Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i detsamma artisten tyckes visa begrepp om konsten, syndas
emot smak, och i detsamma han tycks söka smak, syndas
emot konsten.
Flamländaren, smaklig i handtverket, är oartig i
hufvud-saken. Deras historiemålare ha målat lågt det höga. Rubens,
med ett stort geni, med ett dråpligt handtverk, stora konsten,
poetiska elden, har en medelmåttig smak, om icke man näns
kalla den ful. Han är liksom stäld i tvedrägt mot antiken,
hvarest man ofta får se saker af ett vårdslöst handtverk,
alltid i en stor och sann smak.
Fransosen, fordom romerska skolans imitatör i höga
ämnen och stil, nu skicklig med behag; men liten och hinner
icke halfvägs öfver den omåttliga gränsen, som är emellan
det sanna och det qvicka.
Italienska skolan är en förstörelse, det är en ny
byggnad på en gammal grundval; byggnaden är icke passad till
en sådan god grundval, de ännu ha i sin smak; de hata
och vilja imitera fransosen.
Det är på detta sätt, Ers Majestät får se huru smaken
följer nationernas egna värden i naturen och deras
moralitet i allmänna lefnaden. Tanken och ett hjerta stäldt i
barndomen fullkomnar sin gerning i en likformig stil med tiden.
Organernas mognad, som kommer af klimatet, sätter en
slags naturlig smak i konsterna och sederna, vana till dygd
och sanning i lefnadssättet, således folkets uppfostran, sätter
i konsterna den måtta och ärbarhet, skönhet vill ha i sin
fullkomlighet.
Eders Majestät får ibland de antika ruiner en hop af
tankar, man icke i Norden får tillfälle till. Och Eders
Majestät får klart orsaken till åtskilliga förut mörka ämnen.
Flamländare och Holländare hade i jemförelse med
greken ett hårdt klimat; men deras menniskoordning var god
nog. De hade derför en otrolig skicklighet i det sanna; men
en derjemte stygg smak i sitt val och sitt sätt.
Fransosen för hundrade år sedan, med imitationen efter
både gamla och nyare italienare, anlände ändtligen ur en
nordisk barbarism; men sedan nationen sjelf hade mognat
och antog i konsterna det egna, fingo deras konster en tydlig
färg af deras lefnadssätt.
Italien fick konstnärer flyktande ifrån Konstantinopel,
derpå växte konsterna med framgång, togo till, och Rafael,
som i allmänhet hålles för den första, var vprkligen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
