Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tankar, urskilning, sammanhang, med ett ord, det angår der förnuft
eller vanvett, upplysning eller mörker, förståndets odling eller dess
eviga barndom, att inte nämna smakens och tänkesättens hastigare
förädling eller deras långsamma barbari. Det är då, min herre, icke
som ni tror en äfven så likgiltig sak, huru dumt man rimmar, huru
oredigt man tänker,
liuru lågt man uttrycker sig i allmänna skrifter,
som huru er lätta lilla mamsell tecknar sin syblomma eller slår på
sitt klaver. Det allmänna förståndet, var viss derom, är det som mest
skrifves, mest läses, mest talas i ett land; och det är just detta, som
är af mycket större vigt för en vettig granskares uppmärksamhet än
en bit god vers, ett stycke passabel vältalighet, hvarmed kritiken i
det fallet har föga eller ingenting att uträtta.
(Till sid. 51.)
2. Emot detta Thorilds något dunka och paradoxala uttalanden
uppställer Leopold i sin antikritik följande frågor:
Hvad vill ni säga dermed att ingenting
skrifves för sin
slätthets skull, utan för sin merits? Har man någonsin våndat sig
för att frambära till dagen en klyftigare orimlighet? Ett slätt arbete
skrifvet för sin merits skull! Och hvilken är då meriten af det som
inte äger någon? — An mer: hvartill syftar den helt stridiga
slutsats ni deraf drager, att man måste se i en skrift
hvad den är,
icke
hvad den kunde vara?
Ser man icke ganska väl livad en
usel skrift är, när man säger att den är usel? Men förlåt mig, det
vore långt
liöfligare att i det stället säga livad den kunde vara.
Hvad vill ni säga med denna skarpa och väldiga lärdom till
recensenten: ni kan för evigt göra er denna klara maxim, att
ett
styckes merit är dess mening? Om ni förstår dermed, att den
som gjort en god skrift, verkligen ämnat göra en sådan, så säger ni
oss visserligen någonting ganska likt all er vanliga djupsinnighet. Ar
åter er tanke att afsigten, den goda meningen med ett arbete, gör
nog till dess förtjenst, så talar ni om släta författare, jag tillstår det,
ganska ädelmodigt — på deras läsares bekostnad. Denna Idur a maxim,
min herre, är således ej så klar. Er mening
liar visserligen dermed
varit den att göra litet narr af edra egna läsare, men er merit skall
jag söka hindra det att blifva. Ni är ej född dertill. Hvars
ocli
ens mening, som skrifver något, är tvifvelsutan att gifva sin skrift
en viss merit; men
linnes denna merit också alltid i
lians arbete?
Har ni ej sjelf, livad er lilla bok angår, velat gifva den en oerliördt
stor merit? Jag lemnar er likväl att dömma huruvida det vore en så
alldeles klar och för evigt antaglig slutsats: ergo äger er lilla bok
äfven denna merit. Ni må invända så mycket ni vill huru omöjligt
det är för någon dödlig att vilja göra en skönhet och dock
göra. en fulhet. Ingen enda läsare i verlden skall häri tro er på
ett hår, sedan denna läsare en gång sett er göra något.
Hvad vill ni säga dermed, att en auktors vådor göras på
hans egna välbetalda papper, och röra annars ingen dödlig?
Edra vådor, min herre, göras icke mindre på edra läsares
gemen-ligen ännu bättre betalda papper*), och röra ganska mycket oss, som
*) Thorilds skrifter voro efter dåtidens pris ganska dyra, och hans
motståndare läto honom ofta höra illa derom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
