Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der någon skulle bär mitt qvinkiön disputera,
Om honom säger jag och många tusend flera,
Han vare hög ell* låg, in- eller utomländsk,
Han skal deri ha talt och sagt som ingen svänsk.
Jag är ey kläckt, ey född, ey ynglad eller buren,
Jag är af skaparen sielf med synlig band utskuren,
Den dag jag först kom til, var jag så stor som nu,
Jag kunde värm* en man, jag kunde klä en brud;
Men hon må klä sig sielf, jag manfolck bättre kläder,
Dem tienar hälst och i de mulna dagar gläder,
Jag dem städs efterhängt, de mig och giärna ha,
Som dem så vackert få ibland om balsen ta.
Jag kräfver inte bröd, är ingen läcker flicka,
Jag vil man foder ha, men skräcklig kan jag dricka.
Mån jag väl skiäms dervid? Ney, ney, förlåt mig det,
Det är en kåstlig ting, jag är så vattu-tät.
Jag bär min dryck så väl, ty jag är ingstäns sprucken,
Två gånger var jag full, men aldrig var jag drucken,
Jag fölgde herren min til bröllops här om da4n
På Svart-torps gård, vid pass en tiugu mil från sta‘n;
Der vancka til beslut så gräslig mycke supa,
Alt det at ta emot, dertil bad4 han en strupa,
Om han det giordt, bad4 han blift lik en vatMagd sill,
Han skull4 ock klädren sin ha tyga illa til.
Men jag tog mot alt4hop och bölt mig ändå richtig,
At fri4 min herre jag bå mächtig är ocb plichtig,
När han vil rida bort beställa om nå4n sak,
Förr än han lämnar mig, förr tar4n mig vid sin bak.
Jag tiente en utaf de svänske generaler,
Han stadde mig i tienst för hundra femti daler.
Han talte med en mann, som kunde kläder sy,
Och lät med silfver mig bå4 bak och framman pry.
Men som han strax blef död, kom jag til denna herren,
Jag avancera då ubr vagnen och på märren,
Docb bölt han mig så kiär den stackars ungersvän,
A t han tog silfret bort och gaf mig gall igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
