- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 14. Johan Runius, Olof Broms och Olof Lindsten /
240

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Na är en sånge-tid, nu böras foglar q vittra,

Nu tirlar lärkian opp, nu hörs steglitzens zittra,

Then klara nacbtigal är bäst vid flöten van,
Rördrummen svarar på sin grofva dulcian.

Och bar man någon lust til instrument som skärrar
Så kan en lustig broms på bas- violen snår ra;

At lulla sig til sömns af bij-musiquen söt
Tar bonden för confect uppå sin middags gröt.

Nu är en giästbodz-tid, thet vil sig gienast röija.

Ty gamla mor klädt på sin gröna belgdagz t röija,

Hon bäddar brude-säng åt sina barn på slös,

Ty hela kullen går på friar-staten lös.

Nu är en kiärleks tid, då diur och foglar gilla,

Och biu hvar annan ti) en såt och kiärlig vilja,

The föra fram så nätt sitt älskogs fulla språk,

Om jag tbem bärma vill, så kommer jag i bråk.

Jag kan mig ey förstå på orrens slapper tyska,

Gud vet, b vad trasten vil, jag tror ban talar ryska;
Likväl så ser man mor hon nalkas tätt til far,

Så är väl talet mörkt, men meningen är klar.

Nu är en kärleks tid, docb må bär ingen tänckia,

At jag kan allom nu fritt lof til giffitas skiänckia;

Jag vet at mången går i otid alt för när,

Och vet ey ord uthaf förr än han balfgifft är.

Herr Sparman*) säger väl, en fästemö behöfver
Ha ett ocb tinga åhr, ocb mannen siu therofver;

Men si, han säger strax t: Ett mindre eller mer,

Tbet är en ting hvar på man ey så noga ser.

När man bar bröd i hand, när man har Gud i bogen,
Just då ocb intet förr är man til gifftas mogen.

Så acbtas ocb en sed, som ålderdomen gaf,

At när två aro sams, så slås tben tridie af.

*) A. Sparman, adlad Palmcrona, drottning Christinas
lifmedi-*008, har utgifvit “Sundhetzens Spegel*, Stockh. 1642.

, Utg. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/14/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free