Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 19—20. 16 Dec. 1909 - Musikpressen - Från scenen och konsertsalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pianosakerna vidlyftigast kiaverutdraget
till »Fritiof oclt Ingeborg», innehållande
Förspel, »Ingeborgs klagan», »Offertåg»,
»Besvärjelserkör», »Drottkväde» oeh »Kung
Rings dödskväde», melodisk omväxlande
musik. Vackert är Aug. Körlings (d. ä.)
»Intermezzo». Sjögrens »Prelude» och
Stenhammars brillanta »Impromptu» äro
separattryck ur en samling stycken. —
Af sångerna äro Alfvéns »Sätt flaggan
så jag ser den» en högtidligt kraftig sång
till melodi som harmoni. Felix Körlings
»Den käraste sagan» är en behaglig visa
och hans »Barnvisor» förträffliga. Af
Liljefors’ sånger är »Herde- och
namndags-visan» i enkel stil. »Höstens vår» med
arpeggieradt ackompangemang något
sökt i harmoniskt hänseende. Myrbergs
serenad är däremot populärt melodisk
i spansk stil med kastanjettrytm i
ackom-pangemangct. Viklunds sånger äro in-
santa men n :o 1 och 3 rätt komplicerade;
de andra däremot mycket anslående. De
båda sångduetterna kunna rekommenderas.
Halléns »Norrland» med harmoniskt rikt
omväxlande ackompanjemang, F. Körlings
med enklare arpeggieradt sådant.
Halléns »Requiescat» är en god ackvisition
för våra körsällskap. Texten är en ballad
om den döende drottningen som vill ha
sin graf bland blommor och i sol, men
af kungen begrafves i slottets grafhvalf.
Slottet blir dock till slutet en ruin och
hennes graf öfverväxes af murgrön och
blomster. Med »Requiescat in pace»
slutar kören stycket.
Sjögrens samlade »Tolf små visor till
Sveriges barn» är ett vackert häfte med
enkel sättning. — »Jul- och danslekar»
med sitt vackra kolorerade omslag,
visande barn som spela och dansa
ringlek kring julgranen, förtjänar väl
rekommenderas till jul åt de unga.
4M-
Från scenen och konsertsalen.
Kungl. teatern.
Dec. 1,5. Tschaikowsky: Spader dam.
2, 7, 15. Verdi: Aida. (Aida: frök.
Elin Linnander, l:a debut; T/]2
Radames: hr Herold, gäst).
3. Qounod: Romeo och Julia.
(Romeo, Tybalt: hrr Ödmann,
Len-nartson).
4. Wagner: Tannhäuser.
5, 7. Ada m: Konung för en dag.
(Matiné.)
6. Qounod: Faust. (Margareta: frk.
Signe Rappe, l:a
gästuppträdande.)
8. Wagner: Den flygande
Holländaren. (Senta: frk. Signe Rappe,
gäst.)
9, 12, 14. Eugen d’Albert: Låglan-
det. (Pedro: hr Herold, gäst;
Marta, Nuri: fru Lizell, frk. Larsén;
Pepa, Antonia, Rosalia: frkn.
Lagergren, Hulting, fru Mandahl:
Nebastiano, Nandi, Tommaso,
Mo-ruccia: hrr Strömberg,
Lennart-son. Sjöberg, Oscår och Stiebel.)
12. 2:a Symfonikonserten. 1. Carl
Nielsen: Förspel till 2:a akten af »Saul
och David*; 2. Wilhelm
Stenham-mar: Pianokonsert N:o 1, B-moll
(hr Stenhammar); 3. Beethoven:
Symfoni N:o 7, A-dur.
11. Meyerbeer: Hugenotterna.
12. Donizetti: Regementets dotter.
(Matiné.)
13. Wagner: Lohengrin. (Elsa: frk.
Signe Rappe, gäst)
Oscarsteatern.
Dec. 1—15. Karl G i lek: Fortunas
gunstling.
5,12. Ljungby horn. (Matiné.)
Operett-teatern.
Dec. 1—3. R. Danziger: Bykomtessan.
4—6. Buffalo Bill.
5, 12. P. Rubens: Miss Hook of
Holland. (Matiné.)
11. Peder Rank och hans fästmö.
Östermalmskyrkan.
Dec. 2. Konsert af sångsällskapet O.
D. från Uppsala. Dirigent: t. f.
dir. musices Wilh. Lundgren.
14. Nya Filharmoniska
Sällskapets l:a abonnemangskonsert.
Solister: fruar M. Högberg. D.
Afzelius-Bohlin; löjtnant Er.
Elf-gren, hrr N. Fahlman, J.
Johanson. Dirigent: hr Wilh.
Stenhammar. Program: J. S. Bach:
Johannes-passion.
Efter en tids hvila från scenen i och
för instudering af Pedros roll i
d’Alberts »Låglandet» uppträdde hr Herold
första gången i detta för honom nya
parti d. 9 dec. och utförde detsamma
på ett mästerligt sätt till sång som spel.
Den enkla och naiva men ock ungdomligt
liflige och kraftfulle alpherden fick af
honom en sannt konstnärlig framställning.
Fru Lizell har som Marta förut, visat en
framstående förmåga och rollbesättningen
var för öfrigt oförändrad. Efter ännu
två uppträdanden i »Låglandet» afslöt hr
Herold d. 14 dec. sitt gästspel här denna
gång och blef vid afskedet från vår
pu-blick hyllad med rikliga bifallsyttringar
och inropningar. Han har i början af
månaden äfven sjungit Radames i »Aida»,
hvari fröken Flin Linnander, den unga
sångerskan, som förut med framgång
upp-trädt på konserter, däraf en
operakonsert, gjorde sin första scendebut med
titelrollen i denna opera. Fröken
Linnander har en vacker, fyllig och rätt hög
sopran och vann nu genom smakfull sång
och en rätt lyckad dramatisk framställning
ganska stort bifall. Vi afvakta med
intresse fortsatta debuter, den nästa, efter
hvad vi hört, såsom Santuzza. Arvid
Ödmann uppträdde d. 3 dec. firande 25
års-jubileum som Romeo i »Romeo och
Julia» inför välbesatt salong och, om än
hans Romeo icke är lika vokalt
glansfull som vid- första framträdandet 1884,
fick dock den populära sångaren ånyo
bevis på publikens sympati genom varm
hyllning med framropningar, blommor och
lagerkransar. Tybalts parti sjöngs denna
afton med god framgång af hr Lennartson
för första gången .
Gästspelet af fröken Signe Rappe har
denna gång likasom förra året vid denna
tid inbringat den talangfulla och
behagliga sångerskan rikt bifall. Detsamma
började med Margareta i »Faust» och
fortsattes sedan med Senta och Elsa och
skulle d. 15:e fortsättas med Aida, då
tillfällig opasslighet förhindrade
uppträdandet.
Operans 2:a symfonikonsert inleddes
med en nyhet för oss, förspel till 2:a
akten af danske tonsättaren Carl Nielsens
opera »Saul och David». Nielsen hör,
som man vet, till nyaste skolan och är ofta
djärf nog som harmonist. Detta förspel
börjar också med en skärande
trumpetdissonans, som dock utvecklar sig till en
något koralmessig högtidsmarsch af rätt
intressant klangverkan. Konsertens andra
nummer var Wilh. Stenhammars första
pianokonsert med honom själf vid
flygeln. Denna konsert innehåller många
vackra, ungdomligt friska partier och
inbringade komponisten lifligt bifall samt
en stor lagerkrans af orkestern.
Beethovens härliga A-dursymfoni afslutade
värdigt konserten som i sin helhet
hedrade hofkapellet och den utmärkte
dirigenten, som upprepade gånger hyllades af
åhörarna. Från operetteatrarna inga
nyheter.
Konsertföreningens första
abonnemangskonsert d. 23 nov. gafs under hr Tor
Aulins ledning med biträde af Göteborgs
orkesterförenings orkester, hvilken
ådaga-lade god ensemble och särskildt
utmärkte sig med biåsinstrumenten. Beethoven
ensam stod på programmet med
»Egmont»-uvertyren som inledning, hvarefter hr
Stenhammar som solist medverkade i
pianokonserten n:o 4 i G-dur. Som nyhet
bjöds därpå »Grosse Fuge» B-dur op. 133
för stråkkvartett, spelad af hela
stråkorkestern. Denna fuga var ursprungligen
komponerad som final till den stora
stråkkvartetten i B-dur, men utgafs sedan
fristående som op. 133. Kompositionen
är mera genialt storslagen än musikaliskt
underhållande och torde taga sig bättre
ut för enkel stråkkvartett. Konsertens
slutnummer var C-moll-symfonien, som
till tempo och utförande gaf mindre god
behållning.
Musikföreningen under prof. Nerudas
ledning bjöd vid sin första
säsongkonsert pä ett »Magnificat» i D-dur af J. S.
Bach och Beethovens här förut hörda
Mes-sa i C-dur. 1 Bachs verk förekom ett par
vackra alt-arior, utmärkt sjungna af fru
Claussen, som jämte en fröken Signe
Carlson, samt hrr Henning Malm och John
Johansson utgjorde kvällens solister.
Någon utförligare redogörelse för dessa
båda här förut gifna verk är oss af
bristande utrymme, omöjlig. Utförandet var
berömligt och den utmärkte dirigenten hade
till sitt förfogande en orkester af
Stock-holmsmusici, hvilken tycktes visa att vi
här kunna reda oss utan långods.
Nya filharmoniska sällskapet under hr
Stenhammars ledning gaf sin första
säsongkonsert i Östermalmskyrkan med
Bachs »Johannes-passion» på programmet
och fruar M. Högberg, Dav.
Afzelius-Bohlin, hrr Elfgren, Fahlman och J.
Johansson som solister. Detta verk gafs af
sällskapet 1898 i Musikal, akademien med
samme dirigent. Ehuru underlägset
»Mat-teu-passion» innehåller denna flere
präktiga nummer, såsom altarian »Det är full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
