- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 17 (1897) /
88

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

August Söderman.

Till våra mest nationella och geniala
tonsättare hör Joh. Ang. Söderman,
född den 17 juli 1832 i Stockholm
och död här den 10 februari 1876.
Son till orkesteranföraren J. W. Söder
man vid mindre Stockholmsteatrar röjde
han först inga musikanlag och
skickades till sjös, men återvände sjuk
hem, sattes i ett pianoinstitut och lärde
sig äfven sköta violin samt oboe och
medverkade i orkestrar. Vid
Stjern-ströms teater blef han orkesteranförare
(1854—60) och 1860 kormästare vid

k. operan samt 1862 äfven biträdande
kapellmästare. Aren 1869—70 gjorde
han på Jenny Linds stipendium en
rundresa öfver Köpenhamn genom
Tyskland och Österrike. Af Södermans
talrika kompositioner kunna endast några

Valborg Av lin.

få här påpekas; för scenen: operetten
»IIiu ondes lärospån», musik tid
»Bröllopet på Ulfåsa», »Richard III»,
»Or-leanska jungfrun», sorgmarscher, större
körverk med orkester: »Katolsk messa»,
balladerna »Hjertesorg», »Tannhäuser»,
»Vallfarten till Kevlaar»,
»Qvarmui-nen»; »Andeliga sånger» för kör, solo
och orgel; mansqvartetter: »Ett
bondbröllop», »Sjung», »Visor i folkton»;
för blandad kör: »Ur Idyll och epi-

gram», samt af solosånger
»Värfnin-gen» och »Digte og Sange».

Siegfried Saloman

tonsättare och violinist är född i Tön
der d. 2 okt. 1816. Redan vid 12
år väckte han uppseende på konserter,
fick i Köpenhamn undervisning af
Fröhlich och Hartmann och från 1838,
efter erhållet treårigt stipendium, i
Tyskland. S. har komponerat flere operor:
»Tordenskjold» (1844),
»Diamantkorset» (1847), som på senare tid gjort

lycka här i Stockholm liksom förut i
Danmark och Tyskland. Andra hans
operor äro »Das Corps der Rache»,
»Karpathernas ros« och på senare år
enaktsoperan »Led vid lifvet», samt
»I Bretagne», hvilken för närvarande
inöfvas å vår K. opera. Vidare nar
han skrifvit orkestermålningen »Läger-

Elfrida Andrée.

Helene Munktell.

lif», sånger m. m. Gift med den
berömda sångerskan Henriette Nissen
bodde han länge i Petersburg, men
flyttade som enkling 1S79 till
Stockholm. Han är från 1850 ledamot af
Musikaliska akademien.

Isidor Dannström

Sveriges Nestor bland tonsättare,
lyriska artister och sånglärare, är född
d. 15 dec. 1812 i Stockholm. Först

ämnad till köpman fick han sedan
egna sig åt musik och begaf sig 1836
till Berlin der studerande harmoni för

S. Dehn. Följande år studerade han
sång för professor Forini i Bergamo,
besökte 1841 Paris och konserterade
i Tyskland samt blef samma år efter
lyckad debut som Max i Alphyddan
engagerad vid Stockholmsoperan, der
han vid sidan af Jenny Lind
beröm-värdt utförde åtskilliga barytonroler.
Ar 1844 lemnade han scenen, utbildade
sin sångkonst hos Garcia i Paris,
egnade sig efter hemkomsten åt
sångundervisning och utgaf sin
»Sångmetod», en förtjenstfull sånglära. Bland
hans märkligare elever kunna nämnas
Louise Michaeli, Herta Vesterstrand,
Betty Boye och Vendela Andersson.
Som komponist har D. gjort sig
bekant med sångspelen »Skomakarn och

Lago Laura Netzel).

hans fru», »Herr och fru Tap] erman»
m. fl. men isynnerhet genom många
omtyckta sånger, af hvilka de
svenska »sångpolskorna» ofta sjungas å
konserter. D. upprättade och innehade
länge ett pianomagasin. Ar 1851 blef
han ledamot af Musikaliska akademien.

Gunnar Wennerberg.

Egen väg bryter sig snillet fram till
en höjd, der den ordinära förmågan
med än så stor lärdomsapparat icke
hamnar eller håller sig uppe. Detta
har Gunnar Wennerberg visat med
sina så ytterst populära skidringar af
Upsala studentlif i sångduetterna
»Glun-tarne» och »De tre», i de trestämmiga
»Serenaderna» och ypperliga
manskörerna »Hör oss Svea», »O Gud, som
styrer folkens öden», »Stå stark du
ljusets riddarvakt» m. fl. samt i andra
två- och flerstämmiga sånger.
»Glun-tarne», skrifna 1847—50 för den
spirituella studentkretsen »Juvenalerna»,
voro ej först ämnade för allmänheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:47:31 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1897/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free