- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 5. Jacob och Anders Wollimhaus samt Olof och Carl Gyllenborg /
323

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

W änkiär.

Lät oss gå i månliuset och se, hur’ det lyder. Sij här!
Detta är utkastet, här är sielfva brefvet. Väl: nu med
betänksamhet! (läser) Lät mig sij ännu en gång.

Unga Baron Sorgfrij.

Du ser förbannade ohyfsad ut; de lära strax t se, at du
är drucken! Kom hijt; iag måste lijtet kämma ut din peruque.

/ Wänkiär.

Detta brefvet luktar jämmerligen af stryk; jag lärer
få huden full der af. Des innehåll mot slutet lär blifva
besvarat med bruna och blå bokstäfver på min rygg. I
är alt för brå på gröten, Herre. Har man nånsin hört
någon tala om nöje, ett ögnebieck sedan flickan så godt som
vijst honom till helfvetes och hotat honom med, I mins
väl hvad, Herre? I hade åtminstone bordt fiortondagar i
rad skrifva ijdel klagevijsor; ja, ja, mig tyckes, iag känner
redan påkslängarne.

Unga Baron Sorgfrij.

Hvad vore det mer, Hampus? Mins du, hvad Magister
Skumwett i Lund lärde oss? Kroppen är blott förståndets
värcktyg, ett ting af ringa värde, siälens fängsel.
Hampus, påkslängar äro allenast millanlopande ting. Men hvar
skall iag få puder i din stygga peruque? (han kammar
pudret ur sin egen uti Wänkiärs peruque.)

W änkiär.

Det behöfdes intet, Herre; puder förtienar äfvenväl
at räknas ibland millanlopande ting.

Unga Baron Sorgfrij.

Det är sant; men Frutimmer äro intet så boklärde.
Men hvad det angår at få stryk, (se huru strumporne
sit-tia på dig), så uplyft dina tankar till en innerlig åskådan,
fäst dem i någon diupsinnig betrachtelse, så lär du intet
känna, at man klappar dammet ur jackan på dig.
Kroppen är ju blott ett värktyg, din toker, menniskians
förach-teligaste del: bör ju eij det ringare stå under det förnämare?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/5/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free