Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Urilt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urilt—üråsa 1277
Urilt, 132 †6. Gård i Hall. län, Torups kn.
Txv å jbrf 3 400 kr. (jbrv); utägor se art.
för Torups kn.
Urkille, gård i Krist, län, Simris kn. Se
Simris.
Urkullen, gård och jlght i Kalm. län,
Mör-lunda kn, 11 km OSO om kyrkan. Txv å
jbrf 12 400 kr., därav 7 200 jbrv och 5 200
skgsv.
Urshult, 132 li6. Gårdar i Jönk. län, Södra
Unnaryds kn; 2 jbrf. Txv å jbrf 30 400 kr.,
därav 19 000 jbrv och 11 400 skgsv.
Urshult, 133 nil. Kommun i Kron. län,
Kinnevalds hd, tillhör Ryds landsf.-distr.,
Konga och Kinnevalds fögd., Mellersta
Vä-rends doms. och Kinnevalds hds vägh.-distr.
samt utgör eget past. i Växjö stift,
Kinnevalds kontr. Kyrkan byggd åren 1805—10.
Förslag till restaurering 1930. Äldsta kyrkan,
av trä, låg på Vemboö. Såväl denna, som
dess efterträdare, hava brunnit. En tredje
träkyrka byggdes nära den nuvarande; revs
år 1910. Vid kyrkan ligger det bäst bevarade
komplexet av de för landskapet i äldre tid så
utmärkande kyrkstallarna, små, relativt låga
byggnader, placerade med gavlarna mot vägen
och ägda av olika gårdar i socknen, cd K:en
är starkt kuperad och synnerligen sjörik.
Delvis inom U. ligga sjöarna Åsnen och Mien.
Jorden utgöres av stenbundet morängrus. De
odlade bygderna äro spridda och omgivas av
lövskog. U. har rätt betydande fruktodling.
Huvudnäring är jordbruk med
boskapsskötsel. Av vikt är även skogsbruket. Jvgstnr:
Rösmåla, Urshult och Sjöryd (hpl) på linjen
Norraryd—Kvarnamåla. Busslinje Vasabro—
Sundslätt — Odenslanda — Växjö, cd Byar:
Aramo, Berg, Bergaryd, Borgön, Bosmåla,
Bredaslätt, Buskahult, Buskaboda,
Bäckaskog, Degerhaga, Degersnäs, Drakamåla,
Dunshult, Dunsmåla, Ekeberg,
Esbjörna-måla, Froaryd, Frösjöhult, Fålaboda,
För-nan, Grynteboda, Gåsalycke, Hagsjöryd,
Hallaslätt, Havralycke, Hultalycke,
Hun-namåla, Hunshult, Hässleholm, Hätteboda,
Högagärde, Jungfrumåla, Karatorp,
Klasa-måla, Kunninge, Kämpamåla, Kärr,
Kärrsgärde, Långaryd, Midingsbråte, Midingstorp,
Mjölknabben, Munkanäs, Möeklehult,
Odens-vallahult, Olofslycke, Rotahult, Räveboda,
Rönnekulla, Rörvik, Rösmåla, Rössvik,
San-nahult, Segersnäs, Sjöaryd, Skallerlid,
Skil-lingsmåla, Smöramåla, Stengårdsslätt,
Sundslätt, Sångaremåla, Torsatorp, Tryteke,
Trehörna, Tåget, Törnabygd, Ugglekull,
Ut-näs, Västerbotorp, Älmehult, Äskekulla och
Örnhult; hemman: Bastaremåla, Bergön,
Gy-dingsmåla, Hackekvarn, Igelön, Jätsbygd,
Möllekulla, Raftamåla, Sjöalycke,
Sävsjömå-la och Urshult; samhälle: Urshult. cd Areal
(1931): 24 088. har, varav 16 591 land.
Ägoslag (1927): åker 2 393 har, trädgård 76,
slåtteräng 418, ordnad betesäng 21, annan
betesäng 759, skogsmark 11873 och övrig
mark 1 051. Folkmängd 4 248 år 1921, 3 978
år 1931. Taxeringsvärde å skattepliktig
fastighet (1930): å jbrf 4 400 500 kr., varav
2 917 200 jbrv, 1473 300 skgsv och 10 000
tomt- o. industriv., å a. f. 1 038 700.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930): å a.
f. tillhörig staten 1000 kr., kommuner m.
fi. 215 600, varav kyrka 75 000, 12
folkskolor 82 000, ålderdomshem 40 000 och
epidemisjukhus 4 000. Till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst (1930): svenska
aktiebolag och solidariska bankbolag 4 190 kr.,
andra skattskyldiga 1 217 888. Antal
skattekronor (1931): 7 753. Kommunalskatt (1931):
7,00 kr., varav borgerl. kn 3,00, kyrkan 1,20
och skolan 2,80. Landstinqsskatt (1931):
2,00 kr. Vägskatt (1931): 0,28 kr. per fyrk.
Tillgångar (31/12 1928): borgerl. kn 87189
kr., varav fastigheter 69 300, kyrkl. kn
196 839, varav fastigheter 180 800. Skulder
(31/12 1928): borgerl. kn —, kyrkl. kn
104 000 kr. Brukningsdelar (1927): 636.
Åkerjordens fördelning (1927): vete 51 har, råg
391, korn 110, havre 714, blandsäd 36,
baljväxter 5, grönfoder 28, potatis 228,
foderrotfrukter 85, vall 721, andra växtsl. 1 och
träda 23. Husdjur (1927): hästar 373,
nötkreatur 3 071, får 843, svin 1289, fjäderfän
12 727 och bisamhällen 121.
Urshult, 133 ml. Kyrkoherdeboställe i Kron.
län, Urshults kn. Omfattar U. nr 1, 7/8 mtl;
areal 164 har, därav 12 åker, 116 skog, txv
å jbrf 55 400 kr., därav 25 300 jbrv och 30100
skgsv, å a. f. 15 000. cd Dessutom höra till
U. 2 lghtr txv å a. f. 5 500 kr.
Urshult, 133 ml. Stationssamhälle i Kron.
län, Urshults kn; c:a 250 inv. (l/l 31). Ingår
i Möllekulla nr 1 (se d. o.). Stn på
jvgslinjen Norraryd—Kvarnamåla, post-,
telefon-o. telegrafstn.
Urtahus, jlght i Malm. län, Bosarps kn, vid
Trolleholms stn. Txv å jbrf 9 400 kr. (jbrv);
utägor se art. för Bosarps kn.
Urås, gårdar i Jönk. län, Ramkvilla kn, 3
km VNV om kyrkan; 2 jbrf. Txv å jbrf
21 400 kr., därav 14 200 jbrv och 7 200 skgsv.
Uråsa, 13316. By i Kron. län, Kvenneberga
kn; 16 jbrf, 5 a. f. Txv å jbrf 198 800 kr.,
därav 142 500 jbrv och 56 300 skgsv, å a. f.
4 800.
Uråsa, 133 m3. Kommun i Kron. län, Konga
hd, tillhör Tingsryds landsf.-distr., Konga
och Kinnevalds fögd., Östra Värends doms.
och Konga hds vägh.-distr. samt ingår som
annexförs. i Väckelsångs och Uråsa förs:ars
past. i Växjö stift, Konga kontr. Kyrkan
medeltida, av sten. Utgöres av ett enda
rektangulärt rum. Undergick grundlig
reparation år 1835. Torn från 1841. Restaurerad
1900. cd U. är beläget i en tämligen jämn
trakt och utgöres huvudsakligen av odlad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
