- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 28 (1908) /
2

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. 3 Januari 1908 - Chefombytet vid Kungl. teatern. Axel Burén, den förre chefen (med porträtt) - Arthur Thiel, den nye chefen (med porträtt) - Hilda Thegerström † (med porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pet vid kgl. operan, måste med
afse-ende på dennas i allo kritiska
ställning icke allenast vara en man med
anseende i samhället, med varmt
intresse för konsten och sakkunskap,
utan äfven ega förmåga att som
operans finansminister arbeta på
upphjel-pande af dess klena ekonomi.
Kammarherre Buren förenade i sin person de
ofvan nämnda egenskaperna och var
inom vår musikvärld länge känd
såsom nitisk ordförande i Filharmoniska
sällskapet och äfven i Sällskapet för
svenska kvartettsångens befrämjande.
Till chef för den kungliga operan gjorde
honom också hans ställning till hofvet
lämplig. Det var dock ej utan tvekan
han i sept. 1892 åtog sig den
rnakt-påliggande befattningen och detta
endast såsom tillförordnad chef. Teaterns
finansiela svårighet föranledde honom
ock att redan påföljande november
begära entledigande från platsen. Han
lät dock öfvertala sig att kvarstanna
och inlemnade till finansdepartementet
ett förslag till upptagande af ett lån
för operaverksamhetens bedrifvande;
resultatet däraf blef nya
teaterobligati-onsl&net af 1898. Under Burens
direktion inflyttade operan i det nya
konsttemplet på den Gustavianska
operabyggnadens plats och invigdes d. 19
sept. 1898. Sedan dess ha många
yngre framstående förmågor blifvit
fäs-tade vid operacenen. Att sådana
betydande krafter som fru Östberg och fru
Jungstedt aflägsnats derifrån har
ansetts mindre välbetänkt, men om
skulden derför endast ligger på
teaterledningens sida är ej fullt klart.

Utan de båda nyss nämnda
betydande förmågorna egde operan vid
kammarherre Burens öfvertagande af dess
ledning bland sina mera betydande och
i större partier uppträdande fruar
Frödin.Lindberg, Brag, Sterky, W.
Strandberg, fröknarna Holmstrand, Pe
trin i, Wolf, Karlsohn, Thulin,
(Hellström) Hulting, Lindegren ; af de
manliga hrr Ödmann, Bratbost, Lemon,
Lundqvist, Sellergren, H. Strömberg,

M. Strandberg, Södermaun, C.
Lejd-ström, Forsell, Brag, Johanson; af
främmande en tid engagerade artister
Fausta Labia och hr Morello. Af på
senare tid vid operan fästade
förmågor må nämnas fruar Afzelius, Claussen,
Lykseth-Schjerven, fröknar Edström,
Svärdström, Hesse; hrr Nyblom, Malm,
Wallgren, Oscår, Sjöberg, samt herr
Elmblad, både sångare och regissör, och
deu främmande tenoren Menzinsky.
De många gästspelen under hr Buréns
direktionstid måste^vi förbigå.

Om vi betrakta operaverksamheten
unde Burén’ska ledningen, må med
förbigående af äldre repertoar och
repri-ser, balletter och konserter, följande
nyuppförda operaverk omnämnas, där
ibland särskildt böra framhållas nio
inhemska operor och Wagners hela
Nibelungen-cyke). De svenska
operorna utmärka vi med kursivering i den
kronologiska förteckningen: 1892: Gra-

nadas dotter af Hallström; 1893:
»Gi-ralda» af Adam, »Bybarberaren» af
Schenk, »Bastien och Bastienne» af
Mozart, Leonca vallos »Pajazzo» och
Tschaikowskys »Jolantba»; 1894:
»Hexan» af Enna; Mara» af Ferd. Hummel
«Frvne» af Saint-Saens, »Brudköpet» af
Smetana; 1895: »Vännen Fritz» af
Mas-cagni, »Xavarresiskan» af Massenet,
Hansoch Greta» af Humperdinck,
Val-kyrian» af Wagner;1896: »Manon» af
Massenet, »Vårdrottningen» af Gluck,
Herf ullan af Hallén, »Falstaff» af
Verdi; 1897: Sveagaldrar af
Peterson-Berger (Festföreställningen vid kung
Oscars 25 års-jubiléum som regent),
»Syrsan vid härden» af Goldmark;
1898: I Bretagne af Sigfrid Saloman;
på nya operan från den 19 sept: Tirfing
af Wilh. Stenhammar; 1899:
Villde-marsskatten af Hallén; 1901: »Tifania»
af Neuville, »Abu Hassan» af C. M.
v. Weber; »Rhonguldet» af Wagner,
»Boheme» af Puccini; 1902:
Valborgs-tnessa af Hallén, Gillet på Solhaug af
Stenhammar, »Hemkomsten» af
Men-delssohn-Bartholdy; 1908. »Simson och
Delila» af Saint-Saens, Ban af
Peter-son-Berger, »Eugen Onegiu» af
Tschai-kowsky; 1904: »Tosca» af Puccini,
»Vikingablod» af Lange-Muller,»
Wer-ther» af Massenet; 1905:
»Evangeli-mannen» af Kienzl, »Sigfrid» af
Wagner; 1907: »Ragnarök» af Wagner,
»Nyfikna fruar» af Wolf-Ferrari samt
»Daria» af Georges Marty.

Vi vilja slutligen om den afgångne
operachefen meddela några korta bio
grafiska notiser. ,

Axel Otto Gotthard Buren föddes den
20 oktober 1842 på Boxholins bruk i
Östergötland, den tredje sonen af
brukspatronen m. m. Diedrik Pontus af
Bu-rén och hans maka Carolina Mariana
Ehrenkrona. Efter åtnjuten
skolundervisning i det s. k. Lyceum i
Norrköping och sedan i Upsala
katedralskola tog han studentexamen 1803 och
året därpå kameralexamen, hvarefter
han iuskrefs i de kamerala verken i
Stockholm men hade sin hufvudsakliga
verksamhet i k. statskontoret. Från
detta afgick han 1876 för att en.ot*
taga en tjänst i k. hofförvaltniDgen,
hvilken tjänst han innehade till 1892,
då han öfvertog förvaltandet af
ko-nuDgens er skilda fond. Samma år
blef han, som sagdt, chef för kgl.
teatern. Redan 1866 hade han blifvit
utuämnd till tjänstgörande
kammarherre i k. m:ts hof och 1874 till
kam-marheire. Såsom sådan tjänstgjorde
han hos prinsessan Eugenie under de
senare åren af hennes lefnad. Under
Stockholmsutställningen 1897 blef han
vald till ordförande i kommittén för
ordnandet af teater- och
musikafdel-ningen i densamma. Kammarherre
Bu-réns praktiska duglighet och
finansiella insikter lia för öfrigt tagits i
anspråk i flera direktioner och stiftelser.
Från 1887 intill senaste år har han
varit ordförande i Filharmoniska
sällskapet, som i honom haft ett godt

stöd. År 1897 blef han vald till
ledamot af Musikaliska akademien. Af
yttre utmärkelser, som kommit honom
till del, må nämnas att han är
kommendör af Vasaorden och
Dannebrogsorden.

Arthur Thiel.

Den nya oparachefen.

När i slutet af höstterminen
öfverin-tendenten Burén, lemnade ledningen
af den kgl. operan, undrades mycket
hvem som skulle vara villig att
öfver-taga den ekonomiskt som administrativt
maktpåliggande befattningen. Valet föll
då på grosshandlaren Arthur Thiel,
som en tid tillhört operans styrelse,
och sedan han accepterat detsamma,
förordnades han att till spelårets slut, d.
30 juni 1908, vara verkställande
direktör i kgl. teaterns aktiebolag samt chef
för kgl. teatern.

Arthur Thiel är född i Norrköping
1860 och blef 1880 köpman i
Stockholm. Han var till en början i firman
Bendix, Josephson & C:o. och öfvergick
sedan till firman Joseph-Leja, när han
ingick äktenskap med dottern till den största
delegaren i denna, generalkonsul Simon
Sachs. Från denna firma afgick hr
Thiel, när han utsågs till kommissarie
vid den stora utställningen i Stockholm
1897, då han äfven var medlem i den
kommitté som hade att ordna teater
och musikutställningen vid detta
tillfälle. Är 1900 blef han
generalkommissarie för den svenska expositionen
på världsutställningen i Paris. I
besittning af stor administrationsförmåga,
språkskicklighet och världsvana, har
han gjort sig mycket uppmärksammad
och flera utmärkelser i form af in och
utländska onluar ha kommit honom till
del. Den nye operachefen är också
mycket intresserad för konst och
musik, af hvilken anledning han väl ock
blifvit vald till vice ordförande i
Konsertföreningen. Vi hoppas att hr Thiel
med den kraft och föimåga han visat
sig besitta skall till konstens fromma
bringa oidning och reda i k. teaterns
nuvarande förhållanden. Han är
tillika en human och vinuande
personlighet.

t

Hilda Thegerström.

Förra årgångens slutnummer
meddelade i korthet frånfället af den värderade
konstnärinna och lärarinna, hvars namn
läses här ofvan. Utrymme saknades
oss då för en utförligare nekrolog,
hvilken utlofvades till detta vårt första
nummer, och hvilket löfte vi nu gå att
uppfylla jemte meddelande af hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:24:38 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1908/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free