Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AU fromhet brukte han mot Gud och mot sin nästa,
Han brukte ei til folck dra afvund, hat och agg,
Han het vål Hagtorn, men han brukte ingen tagg,
Gaf inte giärna styng, men giärna ga‘o til bästa.
Han brukte tiden så, at han ey kom til korta,
När han från tiden måst* til evigheten gå,
Guds ord och sacrament han brukt* i tiden så,
At fast han än togs bort blef han docb icke borta.
Sin dyra sidsta färd han kund* ey fara illa,
’ Han viste väl then väg, som går från Hammarby,
Från verldens mykna sorl, från buller storm och gny
Till ett beständigt lugn uti thet gamla stilla.
Tber slipper han sig bry med bråk af bruk och hamrar,
Hans kropp får hvila uth, hans sial, thess lif och lius
Nu har sin stål ta ro uti Guds faders bus
Tber så mång boning fins så många skinand1 kamrar.
Tu bruks- och vandrings-man, som ey vill bli opp sluken
Af döden, var som han en rätter bruks-man bär,
Af hans exempel tu til slut den reglan lär:
Missbruka bruken ey och bruka ey missbruken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
