Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är när man krusa måst, som nu maneret är.
Säij beller, bur* är nu med flickan, I bar kär?
Rätt nu sens, när I mig den kärleks bandlen sade,
Jag en be) annan sak i mina tanckar bade,
Men se’n jag deruppå mer reflexioner giordt,
Så undrar jag, at det har gåt for er så fort.
Det är, min sann, en lust, när älska så vil lyckas,
Ocb at en vacker kar . . .
HORACE (drar på axlarne.)
Ja, dét skull4 väl så tyckas,
Men se*n jag såg er sist, ocb sad* er hur4 mig gått,
Har min verliebta sial ett annat motstånd fått.
ARNOLPH.
Vass pocker, bura då? . . .
HORACE.
Jo men; en vidrig lycka
Har redan börjat på min sällbet at förtrycka.
Ty, til olyckan min, så är den gamla man,
Min Agnes foster-far, nu kommen uti sta‘n.
ARNOLPH (med en tvungen
undersam-het.)
Dä va4 mal ä propos.... vass tri dä va rätt illa.
HORACE.
Ja vist, men det som mäst mitt anslag ba förvilla,
Är det, at gubben re4n vet alt, bvad som är skedt.
ARNOLPH.
Hå, käre säij, bur4 bar han då fåt‘ veta det?
I
HORACE.
Det vet väl ingen god; men mediertid så bände,
At just den timan då mig Agnes til sig stämde,
Och jag i londom gick, at gie4na min visit,
Då viste folcket re4n bvad stund, som jag kom dit,
Ocb då kom drängen ut, ocb sade i stor ifver:
Min goda cortisan, jag er hin onda gifver
Med edart falska mynt; gå strax bort bärifrå,
Eli4 ock I kunnen snart ett kok med slängar få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
