- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 11. En svensk fånge i Simbirsk ; And. Rydelius ; Harald Oxe ; Germund, Carl Gustaf och Carl Wilhelm Cederhjelm /
180

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Wilh. Cederhjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehr macht forsvagas af så dyra segerstoder.

Han ginter strömmar blod, I drunknen i de floder.

Giör frid. Har rådet sig till folksens fäder giordt, Så år min konung far for den I stielpa tordt.

Men I, hvars tappra arm lärdt stadsens mur försvara,

I, hvilkas snille lärdt all mensklig lag förklara,

I, som ha’n låtit dom utöfver kungar gå,

Betänk bos ebr likväl på hvilket rum vij stå.

Det ju et altar är, på hvilket I framburit,

Ehrt byldnings-offer och vid alla gudar svurit.

Ja, jag såg eielf hur er en annan ifver dref,

När trobets-eden för er konung aflagd blef.

Hvad gudar kunna nu de envåldslagar bryta?

Hvad macht har löst det band, som I då månde knyta? Hvem nu utaf Tarquin hans krona rifva kan?

Hvem bar er friat från er dyra ed?

Brutus.

Rätt han t

N&mn gudar ey, dein han förtörnat, uåmn ey lagar,

Han bar dem brutit, nämn ey band, som han försvagar. Vij, Aron, gåfvo väi vår hyldnings-ed, den pant, Som oss till lydnad väl, män ey till träldom bandt Du for b&os fotter sedt oss ligga här på jorden,

Du minnes alt hvad vi då lofvat uti orden.

Mins ock vid det altar, i denna guda-sahl,

För samma gudar hvad han lofvadt i sitt tuhl.

Han lofte skipa rätt: det bandet bar oss knutit;

Vij frias från vår ed, när han sin egen brutit:

Utaf hans trolöshet vårt Rom sin frihet fick,

När han till des förtryck förbudna vägar gick.

Aron.

Nå,, dm hans öfvermacbt sin plickt i vädret slagit,

Om retelsen till last till laster honom dragit.

Hvem kung är utan fel? Hvem är för brister fri? Hvem har ebr fullmacht giedt hans domare at bli? Har ödet eder giordt att lyda eller råda?

Skall sonen med sin fot en fallen fader tråda?

Han blundar, ömkar sig, har honom lika kiär.

Mån envåldsherravs rätt ey lika kraftig är?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/11/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free