- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 14. Johan Runius, Olof Broms och Olof Lindsten /
247

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

The säija, the, som bo på kusten Chororoandel,

Plå bålla sina barn så små til gifto handel,

At flickor om fem åhr ha redan mån i famn,

Och innsn andra fem forvärfva moders namn.

Slikt år vål svårt at tro, men then ey tror poeter
På lärda mäns paroll, han må då tro propheter,

Ty om vår bibel och förnuftet felt ey slår,

Så har kung Acbaz födt en sohn i elfte åhr.

Ett sådant foster må ett barnebarn väl beta;

Men Gud vet hvad ett barn til ächtenskap kan reta.
Som är vid örat vått, sitt fnåck och lioskaf bär,

Och vet ey giftas om tbet fisk ell’ fogel är.

Mig tycks, när pud han gaf thet forstå paar tilsammen«
Så vigden inga baro» som kommo nyss från amman,

Så at båd’ Jeekt och lärd t, så bonde dräng som clerk
Kan se, at gifftas är ey något barnevärk.

Ty tråd Cupido fram och te tig bättre mogen,

Skiut lius af 5goo din, lät lysa vett uhr högen,

At du hos kloka män må titt inrymme få,

Och ey til evig tijd i påike rullan stå.

Ens väntan plägar då gemenlfn väl betagas,

När ungdoms betan och affecten forst får svalas.

När man är tålig och afbidar Guds behag,

Halst då förståndsens syn ännu är späd och svag.

Slik kiärlek hafva bafft tbe visa patriarcher;

Ty får han mognas väl, så blir han mera starcker;

Och föll then kyska brunst en Jacob inte svår
Fast än han ther med drogs i siu helt onda åhr.

Men menskians lifstid är så kort, kan någon säija,

At bon ey nu har tijd så länge gå och väija.

Ungt giffte, svarar jag, är och en liten dörr,

Som döden hittat nu bland thcm han ey bafft förr.

För siu och sexti åhr en man i England dödde,

Het Thomas Parrus, som i lif och sundhet flödde,
Then för sitt återhåld i kärlek, mat och drick
Halfft annat hundra åhr och to till plägning fick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/14/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free