Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köping 1755. 1 sitt förra äktenskap bade han en son, i
det sednare fyra söner och tre döttrar1).
Biskop Hudeen “var i sitt kall nitisk, i lefvernet
sagtmodig, i allt en ärlig man. Hans exemplariska andakt
vid gudstjensten, hans uppbyggliga lefverne, hans försigtiga
embetsnit och intagande umgängessätt förvärfvade honom
allmän högaktning. Han ansågs för sin tid, som en den
yppersta latinska och svenska poet.“ Ihre, som
parente-rade vid hans graf, yttrar sig sålunda:
“Dum geminum cecinit carmen, dubitabis in illis
An magis ars, pietas ingeniumve micet.“
Fru Nordenflycht. som redan vid Rudeens död var
väl bevandrad i den svenska litteraturen, belsade honom
sålunda:
“Dyra skald, som hvar en känner på din lntha och din staf
Da, som vist att stora männer kunna gråta vid en graf,
Du, som ljuft och lärdt förenar, stads i röst och hjerta öm,
Tankar, ord och påfund renar i den klara kunskapsström.
Clio och Erato, båda om din dyrkan täfla mest,
Och som begge fått dig råda, ha de kransen på dig fäst.
Ja, än mer, de ha beslntit ge ditt namn odödlig rätt,
Och din gåfva så utgjutit, att den lefver i din ätt“
Hammarsköld deremot säger, att Rudeens poemer
innehålla intet annat än moraliserande, prosaiskt framställda
betraktelser. Sondén anser detta omdöme för hårdt, men
finner det förklarligt deraf att det är grundadt på endast
de stycken, som finnas intagna bos Carleson och Sahlstedt.
Wieselgren och Atterbom hafva ytterligare återupprättat
Rudeens skalderykte och den sednare förklarar honom fullt
värdig att vara Lagerlöfs landsman. Malmström yttrar att
“Rudeen var en långt mera poetisk och erotisk natur än
han såsom prest och slutligen biskop vågade offentligen
visa sig vara, och att det var detta presterliga decorum,
som skadade hans rykte såsom skald, ty hvad
antbolo-gerna på 1700-talet ansågo tillständigt upptaga bland sal.
J) Christofer, född 1695, död ogift 1736 såsom löjtnant vid
Östgöta kavalleriregemente; — Carl, född 1698, riksråd, friherre,
död 1783; — Johan, ,född 1701, kanslist i utrikes-expeditionen;
död 1728; — Bengt, född 1702, kommissarie i statskontoret, död
1760; — Ulrik, född 1704, kommerseråd, död 1765; —Emerentia,
född 1708, gift med erkebiskopen H. Benzelius, hvars barn adlades
med namnet Benzelstjerna; — Anna Christina, född 1711, gift l:o)
med majoren J. H. Nordberg, adlad Nardenbor g, 2:o) med
riksrådet C. G, Löwenhjelm; — Catharina Margareta, född 1712, död
ogift 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
