Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag bekänner tbet är skam,
For båd* äta, dricka, såfva,
Komma sent omalder fram
Med en sådan snopplig gåfva.
Gåfves tosend gångor mer,
Kond’ min skuld dock ej afbord as;
Ty slik hnrtighet, som ebr,
Kan ej lönas, utan vördas.
Inte vil I heller ha
Någon räkning eller vägning,
Där för må I och nu ta
Lodtals tack for skepponds plägning.
XXII.
Medelvägen emellan blygsamhet och dierfhet
Blygd och dierfbct från hvar annar
Åro skilde ganska långt,
Både måst man ha til grannar,
Där man ej vil bo för trångt.
Den, som altid är för fräcker,
Är ej altid alt för täcker,
Och en mioker bonde blygd
Är ej heller någon dygd.
Aldrig såg jag herre-klådder
Den, som varit folcke*rädder;
Alt förmycket te sig fram,
Gör och tidt sin karl til skam.
Men bnr man dem sammanmänger
Med en god beskedlighet.
Därpå hela saken hänger:
Deo är klok, som måttan vet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
