Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af allt hvad han haft kärt, förlorad och beklagad,
Hur mången blef ej hit med vänners gråt ledsagad?
Hur mången här, förtryckt af ödets hårda slag,
Har längtat till den ro, han nu så länge njutit,
Ack! menniskor som jag, I äfven tårar gjutit,
Och lidit liksom jag.
Det gifves då ett hägn, dit ej förföljarn hinner,
Der öfvermaktens våld och nödens tvång försvinner,
Dit ödet mer ej når, der hämdens fackla släcks:
Det är de skuggors värn, som kring ditt rike bredas,
0 tystnad! och din ro, der de förgätne fredas,
Som ej af stormar väcks.
Må jorden mellertid af dina mörker täckas!
Till en förklarad höjd, dit inga skuggor sträckas,
Mitt öga lyfter sig från hennes låga klot,
Och från den ödslighet, som öfverallt förfärar,
Ur en oändlig rymd, bebodd af stjernors härar,
Tar nya ljus emot.
Af facklor på en gång ur nattens sköte födda,
Kring dess omätlighet i präktig irring strödda,
Till våra mörkers djup hvad strålar sänka sig!
1 jordens enslighet är jag ej mer allena:
Jag saknar blott en verld, oc-h tusen sig förena,
Dem tanken öppnar mig.
Än der med lånad glans planeters omlopp röras,
Än från ett okändt mål kometer återföras,
Som döljt i fästets djup en väg för jorden skymd;
När med orörligt ljus sig solens likar tända,
Regera liksom hon och egna strålar sända
Kring egna sferers rymd.
Af solens tolf palats är glansen ömsom skådad,
Der af klimater följd, af årets tider bådad,
Hvar månad på dess väg ett hemvist har beredt;
När himlen mellertid i kretsar slutes inne,
Dem åldern åt sin tro och sina hjeltars minne
Till evigt märke gett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
