- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 17 (1897) /
116

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kessång, utf. af Qvartettsångsällskapet
i Helsingborg, dirig. af br G. Boheman,
3) Söderman: »Bekransa bål’n» och

C. M. Bellinan: »Skader hit», utf. af
Göta Par Bricoles (i Göteborg) kör,
dirig. af hr A. LöfgreD, 4) A.
Ender-berg: Bröllopsvisa, E. Düring: Till

natten, utf. af Düringska kören i
Norrköping, dirig. af E. Düring, 5)
Pe-terson-Berger, På fjället i sol,
Bell-man: »Undan ur vägen», utf. af
Bell-manskören i Stockh., dirig. af E.
Åkerberg, 6) Nordblom: Fäderneslandet, E.

G. Geijer: Qväll och frid, utf. af hela
festkören, dirig. af Iv. Hedenblad, 7)
Josephson: Kyrie eleison, Wennerberg:
Svensk frihetssång, utf. af Stockholms
Allm. Sångförening, dirig. af Alb.
Lindström, 8) Körling: Sten Sture, utf. af
Par Bricoles i Stockholm kör, dirig.
af E. Åkerberg; solister: hrr Gentzell
och Forsell, 9) Wennerberg: »O Gud,
som styrer», O. Lindblad:
Dalkarla-sång, utf. af Upsala Studentkårs Allm.
sångförening, dirig. af Iv. Hedeublad.
Andra konsertens program: N:o 2)
Söderman: »Och fast du svikit», utf.

utaf Målaresångföreningen i Stockh.,
Folkvisa (Hej dunkom»), utf. af
Typografiska föreningens i Stockh. kör,
Josephson: »Hell Sverige», utförd af
sistnämda kör och Målarsångfören. i
Sthlm: dirig. J. Wibergh. 3) O.
Lindblad: Sångfåglarne, Folkvisa
(»Omdagen vid mitt arbete»), utf. af Luleå
Musiksällskaps manskör, dirig. af S. V.
Westerlund, 4) A. M. Myrberg: Röster
i skogen, V. Svedbom: Grönbergens
visa, utf. af Qvarttsångareförbundet i
Stockh., dirig af J. Ullst<dt, 5)
Söderman: Visa i folkton (»Nog mins
jag»), Hedenblad: »I gamla Svea land»,
utf. af Sångsällsk. O. D. i Upsala,
di-rig af Iv. Hedenblad, 6) Crusell: »Hell
dig du höga nordl», Wennerberg: »Hör
oss Svea» utf. af hela festkören, dirig.
af Iv. Hedenblad, 7)0. Lindblad:
Strids-bön, Wennerberg: Svensk frihetssång,
utf. af Norrlandskören, dirig. af G.
Hultquist, 8) Josephson Rings drapa,
Lindblad: Orpheus sjöng, utf. af
»Septemberkören 1897» i Stockholm, dirig.
af A. Kull, 9) H. Palm: Under rönn
och syrén, Alfr. Berg: Stjernsången,
utf. af Lunds Studentsångförening,
dirig. af A. Berg.

Ett storartadt intryck gjorde vid
dessa konserter den samfälda körens
jemnt och väl utförda sånger, särskildt
å den andra Wennerbergs »Hör oss
Svea», som väckte en sådan bifallsstorm,
att den måste omtagas. Svårt är att
bestämma rangen mellan de särskilda
körerna, dock kan man ej undgå att
framhålla bland de större Göteborgs
och Stockholms Par Bricolls körer, den
utmärkta Bellmanskören härst., de
upsaliensiska körerna, Lunds
Studentsångförening, Norrlandskören, Sthlms
Alm. sångförening och »Septemberkören
1897», denna sammansatt af mindre
körer: teknologforeningens, medicinska
föreningens, S. H. T:s och andra sångare

i hufvudstaden. Äfven de mindre
sångsällskapen från Helsingborg,
Norrköping, Luleå och
Qvartettsångareförbun-det i Stockholm förtjena beröm. Af
sångerna kunua särskildt framhållas
såsom anslående: Bellmans »Skåder hit
hit», Enderberg, »Bröllopsvisa»,
Peters.-Bergers »På fjället i sol», «Undan ur
vägen», Körlings »Sten Sture»,
Wennerbergs hymn, Dalkarlasången,
»Sång-foglarne», »Röster i skogen» Grönbergens
visa», »I gamla Svea land»,
»Strids-bön», «Orpheus sjöng», »Under rönn
och syrén», samt »Stjernsången», som
dock tålt vid mera omvexling i
bearbetningen.

För den 80 sidor omfattande
programboken med historik, program,
planer öfver musikhallen och förteckning
öfver körer och deltagare skall i nästa
nummer lemnas en kort redogörelse.

Musikbref från Paris.*

fusiklifvet i Paris sådant det
yttrar sig uti konsertsalongerna
står som bekant betydligt
efter detsamma i Tysklands större
musikcentra. Det skulle föra mig för I
långt att ingå i någon närmare
utredning af de inre orsakerna härtill,
orsaker, som nog betingas af nationella
egendomligheter. Jag vill blott
påpeka några yttre omständigheter, som
utöfva ett depraverande inflytande på
publiken och derigenom återverka på
konsten. Här råder nämligen en
verklig syndaflod af mer eller mindre
di-lettantmässiga konserter, ibland ända
till fyra på samma dag, och
publiken måste inbjudas, om den ej skall
uteblifva. Efter hvilken måttstock
konsten och dess utöfvare mätes, då
publiken får gratis det, den frivilligt
borde uppmuntra, inses lätt. Det
allmänna medvetandet är så inpregneradt
af detta »invitations»-system, publiken
så depraverad af allt dilettanteri, den
får till lifs, och led vid allt hvad
kou-serter heter, hvilka den besöker af allt
andra än konstnärliga motiv, att allt
verkligt intresse för konsten så
små-ninom måste förqväfvas i brist på
själf-va dess lifskraft, uppmuntran och
sympati. Också har man nu bildat en
förening i. ocb för en reformation af
ofvan antydda missförhållanden.

Konserter af värde äro snart
räknade, dessa utgöras hufvudsakligen af
de kända Lamoreux- och
Colonne-konserterna, konservatoriets och
operans konserter, som alla gifvas på
samma tid hvarje söndag, samt några
serier kammarmusikkonserter och en
och annan solistkonsert.

I sanning ej mycket i ett samhälle
som med eiler utan skäl fått namnet

* Detta brefa införande har blilvit fördröjdt
af brist pA utrymme i föregående nummer.

»världens hufvudstad» och der så
mycket på kulturens och konstens
öf-riga områden finnes koncentreradt.

$ $

*



Få hafva väl bättre än Berlioz fått
erfara sanningen af ordspråket: »ingen
är profet i sitt eget land», och likväl
åtnjuter han numera i Frankrike en
ständigt stigande popularitet. Hans
namn ses mycket ofta på
konsertprogrammen. Så kan hans »La
damna-tiou de Faust» glädja sig åt ej mindre
än 105 uppföranden endast i Paris.
Mr Colonne har förra höstsäsongen
gifvit den flera gånger med anledning
af femtionde årsdagen af första
framförandet. Annars brukar han afsluta
nästan hvarje säsong dermed. Under
sistlidne mars månad har operan haft
den på sitt program fyra gånger å rad.
Som alla de stora orkesterkonserterna
gifvas samtidigt, söndag eftermiddag,
hade jag endast tillfälle till ett enda
åhörande deraf, så mycket mera led
; samt som utförandet var det bästa på
j nästan alla händer. Faust i
synnerhet sjöngs hänförande af mr Vaguet,
som eger den härligaste tenor, den
utsöktaste sångkonst och i likhet med
mr Fournets (Mefisto) en frasering och
ett textuttal, som man knappt
drömmer om hemma i Sverige. Betydligt
dem underlägsna voro de »artister»,
som utförde solopartierna i Beethovens
nionde symfoni, spelad fyra gånger å
rad hos Lamoureux. Äfven orkestern
lät torr och körerna matta. Det är
således ej alltid fest hos den om det
franska musiklifvet annars så fortjente
mr Lamoureux. Fullt värdig hans
rykte var emellertid en »soirée
Wag-nerienne», som på ett lysande sätt
afslutade säsongen. Programmet var
för konsertsalen synnerligen lämpligt.
Efter uvertyren till »Flygande
holländaren» och det förtjusande förspelet
1 till »Tristan och Isolde» sjöng m:lle
Passarna poetiskt och varmt »Träume»,
utomordentligt fint ackompanjerad af
orkestern. Så följde uvertyrerna till
»Tannhäuser» och »Parsifal» samt
tredje akten ur »Valkyrian». Wotans
afsked sjöngs med en bedårande
intensitet och bredd i föredraget, utan
ringaste forcering af mr Van Rooy från
teatern i Bayreuth. Den intressanta
t konserten afslutades af »Marche
fu-nébre» och »Brünnhildes död» ur
»Götterdämmerung» samt uvertyren till
»MästersåDgarne». Bifallet var
frenetiskt, parisarne kunna applådera, men
så är Wagner fortfarande »tres å la
mode», nästan ständig gäst hos Colonne
och Lamoureux, som hunnit med delar
ur nästan alla hans operor under
sä-j songen. Som solist hos Colonne har
m:lle Ku tscherra varit engagerad. Hen
nes Brünnhilde i »Sigfrid» fann jag
ej vidare tillfredsställande, såsom
skrikig och forcerande i hög grad.

Naturligtvis äro meningarne delade
om hvilken af de båda orkestercheferna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:59:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1897/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free