Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUNEE.
På slikt ej ligger magt,
Helst som Knut Posse mig alt detta redan sagt.
Allenast såg mig straxt, jag tål mig intet långer,
Forr’n jag förspordt har alt på Svårta sammanhänger.
NILS EANIE.
Jo GÖstaf Arvidsson med ifver talte nt,
At på vår Nykpings färd na straxt bor göras slat.
Har han sitt djärfva tal for kungens bröder förde,
Det mins jag ord för ord, ty jag det noga hörde.
Mig tyckes kongen sjelf han borde veta det,
Ty det för nära gick nppå hans majestät.
Man bör om kungens fel just intet slå på trumma,
Nu skylla dem för list, nu skylla dem för dam.ca.
Fast Sparre är riksråd, han dock ej haft behof
Så roåla kungen ut. . .
BRUNEE.
Ack säg, var han så grof?
NILS EANIE.
Hans tal emot sin kang jag aldrig kan förglömma,
Från ära, lif och gods man borde honom dömma.
Och tro, ban i sitt tal, han ell* ej sparde dig,
Som jag och hörde nog hans pikord emot mig.
Båd’ nytt och gammalt han till torgs med ifver förde
Och råd och sorg och hot och nit tillsammaus rörde.
BRUNEE.
Ack, skynda dig och säg, da mig rätt ängslig gjör!
Än vet jag ingen ting, fast jag så mycket hör.
NILS EANIE.
Jo men, prints Waldemar han bad först hjärteliga,
At Arvid GÖstafsson med slikt nu ville tiga,
Prints Erik åter sad’: Lät höra dina skjäl,
Min Sparre, du har rätt och menar riket väl.
Straxt svarte Sparren så: Jag räknar mig till heder,
At aldrig lif och blod jag nonsin spart för eder.
Jag aldrig varit rädd, men skydt för öfverdåd
Och aldrig mot min tro jag saknat eder nåd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
