- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 4. Gustavianska tiden. 2 /
400

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyromantiska skolan och dess främsta författare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

götiska förbundet, och fråga kan vara hvilken af dessa båda
grupper företrädet tillkommer att i vår literatur först hafva
gifvit uttryck åt detta fosterländska sträfvande. (Dock måste
erkännas att de ej alltid voro lika lyckliga i tolkningen af
den fornnordiska poesien eller i samlandet och
upptecknandet af gamla literaturminnesmärken.) Följa vi vidare
de uppsatser, som förekomma i skolans tidskrifter, så finna
vi, att dess religiösa och filosofiska åskådningssätt allt mera
approfonderades, ehuru — det medgifves — ofta på
klarhetens bekostnad, och de satser, rigtade mot
sens-commun-filosofien, som i Literatur-Tidningen uttalas om psalmen och
predikan, äro giltiga för alla tider. Vi se således, att Nya
skolan under sin utveckling fortskrider till allt större
betydelse för vårt lands kultur.

Med blicken fästad på dessa sammanfattande drag af
dess utvecklingshistoria, kunna vi således till besvarande
upptaga den fråga, som 1821, vid slutet af dess
elfva-åriga existens, uppkastades af Wallmark såsom svar på en
recension i Literatur-Tidningen, innehållande ett försök till
redogörelse för skolans verksamhet och förtjenster: Hvad
har nya skolan uträttat i vår vitterhet? Men under det
Wallmark derpå afgifver det svar, som af skolans ifrigaste
vedersakare var att vänta: ingenting, torde en opartisk
granskning lemna ett annat och rigtigare resultat.

Utan tvifvel tillskref sig skolan större förtjenster, än den
verkligen ägde. Den tvekade ej att skrifva alla framsteg,
literaturen och bildningen i sin helhet gjort under det sista
årtiondet, på sitt konto, och den pekade med stolthet på
literaturskedet 1810—20 i förhållande till det nästföregående,
ja, den förklarade till och med, att dess inflytande sträckt
sig till sjelfva akademien, som numera, tack vare
fosfori-sterna, valde sina medlemmar med mera urskiljning, och
med undergifvenhet, ånger och ruelse åhörde de
straftlexor,
de nyinvalde uttalade öfver dess forna ensidighet och
illibe-ralitet. Man behöfver icke gå så långt för att erkänna, att
fosforisterna i många hänseenden verkat välgörande på vår
literaturs utveckling. Då de i ljuset framdrogo vår äldre
vitterhet och fäste uppmärksamheten på flera förut alldeles
ej eller endast delvis uppskattade snillen och tillika rigtade
sina landsmäns blickar på andra lands dittills förbisedda
literaturer, dymedelst både historiskt och geografiskt vidgande
tidens poetiska synkrets, så lade de en god grund till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/4/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free