Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Broms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast nu naturen säijs på gamla fotter gå,
Ja tyckes sijna bort af tidzens vedermöda;
Dock genom himlens nåd kau hon tbe foster föda,
Som böra icke långt ned för tbe första stå.
Än fins i Mannahem af man- och qvinno-kiön,
Som kan en båge-lijkt sin tancka högt upspenna,
Och ey af oförstånd mot vägg med bufvud ränna,
Men på sin lärda kull bår lager-krantzen grön.
Vers är ey hittegods, vers är ey leek och skiämt,
Ey något barnevärck, som ungdoms förvett släcker,
Vers nöyer ädla sin’n, vers sorg och ängslan bräcker,
När han bar mogen must, går sackta, sött och jämt.
I vers man lijka som på en theater seer,
Hur odygd utan luut och såpa blifver tvättat,
Hur dygden får sin glantz, hvad orätt, blifver rättat.
Ja, vers på godt och ondt then rätta färgen gier.
The lärde, som förstå så högt förståndet går,
Och på Parnassens högd sin stod upresa kunna,
Jag tror tbe glömma sig, och konsten oss missunna;
Bland hundra knapt af en man några verser får.
Och ther ey en elT an, som krantz för lärda bär,
Har blommor utan tagg med paradijs utgifvit1)
Vår svänska poésie i grafven förder blifvit,
Lijkt hufvudens baneer, hvars stam utslåcknad är.
Bland fruar är ock en, som baft ett manligt bröst2)
Och söta miölken bar ubr miuka fingren vrijdit,
Then fruentimbers lof så vida öfverskridit,
Som man ubr Pallas mund hör klinga Phoebi röst.
Ett ymuogbeten8 horn väl mången lofvar ut,
Som säijes vara fult med lärdoms rijka håfvor.
Med blommor af Parnass med Alcinoi gåfvor,
Men nässla, tistel, törn ther finnes til ett slut.
Här kastas verser ut; ett namn af Phæbi dickt,
Them aldrig Musæ sielf, men Mænades utgifvit;
Poeten stupar värst, tå han som högst upklifvit,
När han ey väger opp mot poesiens vickt.
’) Reverendiss. Are b. Ep. Dn. D. Spegel. *) Nobiliss. D. Brenner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
