven fru Edling, med
hvilken hr Smith sjöng grefvens och
Susannas duett ur »Figaros bröllop» i
slutet af konserten, som började med
hans föredrag af grefvens stora aria i
samma opera. Hr S. sjöng vidare
Beethovens Gellert-Lieder (1—5) och
sånger af Hollaender, Schumann, Lassen
och Elling. Prof. Neruda spelade
Bruchs »Kol nidrei», ett par egna
kompositioner(Romance, Serenade Slave)
och stycken af Saint-Saens,
Moszkow-ski och Popper. Fru Edling lät höra
ett par Schumannsänger och sånger af
Bror Beckman och Körling. Fröken
Larson ackompagnerade. Salongen var
nära fullsatt.
Ett glest auditorium hade deremot
den verldsberömda sångerskan fru
Alma Fohström på sin enda konsert,
å hvilken hon föredrog Nattens
drottnings stora aria ur »Trollflöjten»,
sånger af Bemberg, Cui, Lotti, Förster,
Massenet samt en aria ur »Rigoletto»
och Fel. Davids »Air de Mysoli» med
obligat flöjtstämma. Fru Fohström har
en sympatisk röst af stor utsträckning
mot höjden och en utomordentlig
teknik, hvilken såväl i ariorna som i
Davids Air och Cuis »Si j’etais 1’oiseau»
framträdde på ett lysande sätt. Efter
otaliga inropningar vid konsertens slut
sjöng fru F. till eget ackompanjemang
Vermlandsvisan och »Fjorton år tror
jag visst att jag var». Pianisten Berger
började konserten med Beethovens
C dur-sonat op. 53 och spelade vidare
Rigoletto-fantasi samt 12:e Rhapsodie
hongroise af Liszt. Med tillhjelp af
Liszt lyckades den i tekniskt hänseende
mest framstående pianisten tillvinna
sig ett bifall, som dock ej syntes
motsvara en till honom inburen
lagerkrans.
Den som lyckats fylla Musikaliska
akademiens stora sal ända upp på
estraden var hr Rundberg med sin
matiné. De många ofvannämnda
biträdande skördade litet hvar rikt
bifall, synnerligast fru Rundberg med en
aria ur Kienzl’s i Tyskland omt3’ckta
opera »Der Evangelimannn», hr
Morello med aria ur »Judinnan», fröken
Petrini i Händeis »Il pensiero» med
obligat flöjt, hr Lundqvist med två
nya sånger af Peterson-Berger. För
första gången gafs äfven »Vårsång»
af Bargiel (manstrio) Berceuse af
Bourgeois ocb Romans af Saint-Saens för
såug (fröken Petrini) och violin (hr
Zetterqvist), »L’invito», valse brillant
(fröken Kragballe), damtrior af Grimm
(fru Rundberg, frökn, Frödin,
Kragballe), Stor duo ur Bizets
»Perlfiska-rena» (hrr Odmann, Söderman).
Sextetten ur »Lucie» slutade konserten.
Fröken Hwass’ triosoaré var
intressant och väl besökt, hvad som kunde
väntas med sådana assistenter som prof.
Neruda och konsertmästare Zetterqvist.
Fröken Hwass’ spel syntes oss nu mera
fint och fulländadt än förr, om än
Schumanns otacksamma, långa sonat
emellertid föreföll mindre klar i
utförandet. Valet af Beethovens och
Tschaikowskis sköna trior var
berömvärdt och deras utförande mästerligt.
Konserten af Par Bricoll och
utförandet af Haydns »Skapelsen»
bereddes oss ej tillfälle att öfvervara.
—n—
Från in- och utlandet.
Kungl. operan. Gustaf Vasa-jubileet
den 12 maj kommer att firas å k.
operan med uppförande af en akt af
konung Gustaf III:s och Kellgrens
opera »Gustaf Vasa». Derefter gifves
»Gustaf Vasas saga», scener och
tablåer af Daniel Fallström med dertill
komponerad musik af Andréas Hallén.
Hr Engelbrecht skall utföra Gustaf
Vasas rol.
Den nya operabyggnaden kommer att
tagas i bruk från spelårets början
hösten 1897.
Innevarande vinter har helt
naturligt endast obetydligt murningsarbete
kunnat utföras å operahuset. Deremot
har man arbetat med scenhusets
puts-ning och inredning, och dertill hörande
träarbete bar i dagarne börjat insättas.
Scenhusets snara inredning är
naturligtvis välbetänkt. Ouskligt vore, att
äfven salongen och öfriga för spelning
å operan och för publiken nödvändiga
lokaler i första rummet och medelst
forceradt arbete gjordes med det
snaraste färdiga, så att med Juli säkerhet
operan kunde öppnas snarast möjligt
redan i augusti 1897 — om icke förr
— med anledning af den stora
utställningen härstädes. Vi hoppas att
vederbörande, som öfvervaka operahusets
uppförande, inlägga all energi till
åstadkommande häraf. I sammanhang
härmed bör den nämd, som bedömer de
täflande invigningsoperorna, ålägges att
afsluta sitt arbete i så god tid, att den
prisvinnande opera, hvarmed det nya
konsttemplet skall invigas, är fullt
in-öfvad under operans nästföljande
vårtermin.
Sångsällskapet 0. D. gifver med
biträde af k. hofkapellet under direktör
Ivar Hedenblads ledning en matiné i
Musikaliska akademiens stora sal
söndagen den 19 dennes. Programmet
upptager »Vølvens Spaadom» af J. P.
E. Hartman, Bacchanal af C.
Nord-qvist, båda verken med orkester,
vidare körer å capella samt som vanligt
ett par orkesternummer: »Zorahayda»
af Svendsen och Capriccio af Glinka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
