Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En svensk fånge i Simbirsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Widunder, troll som i de mörcka bergen ramla.
Komm Calmar Kaijsa hijt, komm Greta Grip, komm andra Hwars gamla skiönhet sig i åldrens skryncklor bytt, Som manfolckz kåta brunst i eder ungdom lytt,
Här skall man ey på Er utnötta skiönhet klandra.
I sku bland Ryskor här än wara morgonstiämor,
I skiönhet och i wett them wida öfwergå;
I kyskhet sku I namn utaf Lucretier få,
Och wara lijka här the tolff åhrs mödoms tärnor.
Men skiönsta Fruenfolck, som uti andra länder
Bepryden edert kiön med skiönhet och med dygd, Som ähra, wett, förstånd föreenen med en blygd Och sederB tuckt; iag mig med wördnad till Er wänder. Hälst till mitt Fosterland iag mina sinnen läneker,
Till Er, O liufwa kiön, som landetz prydnad är,
Som genom Edert wett oss manfolck seder lär,
Och i wärt lifztid oss thet eenda nöije skiäneker.
Jag faller Er till foot, om günstig ursäckt beder,
Om iag förmycket om Ert släckte talat haar;
Jag utur Edert taal the Ryska qwinnor taar,
Och gifwer wördsamt Er all Eder skyldig heder.
Jag weet Er skiönhetz mackt, Er dygd, Ert ädla sinne, Ert höga wäsend, fritt, och utan något twång,
Er täcka wäxt, Ert skick, Er majestätlig gång Och flera gåfwor sku gå alldrig ur mitt minne.
Hwart I Er ögons glantz och strålar täckes kasta,
Där föllier Astrildz eld, och liufwa älskogz brann; Hwar skyndar sig Er band och bojor taga ann,
Med nöije hwar sig will till Eder träldom hasta.
När Venus sielf steg opp ur hafwetz salta wågor
Med all sin glantz, hwaraf sielf Jo val blef bestört, Hon mindre hiärtan till förundran hafwer rört,
Och uti mindre tändt opp starcka älskogz plågor.
Ty Eder skiönhet är beskedlig, sedig, stilla,
Haar något särdels som är liufligt, som år täckt, Med hwileket I hoos hwar opp hade älskog wäckt, Om Eder blygsamhet man wille kiärleek gilla.
Ert wett och Ert förstånd lär manfolck dygd och seder,
I gifwen hiärta inn, opmuntren så wårt mod,
At till £1 Eder gunst wij wåga lif och blod,
Och at behaga Er stå elfter prijs och heder.
Hwad skulle, Skiönsta Kiön, wij utan Eder wara?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
