- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
116

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppgjorde som bekant planen till flera dramer, hvilka sedan
versifierades af andra. På detta sätt framkommo genom
samarbete mellan Gustaf III och Gyllenborg det lyriska
skådespelet Sveas högtid, i anledning af aftäckandet af
Gustaf I:s staty, samt Birger Jarl (hvarvid dock äfven
Adlerbeth medverkade), som uppfördes vid hertig Karls
förmälning den 8 Juli 1744. Af Gyllenborgs egen
uppfinning äro deremot dramerna Siaie Jarl, Penelope och
komedien Det nya herrskapet.

Samma önskan att skapa en nationell hjeltedikt, som
framkallade fru Nordenflychts »Caroliade», sysselsatte äfven
Gyllenborg under en lång följd af år, och det var samma
ämne som hon, nemligen Tåget öjver Bält, han valt till
ämne för sitt epos. I fulländadt skick trycktes denna dikt
i 12 sånger 1785. Den utmärker sig för samma förtjenster
och fel som hennes: ett ganska vackert språk, ren och felfri
versifikation, men är långdragen och enformig, hvarjemte
de onaturliga allegoriska figurerna verka i hög grad störande.

Utom dessa dikter äga vi af Gyllenborgs hand från
hans senare tid en lärodikt i 4 sånger, Försök om
Skaldekonsten samt flera Psalmer, utom åtskilliga mindre dikter,
bearbetningar, öfversättningar och poetiska utkast.

I samma mon Gustaf III under sina senare regeringsår
koncentrerade sin verksamhet på politiken, förlorade han
sitt intresse för skaldekonsten och sina vittra
umgängesvänner. Äfven Gyllenborgs besök vid hofvet blefvo mera
sällsynta. I stället drog denne sig tillbaka inom familjelifvet,
egnande sin tid odelad åt sin hustru och sina barn. Hans
systerson, skalden Oxenstjerna, karakteriserar honom såsom
en fullständig »vir uxorius». »Fåfängt säger min morbror»,
påstår denne, »att han i gref Creutz’ sällskap ännu en gång
skulle vilja beträda sin gamla bana, jag är försäkrad, att
om Apollo och de nio sånggudinnorna komme hit, skulle
han lika fullt öfvergifva dem för att göra dockor åt sin
dotter, eller för att knyppla dagen i ända».

Utom sitt kanslirådsembete, som redan nämnts,
förvaltade Gyllenborg 1777—79 och 1781 —1800 en plats
som bankofullmäktig. Vid Svenska Akademiens stiftelse
1786 var han en bland dem som af konungen sjelf utsågos
till ledamöter. Han afled den 30 Mars 1808, och hans stoft
hvilar i Klara kyrka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free