Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XYL
Rimdantz i fast-lagen
ocb ther hos brudgum-skrift
öfver
inspectoren, ähreborne och bögachtad
Herr Elias Bonge
samt brud-skrift
öfver then ähreborna och dygderika jungfru
Margareta Elisabeth Köhn
och brölopa-skrift öfver them bägge
til then 26 Marti åhr 1713.
Fastlags-dantzen.
Svem har i bruk vara siok och i vers doch falas och ilas?
Giör icke jag hvar dag grift-skrift, gift-skrifter ogifter?
Rimar och hostar iblao hvar om ann* icke tungan å lungan?
Hierlskått å hiernbrått ihop, två ofredsamma ledsammasyslor.
Bli dä min dod ocb dagliga brod slika persar å versar?
Dantza går an, iblann, men städze må snart giora ledse,
Och lika smak, samma sak är rima hvar eviga tima.
Alt för trådt giör omöijeli godt. Förmågan å hågan,
Kraft och saft ty nes af, går i qvaf, förslöses utöses.
Många the le, giora spe, tå the se mig smida så tida
Och gifva fram mitt menlösa kram uppå trycke så mycke.
Mången eij vil värre namn vara til än at heta Poéta,
Och hvar en vers tilskiärs menar han hiern-skalen ä galen,
Ja tor väl ock med påck bara derför hög ära begiära,
At han uti poesi är ohågse så väl som odågse.
Rimare plä, bo the ä, blifva stackare, prackare mästdels.
Så säger en. Ån sen? Jo en annan knårrar å mårrar,
Vrider å rider, at han med tadla nia kunna sig adla;
Men båd’ å bref å then, som skref, sättia prickar och klickar,
En uppå pamp och damp, och en ann uppå gamman å
samman
Dundrar å svär, at tliet är then obrukligste, siukligste svenska.
Nu får väl ock innan tolf en kolf åter höra mitt öra:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
