- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 14. Johan Runius, Olof Broms och Olof Lindsten /
254

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men ingen måtte tro, at mig, som thetta skrifver
Nån starck Mercurius ell’ lysten Venus drifver.

Än år tbel ey så brådt doch hvem kan svärja for
At tbet ju torde bli eu gång for än man dör*

Ty giffta sig år godt, skiönt man ey är förlägen,

Naturen är så fatt, at han doch vill tben vågen,

Är godt at arten an i folket sitter qvar
Och barnet vil och kan så släktas på sin far.

At giffta sig thet är ett mot gifft utban lika,

För hvilket döden sielf får vackert loi gie vika.

Ty then odödlighet, hvarom oss Adam bracht,

Håls doch med ächtenskap i slächtet jämt vid macht.

Så at, ehuru don med lian tyckes hota,

Kan ban doch slächtet uth af jorden aldrig rota,

Så länge två och två väl sämjas i ett tålt,

Och ligga par och par mot honom friskt i fält.

Ja om thes krigskonst rätt med aifvar practiseras,

Så kan en hebl armée om dygnet recruteras;

Hvad har då döden för sitt stora nederlag,

När folcket växer til och ökas dag från dag.

Men ey är gifftas blott för hela roeoskio-släcbten
Ett generalt recept: tbet bar och then effecten
Hos hvar i sybnerbet, at thet drar ath ens lif
Och är mot dödens gifft ett godt præservatif;

Hälst om thet skal bestå hvad Syracb bafver skrifvit,

At en liuf maka kan fördubla enom lifvet,

Thet syns väl mycket, men thet fins bland kyrkians bref,
Jag tror then gubben han förstod väl, hvad han skref.

Men undra må man nog, at mången så långt biar,

Och, fast han sådant vet, går inte bort å friar,

Ehuru väl kan skie hans saker ey så stå,

At han tör strax slå an hvar sinnet syfftar på.

Dock säger frantzmab sandt, at offta bon courage
Föruthan ringsta mynt giör bästa mariage,

Och fodras offta til at byggia lag med hion
Ey annat än en god och frisk resolntion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/14/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free