Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psalm 103.
Xlafva
I.
Herren min siål och hy ad uti mig är,
Hans heliga stora oampn. O kiäre siäl låt höra,
At du din pligt fullgiör och Herrans låf frambär,
Förgät doch ingalund hvad gott han mig moad giöra.
Den utbaf blotta nåd sin mildhet tig betedt,
Förlåter all tia synd, then tina brister helar,
Ditt lif förlossar från förderf och fahrlighet
Och kröner dig med1 nåd, sin godhet dig meddelar.
3.
Then tig opfyller med hugsvalelse och tröst,
Så at do, som en örn /risk, ung och däglig blifver,
Han skiper rätt och dem och hielper tbero föryist,
Som lijda våld för rätt och deras saak sielf drifyer.
4.
Han handlar icke aå med. oss som vi fortient,
Och vår misagierning han ey, hårdiig vedergieller,
Så högt, som himmeln är utöfver jorden speot,
Så väldig ban sin nåd de sina öfversteller.
5.
Så långt $om öster är från solens nedergång
Så låter han. från oss ock vira synder vara,
Och som en fahr är mild och from mot barnen måog,
Så skall ban alla dem, som frucbtar, väbl försvara.
6.
Tby han väl veet hvad som vij äre för ett verk,
Han vet vij äre stofft, ban känner vårt elende,
Men niskans lijf är lijk som gräs på grönan mark,
Som blomstras till en tijd, men snarlig går till ände.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
