Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o.
Nar iag i in gest var, så ropad iag till tig,
O Gud, så du min roat utaf ditt tempel borde,
Nar som du vreder vaat si gaf di jorden sig
Och båfde si at berg och verldzeoa gruod sig rörde.
4.
Ded kom utaf hans mund förtårand eld och dam,
Der liuogeld blef utaf, ban koro af himmlen oeder
Med mörker och han foor pi cherub hastigt fram,
Han flög och svåfde fort pi vingar utaf veder.
5.
Hans tiåll var bara sky, mörk, faslifc ocb si svart,
Di ban foor neder med dår han sig doide under,
Af skenet, skyerna sig deelte med en fart
Han låtte böra sig roed bagel, blix ocb dunder.
6.
Såleds förströdde ban dem, som han var emot
Ocb dem med sina skott och liungande förskräckte,
Man sig di vatnets ging ocb jordseos grund vart blott,
Ded var G ude andes blist, som sidan straff up väckte.
7.
Men mig si sinde han sin bielp af hogden nijd,
Drog mig uhr vattnet stor fri mina fiender starka,
Som öfverföllo mig uti min motgings tijd,
Si at iag Herrans tröst ocb bielp kund’ gjorlig märka.
8.
Han förde mig deruth, sat mig pi frijan foot,
Han har nu lust dertill, ty ban min oskuld pröfvar,
flan seer mitt biertelag, mig giör han väl emot,
För ded iag gierna mig uthi rättvishet øfvar.
9.
Som to nu sielfver ast bid belig, from ocb reen,
Så ästto ett med dem, som from ocb reene åre,
Men vring root afvugt folck; den ussle i gemeen
Uphielper do, men slår de höga ögon nehre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
