Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Törnevall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tu 8ta.ll tig bland alla, så att tu kan resa
Till ting ocb tillbakars föruthan all neaa,
Och när tu döms orätt frimodig tig vijsa,
Fast saken tå tappar tu, gijf tig till lijsa,
Tben under vrång dommar en orätt sak vinner,
Han ther af lång glädie ocb nytta ey finner,
All veridenes dommar’ högst’ rätten mon fora,
Hvad veriden gör krokot, ban lärer rätt göra,
Tysllåtig tig vijsa« att tijga var lärd,
Tber många ord äro, är offta och fiård,
Ku offta han ångrar hvad som ban baar talat,
Men sällan, att någon sitt tal har förbalat,
Ett buus utban dörar ocb pung utban snör1
För onyttig’ saker the hållas ju bör;
Fast mera en tunga som icke bar låås,
Af henne fast sällan en nytta undfås,
Then hålla man måste alt för en vijss man,
Som nar tbet behöfves han tijga väl kan,
Ett manligit sinne är idka ocb gör
Men myckit at ramla, tbet qvinnor tilhör,
Om ingen tå säger ehvem som han är,
Hvad som tu äst sielfver tig ingen tå sä’r,
Om sielfver tu döllier hvad hiertat titt vill,
Så måste the andra och tijga beel still,
När man är ey mätter, tå maten behags;
Ord ocb så behagas när måttan akt tags.
I ögon ey rosa en annan, ey lasta,
Roos bycklan kan synas, last, missgunst på kasta,
Storspräcker var icke, ey skryt eller skräppa,
Stor deel af tin beder, tu mon tå bortsläppa,
Then sielf sig berömmer, med skam han sig smeter,
Then sielf sig vanährar, en narr ban och heter.
Ett hemligt bör vara, håll inne med tig,
Godt kiäril behåller sitt vatn i sig,
Att sqvallra, kringföra alt hvad som man hör,
Thet ovettigt sludder allena tillbör.
Vid lögn tig ey vänia, haf sanningen kära,
All odygd snart lärer then lögnen vill äbra,
Liug; tijden han äger en dotter så kiäcker,
Hon sanning mon heta, som lögnen uptäcker,
Lögn röjjer omsider, förlägger sig sielfver,
Och henne i skammen sidst sanningen hvelfver.
XV: 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
