Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. 16 April 1910 - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kungl. teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan för fyra år sedan utgafs, är ett
framstående verk och har nu
fullständigt tolkats i toner af författaren,
äfven detta mycket förtjänstfullt.
Om själfva musiken ha vi nu ej, af
bristande utrymme, tillfälle att
omständligare yttra oss. Den Wagnerska
deklamationsstilen till st\-cket.s prosa
genomgår naturligtvis det hela; mera
lyrisk melodik framträder
hufvudsak-ligen i Arnljots hälsuingssång till
Jämtland, Vainos sånger, Tormods
kvad, scenen vid den sofvande lille
Ostmund och drömsynen med
manskören vid nordmännens framtågande.
Första aktens deklamationsmusik med
dess underlag i orkestern, förefaller i
allmänhet litet tröttande, likasom för
öfrigt i pjesen en och annan langör
t. ex. i den teologiska diskussionen
mellan Olav och Arnljot i sista akten.
Andra akten är i musikaliskt
hänseende med dess växlande karaktär
förträfflig och detsamma kan sägas om
större delen af tredje akten.
Beträffande utförandet var hr Strömberg en
utmärkt framställare af Arnljot; fru
Claussen utförde mycket förtjänstfullt
(tunhilds roll, likasom fru Oscar
lappflickan Vainos och hr Malm, den
elake Ubmas. l’nn hade en god
representant i fru Jahnke likasom Olav
i hr Oscar, och Tormods kvad sjöngs
präktigt af hr Herou. Innebafvarne
af öfriga, mindre roller, fyllde väl
sina platser. Att redogöra för alla de
lagerkransar och buketter som efter
föreställningens slut förärades de
medverkande hufvudpersonerna och, som
vi tyckte, äfven diktare-komponisten,
åtaga vi oss icke. Gudahofvet med
den vackra utsikten i bakgrunden, och
äfven naturscenerierna i de andra
akterna voro mycket anslående.
I »Hans och Greta» ha titelrollerna
haft ett par unga, behagliga och
lif-liga representanter i fröknarna Astrid
och Sigrid Svärdström, Valborgs systrar,
med hvilka vi först lingo göra
bekantskap då syster kvartetten Valborg. Olga.
Sigrid, Astrid konserterade här för tre
år sedan. Vi fäste oss då särskildt vid
frk. Astrids vackra mezzosopran, som
nu också gjorde sig utmärkt gällande
i Hans’ parti. Säkert blir Lon en god
ackvisition för vår opera. Systrarna
blefvo vid denna sin debut föremål
för varmt bifall. — En glädjande
nyhet är att vår opera återfått frk.
Davida Hesse, om ock för närvarande
endast som gäst. Vid hennes första
uppträdande denna gång i sin
glansroll, Mimi i Boheme, blef hon också
mycket firad af den talrika publiken.
Hon har sedan äfven sjungit Mignon,
utmärkt såsom förut.
Oscarsteatern fortsätter med mycken
framgång uppförandet af »Grefven af
Luxemburg» med ett par af tillfälliga
sjukdomsfall föranledda
personalförändringar.
Konsertföreningens sista
säsongkonsert, med samma dirigent och orkester
som de föregående, inleddes med en
nyhet, som måste intressera såsom
komponerad af Tysklands
produktivaste och en bland dess nymodigaste
komponister, nämligen Max Beger,
här förut mest känd som orgel- och
sångkomponist. Han presenterades nu
som orkesterkomponist genom sin
Serenade op. 95, ett lärdt, talangfullt
gjordt verk med rik
modulationsvex-ling och åtskilliga harmoniska
bizarrerier, men äfven ljusa musikaliska
punkter. En egendomlig och vacker
klangverkan gjorde de två
stråkorkestrarna, hvaraf den ena sordinerad.
I programmets andra nummer, kr
Rangströms ballader, (se musikpressen
i dagens nummer) utförde hr Carl
Eejdström sångpartiet och vann
härmed ett bifall, som nog mest gällde
honom själf. Härefter följde Liszts
pianokonsert n:o 1 Ess dur, tolkad i
principalstämman af den berömde
pianovirtuosen Wassilv Sapellnikoff på
mästerligt sätt. Honom ha vi ej fått
höra här sedan han med sin lärarinna,
den utmärkta pianovirtuosen Sophie
Menter, konserterade här 1892. Hon
gaf då med hans biträde konsert på
Musikal. akademien d. 1 mars,
hvar-vid de båda utförde Liszts »Concert
patbétique» för två pianon; sedan gaf
Sapellnikoff med hennes biträde
konsert där d. 4 mars, och d. 9 spelade
båda på en konsert å operan, då han
utförde samma konsert af Liszt som
nu, hvarvid han genom flere
inrop-ningar hyllades af pttbliken. Med
sista numret, uvertyr till »Muntia
fruarna», Otto Nikolais mästerverk,
hedrades minnet af honom, hvars
födelse inträffade för 100 år sedan.
Det hedrade icke stockholmarne att
den med skäl världsberömde unge
violinkonstnären Franz Vecsey fick
spela för }Ttterst fåtalig publik. Ilade
han som »underbarn» för några år
sedan kommit hit, hade han kanske
haft fullt hus på sina konserter.
Franz von Vecsey är emellertid en
violinist, som knappast är öfverträffad
i fråga om kollossal teknik, bedårande
skön, ovanligt stor ton och genialiskt
föredrag. Hans spel väckte också
entusiasm hos de få åhörarne, på hvilka
han emellertid slösade med
extranummer. I professor Herman Lafont ägde
han en förträfflig ackompanjatör,
hvilken äfven utmärkte sig som solist på
flygeln. Fr. v. Vecsey spelade på
första konserten: Tschaikowskys
konsert D-dur op. 35, Tartinis Sonat med
»djäfvulsdrillen», Paganinis »I
Pal-piti» (inledn. o. tema med var.),
Chopin-Wieniawskis Nocturne,
ciss-moll, Dvoråks »Humoresk» och
Valse-Caprice af Wieniawski. Prof. Lafont
spelade Liszts »Feu foliets». På andra
konserten utförde Vecsey af
Vieux-temps: konsert E-dur op. 10, Bach:
Chaconne, Spokr: Adagio, Vieuxtemps:
Rendino, Paganini: Hexentanz, Hubay:
Zephir; prof. Lafont en »novitet»;
Suite n:o 1 af P. Ertel. Den
»populära afskedskonserten» hade följande
program. Vecsey spelade af Bruch:
Konsert, G-rnoll, Corelli: La Folia,
Paganini; Capricer C-moll, H-moll,
D-ditr och Thema med variationer samt
Wieniawskis »Souvenir de Moscou»;
prof. Lafont Liszts Rhapsodie n:o 12.
Rich. Anderssons konsert med fyra
pianoelever hade lockat fullt hus till
Musikal, akademien och samtliga
pianisterna utförde berömvärdt sina svåra
saker under medverkan af en orkester,
ledd af hofkapellm. Xordquists säkra
hand. Programmet upptog Beethovens
C-moll-kousert, spelad af hr Julius
Rabe, Rubinsteins konsert op. 70,
spelad af frök. Sigrid Taube, Cesar
Francks »Les Djiuns (diaboliska
andeväsen), Poeme symplionnjue, spelad
af frk. Ella Petersson och Paderwskis
A-moll-konsert, op. 17, utförd af hr
John Heintze.
Sångerskan, fröken Maja Kjöhler
hade på sin konsert i
Vetenskapsakademien en mera rausikförståndig än
talrik publik, som hela aftonen
egna-de henne ovanligt rikt — och
välförtjänt bifall. Fröken Kjöhlers röst är
särdeles sj-mpatisk och klangfull och
hennes föredrag vittnar om smak och
intelligens. Stämman är också af en
volym, som skulle lämpa sig för
operan, hvarjämte apparition och mimik
visar lämplighet för scenen. Hennes
sångprogram upptog sånger af
Schubert, tre rätt vackra engelska sånger
af R. Vaughan Williams, ett par
svenska folkvisor samt sånger af
Stenkam-mar och Sjögren. Hon hade en
utmärkt ackompanjatris (alltjämt utantill)
i miss Davenport, som äfven spelade
solo tre saker af Brahms.
Om pianisten Edvin Svenssons och
sångerskan frök. Agnes Meyers
konserter få vi, af bristande utrymme nu,
yttra oss i ett följande nummer.
____ vw .
eiC
Musiknotiser från hufvudstaden
och landsorten.
Kungl. teatern. Under repetition,
för att snart nog uppföras äro Aug.
Södermans »Hin ondes första lärospån»,
och som nyhet, Leo Blechs komiska
1-aktsopera »Förseglad» (»Versiegelt»),
Södermans lustiga operett gafs här,
efter hvad vi erinra oss, senast d. 19
dec. 1892, då Fiamma, den kvinnliga
rollen, utfördes af fröken Holmstrand,
Stenio af hr Max Strandberg och
Ba-bylas af hr Oscar Johansson.
Operetten hade sin premiär 1850.
I »Förseglad» lär rollbesättningen
bli följande: Fru Willmers spelas af
fru Mandahl. Gertrud af fru Oscår,
borgmästardottern af fröken Larsén;
borgmästaren af hr Svedelius, notarien
Willmers af lir Malm, Lampe af hr
Stiebei. I »Alphyddan», hvars
uppförande länge fördröjts, innebafva frkn.
Hörndabl och Larsén, hrr Lennartson
och Herou hufvudrollerna.
Med biträde af Filharmoniska
sällskapet ges om fredag d. 22 d:s en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
