- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 14. Johan Runius, Olof Broms och Olof Lindsten /
339

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men bur* raån4 Adam stod då tbetta bruket fore?

Acb re, olycklig stund, når ban blef åre-siuk
Och gapad* med sin fru at få ett större bruk,

Thet var til alt förderf ett diefvuls foösk oeb sk i öre.

Han fick ett större bruk och ther til halp bin onde,
Forst bad hati Eedens bruk och jordens fick han sen,
Han avancerad4 då från herre til gemen,

Från riksta braks-patron til en eländig bonde.

Acb, ynklig*t byte, acb, ett paradis tilförne,

Ett last-brak, som gaf sielft en liufligare frue lit,

Ån alt hvad nånsin sen förnögt bå smak ocb luebt,
Nu ett tungt åkerbruk, som tistell gier och törne.

Sen menskian nu så for tben första olycks fården,

Alt sen sitt första brok hon brukte så förkiust,

Har bon til ingen ting hafft större bog ocb lust,

Än at missbruka Gud, sig sielf och bela veriden.

Gud först, i hvilken bon båd4 lefver, värms ocb rores,
Guds sote in fluen tz forstår jag at hon tor
Missbruka Gud til tort, snart bvar gång bon sig rör,
Guds uppehålland4 band. Mot Gud så bruks och föres.

Sig sielf missbrukar hon, sitt ädla vett och snille
Till illbrad och intrig, sin vilja ocb sitt val
Til Guds förtret, til sitt ocb til sin nästas qval,
Affectren samptlig til ett synda-skrå ocb giile.

Sin kiärlek brukar hon mot tbet hon borde bata,

Men ondskan sin mot Gud ocb alt hvad som är godt,
I vrede ocb i gunst bon aldrig brukar mått,

Snart är hon alt för sträng, snart ä vi alt för flata.

Sin kropp missbrukar bon ocb alla sina leder,

Sitt öga til at "te bvar flättia finnes fal,

Sitt öra brukar bon at höra på förtal,

Sin tunga ocb sin mun til monn-bruk ocb til eder.

Ja hoQ missbrukar alt hvad bon i verlden brukar,

Båd4 ähra lif ocb gods bad’ bälsa och natur,

Båd( lycka, fred ocb ro båd* små ocb stora diur,

Ty myggor silar hon, cameler hon upslukar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/14/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free