Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vegeå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vegeå—Veinge
1305
s
K
Vegeholm, slottet.
kr. (jbrv). <=j Stn å jvgslinjen Ängelholm—
Hälsingborg, post- o. telefonstn.
Vegeà, tegelbruk i Malm. län, Välinge kn.
Se Utvälinge.
Vegeån, 121/2,1.11 A. Vattendrag i Malm. och
Krist, län, som upprinner på södra delen av
Söderåsen i Konga kn och utfaller i
Skälder-viken SV om Ängelholm. V. rinner med
huvudriktning mot NV på sydvästra delen av
Söderåsen genom skogsdungar och odlade
fält. Längre mot NV utkommer ån på det
bördiga slättland, som utbreder sig nedanför
Söderåsen och omkring Ängelholm. Ån har
här utbildat en väl markerad dalgång i de
lösa jordlagren och är särskilt före sitt
utlopp i Skälderviken starkt serpontiniserande.
Den genomflyter trakter, som helt sakna sjöar.
Av dess tillflöden, som i allmänhet äro
obetydliga, märkes Humlebäcken t. h.
Vattenområdet utgör 500 kvkm. Medel
vattenmängden vid mynningen är 3 kbm per sek.
Weibullsholm (Weibullsh.), 111 †5, 1.6 B <12.
Växtförädlingsanstalt i Malm. län,
Landskrona stad, äg. W. Weibulls a.-b. Txv å jbrf
62 800 kr. (tomt- o. industriv.), å a. f.
1 119 800.
Veinge, 132 gl. Kommun i Hall. län, Höks
hd, tillhör Laholms landsf.-distr. och fögd.,
Hall. läns södra doms. och Höks hds
vägh.-distr. samt ingår som moderförs. i Veinge
och Tjärby förs:ars past. i Göteborgs stift,
Laholms kontr. Kyrkan uppf. under
1200-talet, tillbyggd under 1800-talets senare del.
I nordöstra delen av k:en ligger Mästocka
kapell, uppfört på 1870-talet. a
Sydsvenska höglandets sluttning uppfyller större
delen av V. Terrängen är kuperad och
naturen karg. Torvmossar förekomma
talrikt. En mindre del i SV utgöres av en
helt uppodlad slättbygd med bördig
sandjord. Den viktigaste näringskällan är
jordbruk med boskapsskötsel. Jvgstn Veinge
är knutpunkt för linjerna Malmö—Göteborg
och Veinge — Hässleholm. Busslinjer: La-
holm — Veinge — Stjärnarp — Halmstad,
Laholm—Veinge—Allared och
Knäred—Porsa-bygget—Veinge—Laholm (postförande
Veinge—Mästocka). i=i Byar: Ålhult, Allared,
Åntorp, Bäckamot, Bökeberg, Bölarp,
Ebba-red, Eslared, Göstorp, Kullsgård, Kårarp,
Källsilt, Lingilt, Lossbygget,- Mästocka,
Mörk-ilt, Plingshult, Rävshult, Skogaby,
Skogsgård, Sövdared, Ulvered, Veinge, Vessinge
och Öringe; hemman: Brostorp, Djäknebol
och Prästgården; samhälle: Veinge
(delvis beläget inom Tjärby kn). cd Areal
(1931): 19 615 har, varav 19 381 land.
Ägoslag (1927): åker 4 505 har, trädgård 38,
slåtteräng 359, betesäng 652, skogsmark
8 085 och övrig mark 5 742. Folkmängd 2 844
år 1921, 2 794 år 1931. Taxeringsvärde ä
skattepliktig fastighet (1930): å jbrf 6 024 500
kr., varav 5 769 900 jbrv och 254 600 skgsv,
å a. f. 909 500. Taxeringsvärde å skattefri
fastighet (1930): å a, f. tillhörig kommuner
m. fi. 164 000 kr., varav kyrka 85 000, 12
folkskolor 60 000 och ålderdomshem 16 000.
Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
(1930): svenska aktiebolag och solidariska
bankbolag 1200 kr., andra skattskyldiga
879 170. Antal skattekronor (1931): 8 049.
Kommunalskatt (1931): 7,40 kr., varav
borgeri. kn 3,40, kyrkan 1,15 och skolan 2,85.
Landstingsskatt (1931): 2,10 kr. Vägskatt
(1931): 0,25 kr. per fyrk. Tillgångar (31/12
1928): borgeri. kn 87 659 kr., varav
fastigheter 64 600, kyrkl. kn 73 248, varav
fastigheter 41800. Skulder (3l/l2 1928): borgeri.
kn 39 339 kr., kyrkl. kn 35 093.
Brukningsdelar (1927): 420. Åkerjordens fördelning
(1927): vete 176 har, råg 540, korn 45, havre
1 224, blandsäd 84, baljväxter 12, grönfoder
217, potatis 239, sockerbetor 65,
foderrotfrukter 206, vall 1487, andra växtsl. 5 och
Veinge, kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
