Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ebr son är inte död, ty vnnni mehr än tappa
Är thet, när fången bar sin svåra boijer mist,
Och innan hundra åhr få I hvarannan klappa,
Då visarn jag bad* sant ocb tackar mor för sidst
Kan I eij glömman än så vill jag sacbtli viska
Åtb syster och thess man b vad jag i natt bar drömt:
I åren begge två til edra lemmar friska,
Oå bort ocb giör en an’, så har I sorgen glömt
No är Oliv* i lif förbytt,
Ocb crantz i crona, thet är nytt.
Här värfves en Olive-crantz,
Ther ärfves lifsens cronas glantz
af
b» may:ts drottning G b risti ns,
glorvyrdig i åminnelse,
tro-man, råd och general-gonverneur,
then högval borne herren,
Herr Johan Olivecrants,
som i Stockholm på sin berömlige vandringz 74 åhr sött och
saligt ifrån verlden insomnade then 10 Janoarii
anno 1707,
och med tilbörlig heder ther sammastäds i Ridderholmen jordsattes
then 2 April samma åhr.
Vj äro alle jord, ehur’ vi raisonera,
Men jorden mäts med stång, och jorden vägs med lod,
Zinnober, gull ocb gyps, svartmylla, sand och lera,
Altsammans är väl jord, men inte lika god.
Tben ena tienar väl til kras och til förgyllning,
EU* bär hon för min munn en ädel frucht ocb säd,
Tben andra dåger knapt til bara grus ocb fyllning.
Så är thet äfven fatt med menskio-barnen med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
